OVANSJÖPARKEN

Ovansjöparken är belägen vid åkröken i Stångån. En stor del av parken avgränsas naturligt genom ån, medan övriga delar har höga stålnätsstaket. Parkens byggnader är placerade i en cirkel längs huvudområdets tomtgräns. I byggnadsminnet ingår dansbana, cafeteria, utescen, skjutbana, tombola/lotteri, toaletter samt parkentré.

Folkparkerna har sina rötter i arbetarrörelsen och var tänkta att användas som en plats där människor kunde koppla av och ha roligt tillsammans. Då dessa parker var inriktade på nöje kom även en del av dem att uppföras av icke politiska rörelser, eller i privat regi, vilket är fallet med Ovansjöparken. Den nuvarande parkanläggningen härstammar från 1932 då området såldes till Petrus Petterson. Det finns dock uppgifter om att Ovansjöparken nyttjades som festplats redan vid sekelskiftet 1900. Sedan dess har parken haft ett antal olika ägare.

Dansbanerotundan har en åttkantig planform och uppfördes troligtvis 1932. Den har en regelkonstruktion som vilar på betongplintar och natursten. Fasaden har en ljust gulmålad locklistpanel som är spetsig nedtill. Huvudentrén ligger i en kvadratisk utbyggnad som även innehåller kapprum. Taket har en tälttaksform och är täckt med skivfalsad plåt i ljust grön färgsättning.

Cafeterian är troligtvis uppförd samtidigt som dansbanan och har en kvadratisk planform, ljust gulmålad fasad med olika paneltyper samt stora glasade partier med spröjsade fönsterrutor. Det valmade taket är täckt med grönmålad pannplåt.

Utescenen är uppförd under 1930-talet och har en regelstomme som vilar på betongsplintar. Fasaderna är klädda med gulmålad locklistpanel och pulpettaket är täckt med pannplåt.

Skjutbanan är också uppförd under 1930-talet och har en regelkonstruktion som vilar på en naturstensgrund. Fasaden utgörs av glest placerade ribbor som målats i en gul kulör. Det valmade sadeltaket är täckt med grönmålad pannplåt.

Tombola och lotteribyggnaden är uppförd under 1930-talet. Byggnaden har en långsmal rektangulär planform med en regelstomme som vilar på betongsplintar. Fasaden är klädd med ljust gul locklistpanel, medan knutar och väggluckor är målade i en mörkt grön kulör. Pulpettaket är täckt med omålad korrugerad plåt.

Parkentrén byggdes 1974 och har en regelkonstruktion som vilar på en gjuten betongsula. Väggarna är klädda med ljust gulmålad fasspontpanel. Det platta taket är klätt med brun fabrikslackerad plåt.

Toaletterna uppfördes 1974 och har en regelkonstruktion som vilar på en betongsula. Fasaderna är klädda med ljust gul locklistpanel. Det platta taket är täckt med grönmålad plåt.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1999-06-07, Dnr 221-5197-97

Ovansjöparken är belägen vid åkröken i Stångån. En stor del av parken avgränsas naturligt genom ån, medan övriga delar har höga stålnätsstaket. Parkens byggnader är placerade i en cirkel längs huvudområdets tomtgräns. I byggnadsminnet ingår dansbana, cafeteria, utescen, skjutbana, tombola/lotteri, toaletter samt parkentré.

Folkparkerna har sina rötter i arbetarrörelsen och var tänkta att användas som en plats där människor kunde koppla av och ha roligt tillsammans. Då dessa parker var inriktade på nöje kom även en del av dem att uppföras av icke politiska rörelser, eller i privat regi, vilket är fallet med Ovansjöparken. Den nuvarande parkanläggningen härstammar från 1932 då området såldes till Petrus Petterson. Det finns dock uppgifter om att Ovansjöparken nyttjades som festplats redan vid sekelskiftet 1900. Sedan dess har parken haft ett antal olika ägare.

Dansbanerotundan har en åttkantig planform och uppfördes troligtvis 1932. Den har en regelkonstruktion som vilar på betongplintar och natursten. Fasaden har en ljust gulmålad locklistpanel som är spetsig nedtill. Huvudentrén ligger i en kvadratisk utbyggnad som även innehåller kapprum. Taket har en tälttaksform och är täckt med skivfalsad plåt i ljust grön färgsättning.

Cafeterian är troligtvis uppförd samtidigt som dansbanan och har en kvadratisk planform, ljust gulmålad fasad med olika paneltyper samt stora glasade partier med spröjsade fönsterrutor. Det valmade taket är täckt med grönmålad pannplåt.

Utescenen är uppförd under 1930-talet och har en regelstomme som vilar på betongsplintar. Fasaderna är klädda med gulmålad locklistpanel och pulpettaket är täckt med pannplåt.

Skjutbanan är också uppförd under 1930-talet och har en regelkonstruktion som vilar på en naturstensgrund. Fasaden utgörs av glest placerade ribbor som målats i en gul kulör. Det valmade sadeltaket är täckt med grönmålad pannplåt.

Tombola och lotteribyggnaden är uppförd under 1930-talet. Byggnaden har en långsmal rektangulär planform med en regelstomme som vilar på betongsplintar. Fasaden är klädd med ljust gul locklistpanel, medan knutar och väggluckor är målade i en mörkt grön kulör. Pulpettaket är täckt med omålad korrugerad plåt.

Parkentrén byggdes 1974 och har en regelkonstruktion som vilar på en gjuten betongsula. Väggarna är klädda med ljust gulmålad fasspontpanel. Det platta taket är klätt med brun fabrikslackerad plåt.

Toaletterna uppfördes 1974 och har en regelkonstruktion som vilar på en betongsula. Fasaderna är klädda med ljust gul locklistpanel. Det platta taket är täckt med grönmålad plåt.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1999-06-07, Dnr 221-5197-97