SMEDBY KYRKA

Kyrkobyggnadens fasta inredning.

Läktarbröstning
Läktarbröstningen är utförd i nyklassicistisk stil. Den är uppbyggd av breda brädor mellan profilerade lister. Mittenpartiet är något utskjutande över mittgången och markeras av två pilastrar samt en dekorativ medaljong med utskuren strålande sol. Hela bröstningen är målad gråa nyanser och brunt med detaljer i blått och guld. Läktaren byggdes om 1950-52 för att få bättre symmetri i rummet då koret byggdes om. Det innebar att läktaren förminskades. Gradänger och bänkar togs bort. Läktarbarriären behölls men sex dekorativa spegelfält i olika storlekar, två av dem med målade textband, togs bort.

Bänkinredning
Bänkinredningen tillkom 1852 då den nya kyrkan byggdes. Bänkarna är idag indelade i två kvarter men fram till 1950-52, då den södra ingången sattes igen, fanns tre bänkkvarter. Vid samma tillfälle kortades bänkarna av mot ytterväggarna. Bänkar har också tagits bort längst fram och längst bak i långhuset. Bänkinredningen är utförd i nyklassicistisk stil. Den är sluten mot mittgången och öppen mot sidogångarna. Gavlar och skärmar är dekorerade med enkla speglar. Sittbänkar och gavlar är målade i ljust grått, överliggare och golvlister i mörkare grått, speglarna i rödbrunt och speglarnas ramar i ljust blått. Den nuvarande färgsättningen tillkom vid renoveringen 1950-52.

Predikstolen
Predikstolen är utförd i senbarockstil. Den är tillverkad 1698, troligen av Anders Colleur, och inköptes som ersättning för den predikstol som förstörts då tornet rasade 1774. Därefter har predikstolen 1783 försetts med nya ornament snidade av bildhuggaren A G Wadsten. Predikstolen är placerad på korets norra vägg och har en sexsidig korg och ljudtak. Till predikstolen kommer man via trappa från koret.

Altarmålning, altaruppsats och altarbord
Altarmålningen tillkom 1952. Den är målad av konstnären Axel Schmidt, Båstad. Motivet är Kristus stiger ur klippgraven. Denna målning ersatte en äldre altarmålning med motivet Jesus i Getsemane från 1852 av N J Jonsson. N J Jonsson utförde även väggmålningar i den intilliggande prästgården. Altaruppsatsen är skulpterad av konstnären Anders Dahlström d ä 1755. Den överfördes alltså från den gamla kyrkan till den nya. Ursprungligen har flera av de träskulpturer som finns på olika platser i kyrkan ingått i altaruppsatsen. Idag står endast de båda figurerna för Lag och Evangelium kvar på sina platser.

Orgel och orgelfasad
Orgeln tillverkades 1896 av E A Setterqvist&Son, Örebro. Instrumentet ombyggdes delvis 1952 av orgelbyggaren Einar Berg, Bromma. Orgelfasaden tillkom även den 1896.

Dopfunt
Dopfunten är troligen tillverkad på Gotland under 1200-talet och utförd i romansk stil.

Gravhäll
I vapenhusets golv ligger Magnus Roswalls gravhäll från 1779. Hällen har följande inskription: Här Under Ligger Stoftet Af Sal Hr Kyrkoherden Magi Man Roswall Född 1711 Död 1779 Han Dog Om Det Är Att Dä Til Ärans Himmel Draga At Trogne Herdens Lön Och Lifsens Krona Taga Apostl C XX 32. Hällen är trots sin utsatta placering inte hårt sliten. Roswall var den präst som drev igenom ombyggnaden av kyrkan på 1770-talet. I samband med arbetena rasade tornet och stora delar av kyrkorummet och dess inventarier skadades.

