ERIKSTADS KYRKA

Kyrkorummet avdelas i tre skepp med smäckra träpelare. Koret är rakt avslutat med det stora färgade rosettfönstret i öster. Bakom altaret finns en skrankliknande vägg mot sakristian, belägen under det stora rosettfönstret. I väster finns en orgelläktare med underbyggnad. Kyrkorummet präglas av den bevarade ursprungliga nygotiska Inredningen.

Golven består av lackade brädor, förhöjt ett par steg i koret och ytterligare ett steg närmast framför altaret. Väggarna är vitputsade samt grönmålade 1,5 meter över golvet. Mittskeppets tak som spetsbågevalv och sidoskeppens har plana tak består av gråblå fältindelad slätpanel. Längs spetsbågevalvets nederkant löper en taklist i mörkare gråblå ton med marmoreringar i blått och rött. Ovan altaret finns en valvbåge med text i frakturstil "Si Guds lamm som bär verldenes synder". Texten är ljus på en starkt blå botten. Den ursprungliga texten övermålades 1946 men togs åter fram 1991. Pelarna mellan mittaket och sidotaken är marmorerade i grå kulörer. Sidotaken vilar på synliga bjälkar som löper mellan pelarna och konsoler längs långväggarna. Konsolerna har liknade utformning som pelarnas gråvita kapitäl av kompositatyp. Till läktarunderbyggnaden och vapenhuset finns stora parspegeldörrar, marmorerade i gröna kulörer. Den stora parspegeldörren på södra långsidan är gråmålad liksom långsidornas spetsbågiga fönster. Överstycket till den förra kröns av nygotisk dekor och ett kors. Det stora rosettfönstret på korets östvägg har färgade glasmålningar med kalken och korset i mitten samt alfa- och omegatecknen.

Altaret och altaruppsatsen bildar tillsammans med väggen mot sakristian en sammansatt enhet av ådringsmålat trä i gröna och beiga kulörer. På var sida om altaret finns dörrar till sakristian, utformade likt övriga väggen. Sammansättningen innefattar flera nygotiska stilelement i ett spetsbågigt listverk. Altartavlan i mitten är en oljemålning som är en kopia av Rafaels "Kristi förklaring på Tabor". Tavlans inramning kröns bl a av ett kors. Altarringen är femsidig med en genombruten barriär med fyrpassornamentik och ådringsmålad i grönt och beige. Även predikstolen är ursprunglig och utformad i nygotik med spetsbågiga lister på korgens och trappans sidor. Baldakinen har en utsnidad bård runt om och kröns, liksom bl a altartavlan, av ett kors, här på en glob. I södra delen av koret finns kyrkans dopfunt av täljsten som daterats till 1200-talets senare hälft.

Även kyrkans öppna bänkar är ursprungliga. De är indelade tre kvarter delade av mittgången och en sidogång mot porten på södra långsidan. Mellan bänkarna och långsidorna finns gångar som tillkom då bänkarna förkortades 1946. Bänkarna har en röd färgsättning med ströpplade gavlar och marmorerade skärmar. Likadana bänkar finns på läktaren och i koret men med grön färgsättning. Orgelläktaren i väster nås via två trappor i vapenhuset. Läktaren bärs upp av pelare av samma utformning som de större pelarna mellan kyrkans mitt- och sidoskepp och har ett framskjutande mittparti för kören. Bröstningen har en tättslutande fyrpassornamentik, liknande altarringens genombrutna. Orgeln är från 1924 och dess fasad har också en nygotisk utformning med bl a silverdekor i de övre partierna. Denna orgel togs ur bruk 1994 när en digital orgel placerades i södra delen av koret. I norra delen av koret finns en äldre kororgel (ca 1900) skänkt till församlingen 1978.

