FOGDÖ KYRKA

Fogdö kyrka omges av en kyrkogård som inramas av naturstensmurar på alla sidor. Runt kyrkogårdsmuren löper en trädkrans av stora träd. Träden står strax innanför muren förutom utmed norra sidan där träden står utanför muren.

Till kyrkogården leder fyra ingångar, samtliga flankerade av enkla huggna stenstolpar. Ingångarna i nordväst och sydöst har järngrindar medan ingångarna i nordöst och i sydvästra hörnet har trägrindar målade i rödbrun kulör.
Gången från grinden i sydvästra hörnet fram till kyrkans västingång flankeras av höga tätt stående tujor.

Kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna och avgränsas av grusgångar.
Söder om kyrkan och utmed den östra muren finns ett stort antal gravar som är omgärdade av låga tujahäckar. Två gravar är också markerade med tujahäckar i form av kors.
Sydväst om kyrkan finns två gravkvarter med långa rygghäckar.
En minneslund ligger norr om kyrkan.

Öster om kyrkan står ett litet friliggande gravkor, Törnflychtska gravkoret. Koret är litet och mycket välproportionerat med kvadratisk planform och avfasade hörn. Byggnaden har tegelstomme och fasaderna är av kvaderrusticerad kalkputs. Kvadrarna har en grovhuggen yta, grovt slagen mjukgrängad spritputs, ursprungligen kombinerad med pinntryckning. Pinntryckningen är gjord med en enkel pinne, ingen pinnbräda eller liknande med enhetlig rapportering har använts.
Västra fasaden har en kvadratisk dörröppning med ett djupt hålkäl runt öppningskanterna. Dörrbladen är klädda med spikade järnplåtar. Runda fönsteröppningar finns på södra och norra fasaderna. Taket är ett tälttak täckt med järnplåt i småformat. Fem skulpterade huvuden finns inmurade på fasaderna.
Gravkoret är uppfört under första hälften av 1700-talet för ägarna av Hesselbyholm greve Michael Törnflycht (1683- 1738) och hans maka Magdalena Lewenhaupt (1680-1756).

Topografiska arkivet, Sörmlands museum.
Sörmländska kyrkor 47, 1984
Kjell Taawo, inventeringstillfället 2007.

FÖRSAMLING 1995 - FOGDÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1322, år 1900: 1210, år 1995: 574

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid Mälaren och är sedan länge fastland. Kyrkan ligger på ett impediment i ett uppodlat landskap. Fogdöns centrala del är riksintresseområde för kulturmiljövården. Ett nunnekloster av cistercienserorden etablerades i Fogdö vid 1100-talets utgång. Sannolikt har den alltjämt fungerande, medeltida sockenkyrkan under 1100- och 1200-talen även haft funktion som klosterkyrka. Vid 1200-talets slut torde konventet ha flyttat till Vårfruberga kloster som då stod färdigt, cirka 3 km nordost om sockenkyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett långsträckt och rakt avslutat långhus, korpartiet i öster flankeras i norr av en rymlig sakristia och i söder av ett gravkor, det så kallade Bergshammarkoret. Torn i väster. Långhuset och det sannolikt i förband murade västtornet kvarstår efter den äldsta stenkyrkan, uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal. Kyrkan har haft för byggnadstiden ansenliga dimensioner. Påträffade grundmurar visar att det i öster har funnits ett smalare kor, vars utformning i öster dock är okänd. Sannolikt under 1200-talets mitt eller senare hälft förlängdes kyrkan avsevärt österut, den fick då sin nuvarande, salformade plan. Vid 1600-talets mitt uppfördes gravkoret för familjen Posse på Bergshammar. Befintlig sakristia tillbyggdes 1664, likaså på familjen Posses bekostnad. I samband med en restaurering 1889 tillbyggdes ett trapptorn på medeltidstornets norra sida.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är putsad och avfärgad i vitt. Ingångar via tornet och i långhusets sydvästra del. Medeltidskyrkans sydvästportal har sitt ursprungliga läge. Strax öster därom finns en igenmurad portal, i muntlig tradition kallad nunneportalen. Vid 1400-talets slut murades östgaveln om i tegel och försågs med dekorativa blinderingar. Tornet förhöjdes med en våning, likaså med mönstermurning i tegel. Den med korombyggnaden samtida trefönstergruppen i öster förenades 1656 till ett enda fönster. Bergshammarkorets lanterninkrönta huv ersattes under 1800-talet med ett enkelt sadeltak. Tornets befintliga ljudgluggar och den nygotiska västportalen härrör från restaureringen 1889. Kyrkorummet präglas av de ståtliga, under 1400-talet inslagna valven. Betydande rester av kalkmålningar är bevarade framförallt på långhusets norra vägg. Målningarna som framtogs vid en restaurering 1936 är tillskrivna den så kallade Fogdömästaren och dateras till 1430-tal. Kyrkan äger flera medeltida träskulpturer. Från 1600- och 1700-talet återstår åtskilliga gravminnen samt en välbevarad fast inredning av hög kvalitet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.