SLOTTSKYRKAN

LÄCKÖ SLOTTSKYRKA - Slottskyrkan skjuter ut från den nordöstra delen av förborgen, i norr sammanlänkad med huvudborgen. Kyrkan består av ett långhus med fullbrett rakt avslutat kor i öster. Över kyrkorummets västra del reser sig ett kraftigt torn med två våningar. Den nedre rymmer greve Magnus Gabriel De la Gardies privata gemak och en passage till förborgen. Den övre våningen rymmer en musiksal. Tornets västra mur rider på förborgens östra mur, vilken till sina nedre partier innesluter en medeltida försvarsmur. Ett vapenhus är inrymt i förborgen, från vilken kyrkan nås. Kyrka och torn är uppfört och inrett 1659-1669. Norr om koret är en låg sakristia, uppförd 1675. Terrängen sluttar kraftigt åt öster från yttre borggården, varför kyrkan under sin östra hälft har en källarvåning som nås via en port från slottsträdgården i söder. Även under sakristian finns en källare som nås via en port i dennas norra gavel.
FASAD - Kyrkan vilar på en renhuggen sockel av otuktad gråsten med brett utstrukna fogar. Under kyrkans östra gavel och sakristians östra mur är sockeln kraftig och har ett sluttande plan som går ned mot klippan. Källarvåningen har något utkragande murar, avtäckta med en skråkantad gesims av kalksten. Åt öster har denna tre fönster och längs sockeln åtta små gluggar. Kyrkans fasader bär en cementhaltig kalkputs med gräddvit färg. Murverket är till stor del av tegel. I tornets östra mur är en ritsning som markerar en valvbåge över kyrkorummet, på vilken denna mur till stor del vilar. Varje bjälklag i tornet är även förankrat med en mängd ankarslut, vilka även stadgar muren i öster. Järnbalkar lades in som förstärkning vid 1920-talets restaurering.
FÖNSTER - Kyrkorummets tio symmetriska fönster är höga, med tresidiga krön. De har enkla lufter med kraftig järnspröjsning, vilken delar fönstren i 18 rutor. Inom dessa sitter små rutor från 1929 av svagt färgat antikglas, infattade i blyspröjs. Solbänkarna är av kalksten. I sakristians östra mur är ett litet ursprungligt fönster med korspost och ett tresidigt krön. De fyra öppningsbara lufterna har bågar av brunt trä och klarglas i tät blyspröjsning. Posterna är av brunt trä. Vapenhuset i förborgen har ett ursprungligt fönster på var sida om porten. Dessa är rektangulära med korspost och fyra öppningsbara lufter. Bågarna är av rött trä med hörnbeslag. Svagt färgat antikglas sitter i tät blyspröjsning med stormjärn. Fönstren har bleck och avtäckning av sentida röd plåt. De två rektangulära fönstren i källarvåningen har smidda järngaller och kalkstensomfattning.
PORT - Ytterporten till kyrkan utgörs av en ursprunglig pardörr med rundbågskrön. Dörren är klädd med grön, profilerad fiskbenspanel. Dörring med vulster, lövformad låsplatta och hasp är i smide. Porten har en omfattning av huggen röd kalksten. Denna utgörs av dubbla pilastrar som bär en rundbåge med utsparade kvadrar. På sidorna mot pilastrarna är broskornamentik. Från den markerade slutstenen reser sig ett postament upp mot en rundbågsnisch i murverket. Här stod ursprungligen en nu förkommen Kristusfigur i trä, snidad av Georg Baselaque. Port och omfattning utfördes 1659. Källarvåningen har två bräddörrar med rundbågskrön.