Belysning
Över bänkkvarteren hänger fyra elektrifierade mässingskronor, var och en med tolv ljuspipor. Över dopfunten hänger en krona i mässing och kristall med sex ljuspipor. I korets inbyggda utrymme är två spotlights placerade på gesimsen. De fyra mässingskronorna och spotlightsen styrs från en panel i rummet söder om koret. Under läktaren sitter två elektriska belysningar med antikglas som tänds med strömbrytare på väggen innanför långhuset dörrar. På orgelfasaden sitter sexlysrörsbelysningar som tänds med strömbrytare på orgelfasaden. Orgelns spelbord har en modern kontorslampa samt mindre belysningar för pedalerna. I rummen norr och söder om koret samt i vapenhuset hänger lyktformade takbelysningar och i sakristian en elektrifierad ljuskrona av trä och smide.

Textilförvaring
Kyrkans textilier förvaras i två skåp i sakristian. I det ena skåpet förvaras antependier, altardukar och stolor och i det andra albor, mässhakar och bårkläden. Två kollekthåvar förvaras i rummet norr om koret.

Kyrkklockor
Lillklockan är gjuten 1680 i Stockholm, troligen av den kände klockgjutaren Johan Meyer. Den har följande inskriptioner: Soli Deo Gloria Till Gudz namns ähra och Smedby Kyrka till prydno gjuten under Konung Carl XI Regemente anno 1680. Gloria in exelsis me fundebat Holmiae.
Storklockan inköptes 1878 av klockgjutaren J P Forsberg, Kalmar. Troligen var det en äldre klocka som då göts om men varifrån denna klocka kom är inte känt. Inskriptionen lyder Kommer låter oss tillbedja och knäböja och nedfalla för Herranom. Ty han är vår Gud och vi hans fosterfolk och hans händers får. Dav Ps 95:6-7. Omgjuten af J P Forsberg, Kalmar MDCCCLXXVIII för Smedby kyrka under P G Karlssons ämbetstid.

Den tidigaste kyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och var en romansk
absidkyrka med högt västtorn som utökades på 1200-talet. Den nuvarande nyklassicistiska
kyrkan byggdes 1851-53 norr om den plats där den medeltida föregångaren stått. Smedby
kyrka är en salskyrka med smalare rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt
torn i väster. Tornet är krönt av en lanternin. Arkitekt till kyrkan var J A Hawerman och
byggmästare P Isberg. Extriören är i stort sätt oförändrad sedan byggnadstiden. År 1952
förändrades interiören en kraftig, främst i och med korets ombyggnad. Ett tunnvalv och två
sidorum byggdes och koret kom att skiljas från kyrkorummet i övrigt. Ärland Noréen stod för
förändringarna. Inne i kyrkan finns en romansk dopfunt från Gotland daterad till 1200-talet
och predikstolen är från 1698. I tornet hänger två klockor. Lillklockan gjuten 1680, storklockan inköptes från klockgjutaren J P Forsberg i Kalmar 1878.

För nedanstående kronologiskt upplagda beskrivning av kyrkobyggnadens historia har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv använts. Handlingar har också lånats in från Landsarkivet i Vadstena. Det handlar främst om kyrkorådets handlingar (KRH) från 1949-1981. Uppgifter har också hämtats ur boken Mitt Smedby av Nils Andersson (NA).

1100-talet
En romansk stenkyrka byggdes. Kyrkan hade kor och absid i öster och torn i väster.

Början 1200-talet
Kyrkans dopfunt tillverkades av den anonyma stenhuggare som av professor Jonny Rooswall kallades anonymus calcarius. Cuppan är av kalksten och foten av sandsten.

1630
Kyrkan avbildades av Rhezelius.

1680
Lillklockan göts.

1741
Kyrkan avbildades av Carl von Linné.

1753
Kyrkan avbildades av Petrus Frigelius.

1774
I samband med renovering av den medeltida kyrkan rasade tornet och stora delar av långhuset och kyrkans inredning skadades. Kyrkan lagades men tornet återuppfördes inte. Murningsarbetet utfördes av Henrik Wermelin. Lillklockan klarade raset och hängdes under ett litet tak på kyrkans västra gavel.