LÅNGHUS - Långhuset och koret avdelas i tre skepp av smäckra träpelare. Mittskeppet har ett högt spetsbågsvalv och sidoskeppen har plana tak.
GOLV - Lackat trägolv (1946). Plastmatta i förrådsrum (norra delen av läktarunderbyggnaden). Grå matta i mittgången.
VÄGGAR - Vitputsade, grönmålade ca 1,5 m över golvet.
PORT - Kyrkport mitt på södra långväggen. Spetsbågig dörröppning med dubbla parspegeldörrar. Det yttre dörrparet i lackad ek och med tredelat överljusfönster likt de stora kyrkfönstrens överdelar. Dörrbladen av liknade utformning som kyrkans övriga ytterdörrar, porten på långhusets södra sida och sakristians ytterdörr mot öster, samtliga från 1988. Det inre dörrparet (1946) gråmålade i olika kulörer.
INNERDÖRRAR - Mellan läktarunderbyggnaden och vapenhuset (ursprunglig) samt mellan kyrkorummet och läktarunderbyggnaden (1946): Parspegeldörrar marmorerade och ådringsmålade i gröna kulörer mot kyrkorummet och läktarunderbyggnaden, lackad och ådrad mot vapenhuset. Till rummen i läktarunderbyggnaden: Enkelspegeldörrar (1946) med ådring och marmorering som parspegeldörrarna ovan. Dörr till läktaren: Ursprunglig parspegeldörr av motsvarande utformning som dörren mellan vapenhuset och läktarunderbyggnaden.
FÖNSTER - Stora svagt spetsbågiga, fem mot norr, fyra mot söder, två mot väster. 5-lufts fönster. Övre spetsbågiga delarna indelade i tre lufter, de två större nedre lufterna indelade i tre delar var med tvärgående smala spröjs. Ej kopplade bågar, gråmålade på insidan och bruna på utsidan. Mot söder är de stora nedre lufterna bytta (troligen 1963) medan fönstren i övrigt troligen är ursprungliga.
TAK - Mittskeppets spetsbågevalv och sidoskeppens plana trätak består av gråblå fältindelad slätpanel. Längs spetsbågevalvets nederkant löper en taklist i mörkare gråblå ton med marmoreringsliknande dekor i blått och rött. Mellan spetsbågevalvet och sidoskeppens tak finns pelare som bär upp taken. Pelarna är avfasade och marmorerade i grå kulörer med gråvita kapitäl av kompositatyp. Sidoskeppens tak vilar på synliga bjälkar som löper mellan pelarna och konsoler längs yttermurarnas långsidor. Konsolerna har motsvarande utformning som pelarnas kapitäl. Taket under läktaren består av släta grå skivor i kyrkorummet och i rummen i läktarunderbyggnaden av ursprunglig grå pärlspontpanel.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Tillkom 1946 och inrymmer ett rum mot söder och ett mot norr. Det södra rummet är angivet som brudkammare på ritningarna från 1946 men är idag inrett som ett samlingsrum. Det norra rummet är förråds/apparatrum med elcentral.
KOR - Är rakt avslutat mot öster. Utvidgades 1946 åt väster då bänkar togs bort och predikstolen flyttades och altarringen förlängdes åt väster. Bakom koret finns en sakristia som avgränsas mot koret av en vägg i form av ett träskrank bakom altaruppsatsen. Ovan sakristians tak finns ett korutsprång med ett stort färgat rosettfönster.
GOLV - Lackat trägolv (1946) förhöjt två steg i förhållande till långhuset, förhöjt ytterligare ett steg närmast framför altaret.
VÄGGAR - Murarna vitputsade och grönmålade ca 1,5 m över golvnivån som långhuset. Mot öster finns nischer efter fönster som sattes igen 1946. Väggen mot sakristian bakom altaret : Utgör tillsammans med altaret och altaruppsatsen en sammansatt enhet. Väggen är av trä och utformad med ett antal nygotiska stilelement bl a spetsbågeformade lister och spetsigt överstycke, ådringsmålat i gröna och beiga kulörer.
INNERDÖRRAR - Två enkelspegeldörrar ingår i träväggen mot sakristian. Placerad på var sida om altaret. Gråmålade mot sakristian
FÖNSTER - Mot söder och mot norr: Två mot var sida, stora svagt spetsbågiga lika långhusets. I korutsprånget ovan sakristian mot öster, ett stort rosettfönster med färgade glasmålningar, mitten kalken och korset samt alfa- och omegatecknen. I korutsprånget mot söder och norr; på var sida, runda rosettfönster med genomsiktligt glas.
TAK - Som långhus. Ovan altaret finns en valvbåge med text i frakturstil "Si Guds lamm som bär verldenes synder". Ljus text på starkt blå botten. Gulbeigt fält runt textbandet och mönster av kors närmast taket. Marmorerade ytor nedåt mot golvet. Texten övermålades 1946 och togs fram 1991.
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, ursprungligt och utformat i nygotik och en del av enheten med altaruppsatsen och träskranket mot sakristian, bl a med spetsbågeformade lister och ådringsmålning i grönt och beige.
ALTARTAVLA - Oljemålning på duk, en kopia av Rafaels "Kristi förklaring på Tabor" i Vatikanen. Omges av ett ramverk av trä som utgör en del av helheten med väggen till sakristian och altaret. Ramverket har motsvarande nygotisk trädekor och kröns av ett kors på det spetsigt avslutade överstycket.
ALTARRING - Ursprunglig, nygotisk utformning. 5-sidigt med öppen barriär med genombruten fyrpassdekor (liknande läktarbröstningen). Ådringsmålad i grå och gröna kulörer. Stoppning på knäfall och armstöd klätt med gyllengult tyg.
BÄNKINREDNING - Tre kvarter delade av mittgången och en tvärgång mot kyrkporten på södra långväggen. Ursprungliga tidstypiska öppna bänkar. 1946 förkortades bänkarna mot långväggarna för passage mellan dessa och bänkarna. Likaså togs bänkar bort närmast koret och för läktarunderbyggnaden som tillkom då. Röd färgsättning med ströpplingsmålade gavlar och marmorerade skärmar mot koret och tvärgången. På läktaren och i koret (norra sidan) finns likadana bänkar, grönt ådrade (ursprunglig färgsättning ?)
PREDIKSTOL - Ursprunglig liksom mycket av övriga inredningen. Utformad i nygotik bl a spetsbågiga lister på korgens och trappans sidor. Baldakinen har en utsnidad bård runt om och kröns av ett kors. Ådrings - och ströpplingsmålningar i grönt och förgyllningar.
ORGEL - Läktarorgeln från 1924 togs ur bruk 1994 när en ny digital kororgel placerades i södra delen av koret. Dessutom finns en äldre kororgel och ett piano i norra norra delen av koret. Läktarorgeln: Nygotisk utformning, bl a grönmålad och silvermålad dekor i de övre partierna. Äldre kororgeln: Byggd ca 1900 och gåva till församlingen 1978.
LÄKTARE - Nås via två trappor i vapenhuset (tornets nedervåning). Bärs upp av pelare av motsvarande utformning som de större pelarna mellan mittskeppet och sidoskeppen (se långhuset, tak). Framskjutande mittparti. Läktarbröstningen har tättslutande fyrpassornamentik (liknande altarringen). Fyrpassfältet är grönt svampat och inramat av grå marmorering liknande pelarnas.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se fast inredning
DOPFUNT - Placerad i södra delen av koret. Av hård oren täljsten. Daterad till 1200-talets andra hälft.
NUMMERTAVLOR - Två, placerade på var sida om altaret.

VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. På södra respektive norra sidan leder trätrappor till våning 2 i tornet där det finns en dörr till läktaren.
GOLV - Kalkstensplattor. Mitt på golvet en cementpågjutning ca 2x2½ m. Detta är ett spår efter en gravsten från 1600-talet. Gravstenen flyttades 1882 hit från den gamla kyrkan och återflyttades 1928 dit då kyrkoruinen restaurerats. Gravstenen är nu placerad framför altaret där. VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Kyrkport mot väster av liknade utformning som kyrkans övriga ytterdörrar, porten på långhusets södra sida och sakristians ytterdörr mot öster, samtliga från 1988. Spetsbågigt överljusfönster likt de stora kyrkfönstrens överdelar.
FÖNSTER - Två likadana stora spetsbågeformade kyrkfönster som i långhus och kor. Ett mot norr och ett mot söder. Ej innanfönster.
TAK - Släta träskivor målade i beige kulör.
SAKRISTIA - Är inrymd i en utskjutande, rakt avslutad del, av kyrkans byggnadskropp mot öster. Avgränsad mot koret genom en trävägg bakom altaret (se koret). Utrymmet ovan sakristian är öppet mot kyrkorummet. Sakristians tak tillkom 1946.
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Mot öster, söder och norr: Vitputsade väggar, grönmålade ca 1,5 m över golvnivån. Mot väster: Vit pärlspontpanel.
YTTERDÖRR - Mot öster; Dubbeldörr med enkelspegeldörrar. Yttre dörren av lackad ek i liknande utformning som kyrkans övriga ytterdörrar, Porten på långhusets södra sida och sakristians ytterdörr mot öster, samtliga från 1988. Inre dörren gråmålad som innerdörrarna till koret.
INNERDÖRRAR - Två till koret. Se koret.
FÖNSTER - Spetsbågiga 1-lufts. Två mot söder och två mot norr.
TAK - Plant trätak med lackad lockpanel.
ÖVRIGT - Enkelt tygklätt träaltare placerat mot västra väggen. Relativt ny skåpsinredning vid östra väggen.
TORN -
VÅNING 1 - Se vapenhuset
VÅNING 2 - Mellanvåning från vilken man når läktaren.
GOLV - Obehandlat trä.
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRR - Till läktaren (se långhus).
FÖNSTER - Mot norr och mot söder; Dubbla 1-lufts spetsbågiga med spröjs av metall. Mot väster: Runt rosettfönster också med metallspröjs.
VÅNING 3 - Klockrum. Vitputsade väggar . Golv och tak av obehandlat trä. Svagt spetsbågiga ljudöppningar mot de fyra väderstrecken. Parluckor av trä täckta av skyddskonstruktion av snedställda brädor på utsidan.