TAK - Kyrkorummet och sakristian bär var sitt flackt sadeltak med täckning av skiffer. Vindskivorna är av tjärat trä. Tornet bär en karnisprofilerad huv med försatt åttkantig lanternin, klädd med tjärad locklistpanel. Från denna reser sig en lökkupol med smidesflöjel. Torntakets alla fall är klädda med tjärade, kluvna spån. Alla tak har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Planerna för en slottskyrka fanns med från första början när Magnus Gabriel De la Gardie 1652 tillträdde Läckö. Målsättningen för dess utformning var att den skulle kunna nås på ett bekvämt sätt av herrskapet utan att passera borggården och att personalen skulle kunna nå den från just borggården. Vidare skulle kyrkan ingå i en långtgående regularisering av slottet. Flera olika förslag kom att upprättas allt eftersom. Slutligen förlades kyrkan som en utbyggnad till förborgen. Upphovsman bakom ritningarna var den tyske arkitekten och byggmästaren Matthias Holl, som även genomfört flera av De la Gardies andra projekt. Den ursprungliga mer klassicistiska ritningen inbegrep kupol över koret, mezzaninvåning och pilasterindelning av innerväggar, vilka sedermera slopades.
När De la Gardie föll i onåd hos drottning Kristina 1653 drog han sig tillbaks till Läckö och påbörjade slottets omgestaltning året därpå. Först 1660 kom dock byggnadsarbetena igång på allvar. Två danska krig hade kommit emellan och De la Gardie blev under tiden rikskansler. Holl hade då efterträtts av byggmästaren Franz Stimer, likaså tysk. Denne förenklade Holls ritningar till slottskyrkan. Även De la Gardies ursprungliga plan för ett treskeppigt kyrkorum slopades när byggnadsarbetet igångsattes 1659. Ett viktigt inslag i rummet blev istället de fönsternischer, för vilka apostlaskulpturer beställdes av Johan Werner d.ä. 1654. Werner dog dock 1656, varför de kom att fullbordas av Georg Baselaque från Hamburg, som trädde i De la Gardies tjänst 1669.
Under 1659-1663 restes kyrkans murar och tak samt tornets murar. Kyrkans tak utformades som en altan i likhet med den som då utgjorde förborgens tak, i stil med italiensk barock. 1665 dyker en ny byggmästare upp i handlingarna, Olof Falk. Arbetet fortskred långsamt. 1666 levererades altaruppsats och predikstol från Hans Georg Rausch på verkstaden i Jakobsdal. Fönster, bänkinredning och innertak tillkom även detta år. 1667 höggs golvflisor till kyrkan och beslag förfärdigades till inredningen. Inredning skedde av grevens våning i tornet ovan kyrkan. I bevarade veckolistor m.m. möter vi byggmästaren Olof Falk och hantverkarna Harald snickare, Ambjörn grovsmed, Anders klensmed, Bengt och Arvid stenhuggare, Sven Jonsson stenhuggare, Tohl stenhuggare, båtsmän och soldater. 1668 färdigställdes ett orgelverk av Hans Horn i Göteborg. 1669 utförde Baselaque skulptural utsmyckning till altaruppsats, predikstol och sannolikt även orgelfasad. Vid samma tid tillkom herrskapsläktaren. 1675 uppfördes en sakristia.
Den färdiga kyrkan beskrivs i ett inventarium 1681. Kyrkan och hela förborgen hade altantak med svarvad balustrad. Svalgångar i två våningar löpte runt förborgens insida. Tornets huv var spånad och rödfärgad. Murarna var avfärgade i en ljusgul ton. Fönsterbågarna var rödfärgade. Inredningens gröna färgsättning är oförändrad sedan denna tid. En teckning från 1672 visar att kyrkans altantak blev kortvarigt, redan här har det ersatts av ett sadeltak.
1680 medförde Karl XI:s reduktion att Läckö slott drogs tillbaka till Kronan. De la Gardie försökte rädda undan plafondmålningar m.m. till Kägelholms slott. 1685 mottog hauptman Bengt Papegoja Läckö från Kronan. Kyrkans yttre reparerades, taket täcktes med nya bräder och fasaderna omputsades. 1752 förlänades slottet till greve Carl Gustaf Tessin. Denne lät riva förborgens svalgångar och reparera samt tapetsera herrskapsläktaren. 1771 års inventarium omtalar att kyrkan var "i flera tider mycket litet brukad". Flera av fönstren hade spruckna rutor till följd av vandalisering. 1830 lät slottets dåvarande innehavare generallöjtnant G M Adlercreutz förrätta auktion på kvarvarande inventarier och inredning. "Bilder från kyrkan såldes för 16 styfver paret". 1866 bortfördes orgeln till Ulriksdals slottskapell.
