ÅS, VEDENS OCH BOLLEBYGDS TINGSLAGS FD TINGSHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingshuset vid Sturegatan är uppfört av gult flensburgstegel i en och en halv våning med inredd vind. Entrén är placerad mot gården och utformad som en portal med doriska kolonner som bär upp en mindre tempelgavel. Huset står på en naturstenssockel och det oregelbundna sadeltaket är belagt med svart plåt. Exteriören präglas av dekorativa listverk och blinderingar vilka återkommer som rytmiska element i fasaden.

Tingshuset uppfördes ursprungligen som ordenshus av godtemplarorden. Godtemplarna hade redan i början av 1880-talet börjat planera för byggandet av en egen samlingslokal men medel fattades liksom en lämplig tomt. När huset slutligen stod klart 1887 var Sturegatan ännu inte stenlagd utan istället täckt med makadam. Runt huset anlades också en stor trädgård. Endast medlemmar i godtemplarorden hade anlitats till uppförandet av huset som från början inrymde inte bara möteslokal men också ett flertal mindre bostadslägenheter. För att betala av de lån man hade tagit i samband med uppförandet hyrdes byggnaden ut till andra föreningar och under den första tiden fungerade den även som tillfälligt tingsställe för Vedens häradsrätt. Exempel på föreningar som hyrde in sig är "Föreningen Framåt", "Barnens vänner", gymnastikföreningen "Olympia" och "Föreningen Anti-Tobak".

År 1905 gjordes en tillbyggnad samt vissa ändringar i byggnadens interiör. Bland annat murades på vindsvåningen ett brandsäkert arkiv och verandan som tidigare vette mot trädgården togs bort. Den största förändringar var att entrén flyttades och den nya dörren försågs med en portal med pilstrar, vilken inte finns kvar idag. Besökaren steg efter ombyggnaden direkt in i den stora salen. Under åren efter tillbyggnaden var godtemplarordens ekonomi ansträngd vilket troligen var den främsta anledningen till varför man år 1920 meddelade tingshusbyggnadsskyldige i Vedens härad att man var intresserad av ett byte. Eftersom ordenshuset var större än tingshuset fick häradet lägga 80 000 kr i mellanskillnad. Förutom huset medföljde i huset även podiet, katedern och bänkarna i den stora salen.

För att anpassa ordenshuset till häradsrättens behov byggdes huset om och till. Tillbyggnaden gjordes på entréfasaden där verandan tidigare hade varit belägen. Därmed skapades en vestibul som innebar att allmänheten inte kom direkt in i salen. Entrépartiet försågs med den portik med klassicerande doriska kolonner som bär en liten tempelgavel. Interiört skedde smärre förändringar, bland annat försågs kapprummet med cementgolv och tegelvalv med järnbalkar och kunde på så vis fungera som arkiv. Fönstren fick plåtluckor.

Under de första åren disponerade inte häradsrätten hela byggnaden. Biblioteket hyrde en del av huset, en annan del hyrdes ut som privatbostad och i tingssalen hölls då och då föredrag och andra "allmänt kulturella och allmännyttiga ändamål". Kansliutrymmena och arkivet hyrdes under de första åren ut till Marks domsaga som emellertid sade upp kontraktet efter en tid eftersom de tyckte att lokalerna var alltför dragiga och kalla vintertid (Dahlquist, 1999). På 1930-talet renoverades och byggdes tingshuset om vid flera tillfällen och arbetena utfördes av A & CW Gustafsson, Borås. Redan 1948 började man emellertid diskutera nybyggnad vilken inte förverkligades förrän 1964 (se Borås Liljedal 11).

Den forna tingssalens form är bevarad. Salen mäter ungefär 14 x 16 meter och är förlagd till entréplan. I fonden, bakom den forna rättens placering, har fyra höga fönster placerats. Podiet och en liten del av skranket finns kvar liksom hela läktaren med sitt svängda räcke. En reversibel etagevåning som bärs upp av en stålkonstruktion, har tillkommit i mitten av tingssalen. Den nås via en gång från läktaren.

När häradsrätten flyttade till sitt nya tingshus 1964 såldes det gamla huset till direktör Karl Johansson (Dahlquist, 1999). Så småningom köpte Röda Korset huset och hyrde ut delar av det till andra intresseföreningar och organisationer. I huset har därför många olika grupper samlats, till exempel Borås lottakår, motorklubb, hembygdsföreningens folkdanslag och finska pingstförsamlingen. År 1984, då huset var rivningshotat, köptes det in av den nuvarande fastighetsägaren för att fungera som lokal för företaget IdéInvest AB. När huset renoverades i mitten av 1980-talet fann man en mängd tidningar, planscher och andra dokument från ordens- och tingshustiden, vilket hade fungerat som isolering. En del av materialet togs omhand av en hembygdsförening men stora delar av det ligger fortfarande på plats under vindsgolvet. Den nye fastighetsägaren renoverade byggnaden med avsikt att bevara så mycket som möjligt av den gamla inredningen. En hel del av sekelskiftes- och 1920-talsinredningen återställdes också.

Ritningar till ombyggnaden 1920, inredningen av rum på andra våning 1930 samt förändringarna 1936 finns tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret, Borås kommun. Byggnadsritningar: §224, 426, 502, 567.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-11, Dahlquist, Matilda (1999) Från ordenshus till tingshus, Byggnadshistorisk dokumentation av Korsnäbben 1 i Borås, B-uppsats vid Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avdelningen för Kulturvård, Göteborgs universitet.