1784
Ny predikstol tillverkades.

1794
En ljuskrona tillkom.

1852
Den gamla kyrkan revs och en ny återuppfördes. Den nya kyrkan byggdes norr om den gamla. Inga medeltida murar finns bevarade i den nya kyrkan. Kyrkans långhustak belades med tegel medan tornet och sakristian belades med svartmålad plåt.

1878
Storklockan göts av J P Forsberg, Kalmar.

1896
Orgel tillverkades av G A Setterqvist

1913
Interiör renovering. Dekormåleri i form av draperier vid altaruppsatsen och predikstolen målades över. Istället målades kring altaruppsatsen pelare som bar upp en båge med bibelcitat och kring taklisten en rundbågefris.

1923
Den romanska dopfunten flyttades in i kyrkorummet från vapenhuset och placerades i koret på norra sidan.

1924
Större renovering exteriört och interiört. Arbetet leddes av byggnadsfirman Bröderna Olsson, Färjestaden. Exteriört knackades all lös puts på hela kyrkan bort. Därefter grundandes, utfylldes och spritputsades med kalkbruk av nysläckt kalk och sand. Taklist och gavlar täcktes med galvaniserad plåt. Fönstren försågs med fönsterbleck av galvaniserad plåt. Alla plåtdetaljer oljemålades. Taksvall av 1 bräder lades, täcktes med prima spån 4 blek, dubbel läkt och tegel - gamla på norra sida och nya på södra - av typen Nygärde enkla falspannor. Var tredje falspanna spikades och de gamla pannorna kramlades. Nockarna täckets med nockpannor i cementbruk. Över tegelpannorna vid tornet inhöggs en plåtremsa. Nya tjärade vindskivor sattes upp. Plåttaken på tornet och sakristian lagades. En syll i tornrummet understöddes med två störar 8X8. Väggarna i tornet lagades. Dörrarna tätades. Fönstren lagades och tätades. Fönster, dörrar, lanterninen med kors och kula målades liksom andra trädelar. Pilastrarna vid portalerna målades i mörk färgton och lanterninen i ljus kulör. Tornets plåttak ströks en gång. Ny skorsten byggdes och rör byttes där så krävdes. Skorstenens rör ska ha murats in. Interiört ska kyrkorummet ha målats men enligt foton från 1936 fanns dekormåleriet kvar vid den tiden. Orgeln renoverades grundligt men av vem är inte känt.

1928
I en tidningsartikel sägs att väggarna har en gulaktig färgton och taket är ljust grått.

1936
Interiör renovering av kyrkan efter förslag Bröderna Olsson i Färjestaden med ritningar till fönstren av arkitekt Erik Fant.

Det gamla golvet i bänkkvarteret belades med impregnerad förhydningspapp och 2X2 reglar på ca 50 cm inbördes avstånd. På reglarna lades 1 ½ spontad halvren furu. Bänkarnas sitsar höjdes med 12 mm i ytterkanten för bättre sittkomfort. Fotbrädornas höjd anpassades efter golvet. Kyrkans vind isolerades efter rengöring. Mellan spanten och tätt slutande mot dessa inlades porös Treetex eller liknande som fastspikades med 1x1 lister i spanten. Vid brytningar tätades med tjock impregnerad papp. Taklisten tätades på lämpligt sätt. Dörrarna mot tornet justerades. Vid den södra ingången insattes nya dörrar som tätades med buffelhud. Mellan ytter- och innerdörrarna togs trägolvet bort och ersattes av kalkstensplattor som lades med fall mot ytterdörren. Alla fönster fick nya bågar med 1 ½ kärnig furu. Ruttna fönsterkarmar lagades med kärnfuru. Nya blyinfattningar gjordes. Takvalvet och taket under läktaren skrapades, luttvättades, grundades, ispacklades och ströks 2 ggr i ljusgrå färg. Fönsterkarmar och bågar målades vita. Nya innerdörrar ska ha tillverkats till den södra ingången. De nya dörrarna målades i färg som de gamla. Interiört lagades skador i väggarnas puts. Även putsen i vapenhuset lagades. Lagningarna avfärgades lika befintliga väggar.