När Kungliga Byggnadsstyrelsen 1925 satte arkitekt Ärland Noreen 1925 i spetsen för en restaurering av slottet så hade det stått öde i många år. Arbetena kom att pågå i nästan 20 år. 1927 genomfördes åtskilliga arbeten i slottskyrkan för att försätta den i ett "värdigt skick". Härvidlag var 1681 års inventarium av sort värde. Tillsammans med Noreen arbetade konservator Alfred Nilsson. Måleri och skulpturer konserverades. Värst åtgångna var de återstående sex tavlorna med trosartiklarna (ursprungligen tolv). De bevarade delarna spändes på ny duk medan de tomma fälten målades i neutral ton. Förlorade skulpturer på ljudtaket ersattes av gipsavgjutningar av de två kvarvarande. Även de försvunna silvertavlorna på altaruppsatsen ersattes av gipsavgjutningar av den enda bevarade. Helhetsintrycket var viktigt. Väggarnas puts lagades. Takets hålkäl försågs med ny väv och plafonderna spändes på ny duk. Rester av kvadermålning på förborgens yttermur togs fram i kyrkorummet. Inskriptionerna på vapenhusets väggar rekonstruerades till stor del. Då man inte avsåg att använda kyrkan under vintertid så nöjde man sig ur bekvämlighetsaspekt med en breddning av bänkarnas sitsar. 1929 återfördes orgelfasaden från Ulriksdal och restaurerades. Den försågs med ett nytt verk från Nordfors & Co i Lidköping, bekostat av Läcköföreningen. Dessa bekostade även insättandet av blyinfattat antikglas i fönstren samma år.
Föga har skett med kyrkan sedan 1920-talets restaurering. 1960-62 omputsades fasaderna med kalkcementputs på nätarmering, ett arbete som utfördes på hela slottet. 1983 renoverades fasaderna och avfärgades på nytt.

LÄCKÖ SLOTTSKYRKA - Salkyrkan utgörs av ett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och vapenhus i väster, sistnämnda beläget fyra trappsteg högre. Norr om koret är en sakristia, belägen sju trappsteg lägre. Interiören har i allt bevarat sin karaktär från byggnadstiden med en blandning av renässans och barock. Stora fönsteröppningar ger ett rikt ljusinsläpp. Färgskalan på inredningen är hållen i grönt, vilket är den ursprungliga. Allt är från byggnadstiden om inget annat anges nedan.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster från vapenhus. Långhuset har tre fönsteraxlar. Bänkkvarteren delas av en mittgång över vilken hänger en ljuskrona av mässing. I väster är en herrskapsläktare.
GOLV - Golvet består i mittgången av kvadratiska plattor av röd och grå kalksten med skrädhuggen yta. Plattorna är lagda i ett rombiskt mönster. I bänkkvarteren ligger golvnivån högre och består av breda, obehandlade furubräder.
VÄGG - Väggarna bär gräddvit kalkfärg på slätputs. Öppningen mot vapenhuset utgörs av en bred smyg med korgbågskrön. På västväggen syns till höger om ingången rester av kvadermålning, sannolikt att koppla samman med Jacob De la Gardies bygge av förborgen. De smala ytorna mellan fönstren upptags helt av de sammanlagt sex tavlor som hänger där.