Komplettering vid inventeringen 2003:

Kyrkan är uppförd 1880-81 i konsekvent nygotisk stil efter ritningar av arkitekt J E Söderlund. Byggmästare var L E Petterson. Kyrkobyggnaden består av ett långskepp med korutsprång i sydost och torn med vapenhus i nordväst. Korutsprånget inrymmer också en sakristia.

Kyrkan är välbevarad sedan byggnadstiden. Exteriören kan sägas vara oförändrad medan interiören i viss mån förändrats, främst vid en restaurering 1946 efter handlingar av arkitekt Ärland Noréen, Kungliga Byggnadsstyrelsen, Stockholm. Vid detta tillfälle förändrades kyrkorummets proportioner genom att koret förlängdes åt väster och en läktarunderbyggnad tillkom. Den senare inrymde brudkammare mot söder och ett apparatrum mot norr. Vid koret togs de främre bänkarna bort, predikstolen flyttades och altarringen förlängdes mot väster. För att ljudisolera sakristian från kyrkorummet lades ett nytt bjälklag med tak ovan denna. Sakristian hade tidigare endast varit avskild av den skrankliknade väggen bakom altaret. I koret sattes också de två fönster igen som fanns på långhusets östvägg. Det stora rosettfönstret ovan sakristian hade tidigare, 1934, försetts med de färgade glasmålningarna. 1946 ersattes takets pärlspontpanel med den nuvarande slätpanelen. 1946 tillkom också kyrkorummets nuvarande färgsättning med ganska varma färger som kontrasterar mot takets gråblå färg. Samtidigt övermålades dekormålningar på altarskranket, längs takfoten och textbandet på korets valvbåge. Den senare målningen har sedan framtagits 1991. 1946 konserverades också altartavlan av konservator Olle Hellström, Skara.

Yttre underhåll och renovering har skett vid några olika tillfällen då fasaderna har putsats om och avfärgats liksom fönstren som delvis bytts eller renoverats. Kyrkans ytterdörrar byttes 1988 och skiffertaket lades om 1998-99. 2001 konserverades åter altartavlan av konservator Gunnar Eldh, Lysekil.

Kyrkan är uppförd 1880-81 i konsekvent nygotisk stil efter ritningar av arkitekt J E Söderlund. Byggmästare var L E Petterson. Kyrkobyggnaden består av ett långskepp med korutsprång i sydost och torn med vapenhus i nordväst. Korutsprånget inrymmer också en sakristia.

Kyrkans murar täcks av vit spritputs. Port- och fönsteromfattningar liksom takgesimsen är slätputsade. Byggnadskropparna har kraftiga trappformade plåtklädda gavelrösten. Ingångar till kyrkan finns genom vapenhuset i tornet från väster, mitt på kyrkans södra långsida och till sakristian från öster. Sydportalen markeras med en svag mittrisalit, också krönt av en trappstegsformation. Ovan porten finns en minnestavla i kalksten med texten "Erikstads kyrka nybyggd år 1881 under konung Oscar II:s 9:e regeringsår. "Detta måste vara ett heligt rum", 1 Mos B 28:17".

Långhuset och korutsprånget har skiffertäckta sadeltak medan den spetsiga tornspiran är kopparklädd. Spiran kröns av ett kors på en glob. Det översta "trappsteget" på långhusets östra gavel kröns av ett plåtklätt kors. Kyrkans fönster är brunmålade och utgörs huvudsakligen av stora svagt spetsformiga fönster på långsidorna. Spetsbågiga fönster av mindre storlek finns som dubbletter, dels till sakristian i korutsprånget och dels i tornet. Även tornets ljudluckor är spetsbågiga. På korutsprångets östfasad finns ett stort rosettfönster med glasmålningar och på dess norr och sydsidor rosettfönster med genomsiktligt glas. Ett rosettfönster finns också ovan kyrkans västportal. Kyrkans portar, som pardörrar, mot väster och söder består av lackad ek och har spetsbågiga överljus. Även dörren till sakristian, mot öster, är av lackad ek.