1950-52
Restaurering av kyrkan efter förslag av intendent Ärland Noreen. Förslaget till elinstallationer gjordes av Tor Engströms Konsult. Ingenjörsbyrå, Kalmar. Målningsarbetet utfördes av målarmästare Liedberg, Torslunda, snickerier av byggmästare Kindberg i Öl Smedby. Konservering och färgsättning gjordes av konservator Sven Wahlgren.

Korpartiet omdanades genom att utrymmet närmast altaret gjordes smalare av. Inbyggnaden gjorde att det i det före detta koreutrymmet blev två nya rum. Det norra blev extra sakristia och det södra förvaringsplats. De nya väggarna utfördes som sk kloasongväggar av 2 ½ plank. Väggens ena sida täcktes med innerväggspapp och båda sidorna kläddes därefter med 1 spräckpanel. Spräckpanelen enkelrörades och putsades. Även taket i det nya koret rörades och putsades. Det nya kortaket blev bågformat genom påsalning och inkläddes med hyvlade slätspontade 1 bräder. De nya väggarna och taket putsades. Ett halvrunt fönster på östväggen igenmurades så att det inte längre syns från kyrkorummet. Golvet i koret ska ha höjts men troligen menar man med detta att altaret placerades på ett två steg högt podium. Korets golv som helhet har inte höjts. Altartavlan höjdes och försågs med enkel predella. Altarringen förkortades så att den blev öppen på sidorna och kläddes med masonit på insidan. Nya dörrar gjordes till de nya rummen. Läktaren minskades för att stå i proportion till det förminskade koret. Läktarbarriären behölls oförändrad liksom de östligaste pelarna men de sistnämnda i nytt läge. Orgeln flyttades bakåt på läktaren så långt det gick. Alla bänkar och gradänger på läktaren togs bort. Kvartscirkelformade fönster på västra väggen igenmurades så att de inte längre syns från kyrkorummet. Bänkarna kortades av så att sidogångar bildades. Bänkar togs bort mot koret och under läktaren. Det förefaller också som att man flyttat om och minskat antalet bänkar i kvarteren så att avståndet mellan bänkarna kunde utökas. De gamla bänkarnas sittkomfort förbättrades genom att sittbänkarna lutades bakåt. Bänkgavlarna bräddades. I sidogångarna användes delar från de bänkar som tagits bort och dessa kompletterades med nya. Listerna på gavlarna gjordes nya med samma profil som tidigare. Södra ingången sattes igen och ersattes med ett fönster lika övriga. Ny trappa byggdes till predikstolen. Sakristians gamla ingångar mot väster behölls men blev nu ingångar mellan sakristian och de nya rummen i norr och söder. Nya dörrar tillverkades. Ny ingång till sakristian togs upp i öster. Delarna från den södra portalen t ex trampstenarna och delar av portalomfattningen återanvändes i den nya ingången. I fönsternischerna, interiört, inlades solbänkar av röd kalksten.

Alla nya snickerier skulle vara av vinterfällt friskt furu som var fullkomligt torrt. Allt virke skulle vara struket med kokt linolja sedan kvistarna bestrukits med schellack. Alla träytor vända mot murverket skulle strykas med varm tjärolja. Skadad puts och tegel lagades. Kalkvatten och kalkfärg skulle beredas av helsingborgskalk med kalkbeständiga färgämnen. Hela kyrkan, sakristia och vapenhus målades. Färgsättningen skulle ske i samklang med äldre färgsättning. Innertaken schellackades och målades med temperafärg. Tak och väggar målades i ljusa färger. Alla snickerier ströks med oljefärg som mattfernissades. Dörrar, sittbänkar, ryggar och bokbräden skulle dock blankfernissas först. Gamla snickerier luttvättades och oljemålades därefter. Bänkarna målades i gråblå ton med utsidorna i rödbrunt, blått och grått. Bänkgavlarnas speglar laserades. Även överliggare till läktarbarriären, altarringen och bänkinredningen laserades. Trägolv och trappor laserades i grå ton med blandning av kokt linolja och fotogen tillsatt med färgstoff. Värmeelement och rör ströks med värmebeständig halvmatt lackfärg i samma kulör som väggen.