FÖNSTER - De högt sittande, rektangulära fönstren har trekantiga krön. De har enkla lufter med kraftig järnspröjsning, vilken delar fönstren i 18 rutor. Inom dessa sitter små rutor från 1929 av svagt färgat antikglas, infattade i blyspröjs. Varje fönster har två tvärgående förstärkningar av järn. Fönstren sitter i smygar som vidgar sig kraftigt ut mot kyrkorummet. I varje sida är en rundbågsnisch med en skulptur. Ovan nischerna är målade kartuscher med änglaflykter och bibelord. Från deras yttersidor hänger eklövsgirlander ned på båda sidor om nischerna. Allt är utfört i grisaille. Fönsterbänkarna sluttar kraftigt. Smygarnas tresidiga krön är spända med gräddvit väv. Längs fönstren sitter kondensrännor.
TAK - Taket över långhus och kor utgörs av ett spegelvalv. I spegeln är två rektangulära plafondmålningar på duk, sannolikt utförda av Nicolas Valleri 1667-68. Motiven utgörs av änglar inom skyar. I sina händer bär de språkband med texten "Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor som han älskar." Målningarna omges av ett rikt profilerat listverk av grått trä. Valvets breda hålkäl bär spänd, ljusgrå väv. Taklisten av grått trä är rikt profilerad.
KOR - Det fullbreda koret har en fönsteraxel och i öster två fönster som flankerar altaret. Under det norra fönstret är en dörr till sakristian. I nordost är predikstolen placerad och i sydost en orgel. Båda nås via smala tegeltrappor i de östra fönstersmygarna, avskärmade av ett altarskrank som sammanlänkar dem med altaruppsatsen. Mot skranket stöter även två korbänkar, en i norr och en i söder. I söder står en svart elorgel från sen tid.
GOLV - Som mittgången i långhuset. Framför altarringen ligger en sentida rödbrokig matta. Inom altarringen ligger golvet ett trappsteg högre och består av obehandlade, breda furubräder.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. I nordost är bakom predikstolen en fasning med illusoriskt målad exedra i grisaille. Även hörnet bakom orgeln är fasat. Altarskranket är utfört som ett ramverk med rektangulära fyllningar i två våningar. Allt är målat i grönt. Inom fyllningarna är rundlar med allegoriska framställningar i grisaille med latinska sentenser och bibelhänvisningar. Skildringarna finns även på bänkkvarteren och herrskapsläktaren. I dessa ingår bl.a. den s.k. "Hjärtats historia" som återfinns i flera av områdets kyrkor.
INNERDÖRRAR - Sakristian har en bräddörr med rakt krön. Mot koret är dörren klädd med profilerad, grön fiskbenspanel och har handtag samt lövformad låsplatta i smide. På insidan sitter gångkärnsband i smide med lövformade ändar. Dörrposten är av grönt trä med tröskel av obehandlad ek. Till predikstol och orgel är dörrar i altarskranket. De har fyllningar i överensstämmelse med de övriga och rakt krön. Snäpplås och handtag är av smide.
FÖNSTER - Som långhus. Det norra fönstret har enbart 15 stora rutor p.g.a. sakristidörren. Fönsterbänkarna är flackare.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret är murat och putsat samt bär en gräddvit kalkfärg.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen tillverkades 1666 av Hans Georg Rausch och fick sin skulpturala utsmyckning av Georg Baselaque 1669. Altaruppsatsen har en kraftigt framskjutande predella med De la Gardies och Pfalz-Zweibrückens vapen. Från denna reser sig två par kopplade kolonner med korintiska kapitäl. Dessa omger korpus med dess sju patinerade gipsavgjutningar av den enda nu bevarade silvertavlan, föreställande Korsfästelsen (tillkomna 1927), infattade i lagerbladsgirlander och sköldpadd. Silvertavlorna var ett ryskt krigsbyte av Jakob De la Gardie. De kopplade kolonnerna bär en sprängd fronton på vars sidor är friskulpturer av evangelisterna Markus och Lukas. De övriga två evangelisterna är placerade i broskornamentiken på yttersidorna av altaruppsatsen, av dessa kvarstår endast Johannes. På gesimsen ovan korpus sitter en änglaflykt med fritt hängande festonger. Från den sprängda frontonen reser sig ett krönparti med den enda bevarade silvertavlan inom en oval medaljong och ram med hopplister. Krönet avslutas med en tempelgavel, på vilken står tre små änglar med Kristi pinoredskap. Färgsättningen domineras av mörkbrunt och guld.
ALTARRING - Den tresidiga, rätvinkliga altarringen löper ända in till altarskranket. Den har två grindar med smidda gångjärn. Ringen är låg och består av grönt målade plank. Samma gäller knäfall och armstöd.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen från 1667 består av 13 stycken rader i norr och söder. Allt är målat i grönt. Bänkkvarteren löper ända ned till västväggen. Mot långsidorna är en bröstning av liggande bräder. Bänkarna har raka ryggar av plank med bokstöd på baksidan. Sitsarna är breddade 1927. De smala gavlarna bär utanpåliggande fyllningar med fruktgirlander i grisaille. Dörrarna har utanpåliggande fyllningar med utkragande hörn. På dessa är målat rundlar med allegoriska skildringar åtföljda av latinska sentenser och bibelhänvisningar. Även detta är utfört i grisaille. Dörrarna har gångjärn och skjutreglar av smide. Fyllningsmotiven på gavlar och dörrar upprepas på skärmarna mot koret. Gavlar, dörrar och skärmar kröns av en kraftigt profilerad, bred list. Korbänkarna som är i samma utförande består av två bänkrader var, vända mot altaret. I det norra kvarterets sydvästra hörn står en nummertavla.
PREDIKSTOL - Predikstolen är utförd 1666 av Hans Georg Rausch och försedd med skulptural utsmyckning av Georg Baselaque 1669. Predikstolskorgen har fem sidor. Varje sida har två fyllningar som infattat små rundbågiga silverreliefer. Dessa omges av ramverk med hopplister och lagerbladsgirlander. På hörnen står halvkolonnetter med korintiska kapitäl. Dessa bär ett entablement med palmettrelief. Längs korgens bas är en fruktgirland med änglaflykter på hörnen. Ut mot kyrkorummet sitter vapensköldar för släkterna De la Gardie och Pfalz-Zweibrücken. Korgen avslutas nedtill med akantusrankor och en solros. Det åttkantiga ljudtaket kröns av en skulptur av Sapientia (visheten). Längs sidorna är frontoner med broskornamentik. På dessa och hörnen står skulpturer av de sju dygderna, varav bara två är bevarade (övriga är gipsavgjutningar från 1920-talet). Takets nederkant har palmettrelief och på hörnen änglaflykter, från vilken stiliserade blomknoppar hänga ned. Färgsättningen domineras av grönt. Ljudtakets undersida är blått.
ORGEL - Orgelverket från Herman Nordfors & Co. består av en manual och pedal med sex stämmor, färdigställt 1929. Spelbordet är placerat i korets södra fönstersmyg. Fasaden från 1668 är sannolikt snidad av Georg Baselaque. I dess mitt är ett rundbågigt fält med tennpipor. I sin nedre del har detta en något genombruten relief med keruber, draperingar och fruktklasar. På sidorna är nischarkitektur med halvskulpturer av David och Aron, närmast i fullskala. På yttersidorna är flyglar med broskornamentik och reliefer av musikinstrument. Pipfältets rundbåge kröns av en kraftig volut med omgivande broskornamentik. På detta står ängel med cymbal. På nischarkitekturens raka krön står två änglar med basun respektive luta. Ovan flyglarna står ytterligare två änglar, varav en med violin. Bemålningen domineras av grönt, brunt och guld.