Elektriskt värmesystem installerades. Kaminer med rökrör togs bort. Flera elektriska installationer gjordes. Ny altartavla av Axel Smith Båstad föreställande Kristi utstigande ur graven inköptes. Orgeln renoverades av Einar Berg. Två ljuskronor skänktes av församlingsbor.

1953
Beslut fattades om att sätta upp stuprör och hängrännor efter anbud från plåtslagarmästare Carlsson i Mörbylånga.

1955
Sprickor i korvalvet lagades av målarmästare Liedberg.

1962
Fuktskador uppstod i tornet efter att torntaket börjat läcka. Skadorna på taket lagades av kyrkvaktmästare Karl-Ivar Kindberg.

1963
Beslut att stryka torntaket med plastfärg. Arbetet ska ha utförts under 1964.

1966
Exteriör rengöring, lagning och målning av östra gaveln och tornet. Samtliga fönster i tornet målades. Även vindskivor målades. Lanterninen ska ha reparerats men exakt vad som gjordes omtalas inte. Färgsättningen ska ha beslutats efter samråd med konstnären Sven-Bertil Svensson, Mörbylånga. Korset skulle målas vitt och torntaket grönt. Lanterninen skulle målas men med vilken kulör omtalas inte. Arbetet utfördes av byggnadsfirman Nils Porsbrant, Kalmar.

1967
Avfärgningen på tornet och östra gaveln visade sig vara undermålig. Färgen föll bort varför byggnadsfirman anmodades att göra om arbetet. Beslut togs om att laga trasiga tegelpannor på norra takfallet.

1968
Putsen på tornet och östra gaveln lagades. Arbetet utfördes av byggmästare Karl-Erik Bladh.

1969
Sanering mot strimmig trädgnagare utförd av Basbolaget, Kristianstad. Bärande konstruktionsvirke behandlades. Man punktsanerade även angripna delar i långhusets tak samt dörrarna till orgeln.

1970
Förslag att omputsa tornet. RAÄ förespråkade kalkfärg och kalkbruk. Församlingen ville använda cement i sockelns fogar, vilket förefaller vara vad man använt. Arbetet ska ha utförts enligt Bröderna Olsson i Färjestadens anbud. Putsen på tornet lagades med KC-bruk. För avfärgning användes godkänd silikatfärg, Keim Welin&Co Stockholm. Målningsarbetet ska ha utförts av målare Hugo Wideqvist, Degerhamn. Hugo Widerqvist ska också ha målat torntakets plåt. Även tornets fönster målades. Elarbeten, bl a byte av huvudströmbrytare, gjordes av Ture Hanssons Elbyrå, Degerhamn.

1971
Nya takpannor lades på det norra takfallet. De gamla pannorna från 1800-talet ersattes med tvåkupiga tegelpannor. Möjligen var det i samband med denna åtgärd som nockpannorna spikades istället för att läggas i bruk. Ny läkt lades och nödvändiga lagningar av undertaket gjordes. Arbetet utfördes av Bröderna Olsson, Färjestaden.

1972
Portal, dörrar, vindskivor, fönster och fönsterbleck målades av Wideqvists Måleri AB, Degerhamn. Det finns också uppgifter om att takplåten på tornet målades om, men det förefaller osannolikt med tanke på att det målades 1970. Sockeln lagades av Byggnadsfirman Bröderna Olsson, Färjestaden.

1974
Brunn för vatten till kyrkogården borrades i vägen norr om kyrkan. Hydrofor och pump installerades i bårhuset. Ledningar drogs utmed kyrkans södra vägg och vattenposter sattes upp i sydväst och sydost. Arbetet utfördes av brunnsborrare Ivar Svensson, Rälla.