LÄKTARE - Herrskapsläktaren är förankrad i västra väggen och nås via en öppning i förborgens östra mur (våningen innanför rymde grevens privata rum). Bröstet utgörs av ett ramverk med fyllningar, inom vilka är allegoriska målningar i grisaille med latinska sentenser och bibelhänvisningar. Mellan fyllningarna är pilastrar med joniska kapitäl. Bröstets krönlist är kraftigt profilerad. Från denna och uppåt är läktaren inglasad med rektangulära fönsterbågar. Dessa har 16 rutor var i träspröjs och är öppningsbara. Mot koret är sex fönster och på gavlarna ett. Läktaren kröns av ett kraftigt profilerat entablement med änglaflykter. Alla lister, bågar och ramverk är målat i grönt. På läktarens undersida sitter en spänd duk med en målning. Denna skildrar en sky med två änglar, vilka mellan sig bär Magnus Gabriel De la Gardies och Maria Euphrosynes monogram inom en lagerkrans och två korsade palmkvistar. Målningen är sannolikt utförd av Nicolas Vallari. Två sentida högtalare står ovanpå läktaren.
SPECIFIKA INVENTARIER
OLJEMÅLNINGAR - Mellan fönstren hänga sex tavlor med två rektangulära dukar var. Dessa skildrar trosartiklarna, fyra av dem har dock gått förlorade. Respektive trosartikel ackompanjeras av en snidad kartusch med änglar och broskornamentik, fastgjorda vid det profilerade ramverket i grönt trä.
TRÄSKULPTUR - I fönstersmygarnas nischer står 16 träskulpturer i full skala av apostlarna, Kristus och Maria. Alla bär sina respektive attribut och står på små postament av grått trä med sitt namn. Bemålningen domineras av benvitt och guld. Skulpturerna påbörjades 1654 av Johan Werner d.ä. och färdigställdes 1669 av Georg Baselaque.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har ingång i väster och öppning till långhuset i öster. På ömse sidor om ytterporten är ett fönster. Längs väggarna är utom i öster väggfasta murade bänkar med gröna sitsar av trä.
GOLV - Som långhusets mittgång. I öppningen mot långhuset är fyra trappsteg ned av kalksten.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och bär beige kalkfärg. På väggarna är illusoriskt målade fyllningar i grisaille med bibelord. På båda sidor om öppningen mot långhuset sitter gångjärnshakar.
PORT - Ytterporten är en rundbågig pardörr av gröna bräder med stocklås. Tvärslåarna är på insidan av plank.
FÖNSTER - Fönstren är rektangulära med korspost och fyra öppningsbara lufter. Bågarna är av grått trä och rymmer svagt färgade rutor av antikglas i tät blyspröjsning. Posterna av grönt trä har rundstavsprofil. Fönstren sitter i smygar med plana fönsterbänkar av gröna bräder. Smygarnas krön vidgas uppåt och är där klädda med gröna bräder. Ovan fönstren är en bjälke av vitt trä.
TAK - Det plana taket är klätt med vita bräder.
SAKRISTIA - Den närmast kvadratiska sakristian har ingång i norr från koret, sju trappsteg upp. I väster är ett fönster. Längs väggarna står bänkar av gröna bräder med fotstöd, delvis sentida. I det nordöstra hörnet döljer dessa en elcentral.
GOLV - Golvet består av kvadratiska plattor av grå kalksten med skrädhuggen yta. Även trappstegen upp till koret är av kalksten.
VÄGG - Väggarna bär en borstad puts med gräddvit kalkfärg. I nordväst hänger ett skrudskåp från 1920-talet i grönt trä med utanpåliggande fyllningar i renässansstil.
INNERDÖRR - Se kor. Dörren sitter i en djup smyg med rundbågskrön. I smygen är fyra trappsteg av kalksten.
FÖNSTER - Fönstret har korspost och ett tresidigt krön. De fyra öppningsbara lufterna har bågar av grönt trä och klarglas i tät blyspröjsning. Posterna har rundstavsprofil och är av grönt trä, liksom karmen. I karmen sitter framför fönstret ett tätt smidesgaller. Fönstret sitter i en smyg som vidgar sig kraftigt mot rummet. Fönsterbänken är sluttande. Krönet är tresidigt och i sin övre del klätt med vita bräder.
TAK - Det plana taket består av oljade furubräder. Taklisten i samma behandling är fasad.