1977
Rummet söder om koret renoverades. Spånplattor lades på golvet och på dessa en platsmatta kallad ornamenta 401. Två skåp inköptes. Arbetet utfördes av Karl-Ivar Kindberg. Automatisk klockringning och luckmanöverordning installerades av Bergholz Klockgjuteri AB, Sigtuna.

1978
Skyddsräcken sattes upp på läktaren tillverkade av snickaren Gustaf Andersson, Gårdstorp. Det måste vara räckena mot trapporna som avses.

1979
Altare vid dopfunten och i gamla sakristian tillverkades av snickare Gustaf Andersson, Gårdstorp.

1980
Ljuskrona i glas renoverades av Gelbgjutare Lindstedt, Kalmar. Kyrkans puts på södra och östra väggen lagades av byggmästare J Ahl och Eriksson. Samma firma ombads sätt upp nya hängrännor. Stuprören ansågs dock vara i gott skick.
Handledare vid ingången i väster ordnade av Br Björkman

1991
Exteriör renovering efter förslag av Arkoteknik. Arbetena utfördes av Karlssons Fasaderenovering, Kalmar samt Målericentralen, Kalmar
Fasader: Sprickor urkratsades och puts nedknackades vid större skador. Omputsning gjordes vid putssläpp. Befintliga putslagningar gjorda med cementblandat bruk knackades ner och partierna omputsades. Plastfärg togs bort vid porten till vapenhuset och portalen omputsades med hydraliskt kalkbruk till ytan likt befintligt. Putsen algtvättades, borstades och ströks 2 gånger med våtkalk.
Takplåt: Befintlig målad galvaniserad plåt målades i grönt.
Tegeltak: Nockpannor samt pannor på södra sidan kompletterades. Pannorna spikades. Omläggning gjordes efter behov på andra ytor.
Vindskivor: Långhusets vindskivor ommålades och kompletterades. Avtäckningar av fabriksmålad plåt sattes upp.
Stuprör och hängrännor: Ommålades. Kulör: Stuprör lika fasaderna och hängrännor lika takplåten. Fönsterbleck: Ommålades i grönt.
Träfasader: Fasader på lanterinen ommålades i rött.
Yttertrappor: Rengjordes och räcke vid vapenhuset målades i ljusgrönt.
Kors: Kors av galvaniserad plåt på tornet målades.
Tornluckor: Ommålades i svart. Två öppningskolvar åtgärdades och luckorna försågs med stopp.
Fönster: Justerades och kittades. Målning utvändigt och emellan fönstren i ljusgrönt. Innanfönster tätades. Trasiga rutor byttes ut.
Dörrar och portar: Justerades och målades i ljusgrönt.

Man rekommenderade också en allmän översyn av elektriska arbeten samt byte av befintliga radiatorer till nya elradiatorer med olja. Detta har inte gjorts.

I ett tillägg sägs att linoljefärg kommer att användas och att värmeanläggningen inte berörs av arbetena.

1993
En garantibesiktning gjordes. En del puts och målningsarbeten förbättrades.

2005
Ommålning av långhusets fönster. Arbetet utfördes av Wideqvists Måleri & Färg AB, Möebylånga

2008
Byte av takplåt på sakristian

2010
Kyrkans inredning bättringsmålades där så behövdes. Färger enligt NCS togs fram av Kalmar läns museum och arbetet utfördes av kyrkans vaktmästare.

Smedby kyrka är en salskyrka med smalare rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt
torn i väster. Tornet är krönt av en lanternin.

Arkitekt till kyrkan var J A Hawerman och byggmästare P Isberg. Extriören är i stort sätt oförändrad sedan byggnadstiden. År 1952 förändrades interiören en kraftig, främst i och med korets ombyggnad.
Ett tunnvalv och två sidorum byggdes och koret kom att skiljas från kyrkorummet i övrigt. Ärland Noréen stod för förändringarna. Inne i kyrkan finns en romansk dopfunt från Gotland daterad till 1200-talet
och predikstolen är från 1698.

I tornet hänger två klockor. Lillklockan gjuten 1680, storklockan inköptes från klockgjutaren
J P Forsberg i Kalmar 1878.