räknemaskin, räknehjälpmedel

OM DEN SAUTERISKA RÄKNEMASKINENS UTSEENDE OCH BRUK, del 2:
Jämte kurbeln C och armen A stå ännu två armar D och E, till skyndsam uppställning av de svarta nollorna vilket nödvändigt vid varje multiplicering måste stå i fönstren av BÅDA raderna sifferplattor - men vid dividering blott i den innersta radens fönster. Man förer nämligen i sådana fall då nollorna erfodras, först den lilla armen E över den lilla halva tavlan varpå står multiplicera och dividera, så långt han går tillbaka, då hämtar man den andra armen D ifall det vore nödigt till en multiplication, på samma vis så långt han går, efter, och förer honom på sitt ställe, där han har stått, så, att ingripningen av trappan som är fast vid armen, åter blivit fri från alla de siffertavlorna befintliga små stålstjernorna, få stå i alla fönstren på den mellersta siffertavleraden på en gång svarta nollor. / men utomdet kan man också medelst knapparna flytta den ena efter den andra / då förer man också den lilla armen E. som ställer de på innersta nollorna åter tillbaka till dess att trappans ingripning blivit fri från stjernorna uti den lilla siffertavleraden.
Härvid är att märka: när ingripningen icke på en gång förlorat alla stjärnorna, att man då åter något tillbaka förer och återtager armen E till dess ingripningen eller trappan står i rummet under kurbeln emellan de små tavlorna. För att kunna utföra detta lätt utan fel är på den halva tavlan F varpå står multiplicera och dividera anbragt en visare på en arm G, denna visare ställer man, innan man vrider nollsättaren, medelst knappen G på den ena eller andra sidan; så ger den på kurbeln befintliga lilla klockan ett tecken, när man efter föresagda anvisning rätt vridit armarna D och E, och satt nollorna. Efter klockslaget måste man icke rycka vidare, eljest kommer ingripningen eller trappan åter i förbindelse med stjärnorna på de första ställena, i vilket fall man medelst armen E åter måste föra trappan genom alla stjärnorna eljest kunde de innersta små tavlorna genom kurbelnsomvridande bliva oriktiga, så att man vid somliga icke mer genom armens E kringförande kunde erhålla någon nolla. I vilket fall man måste avtaga den lilla knappen på tavlan jämte den där vid befintliga stjärnan och åter fästa så att den vid stjärnan felande tanden står rakt emot maskinens medelpunkt, när förut nummertavlan är ställd på noll.
På huvudet av kurbeln C befinner sig ännu en siffertavla, denna tjänar därtill:
när man har utsatt talet som man vill multiplicera och man t.ex. vill multiplicera det med 5, så ställer man medelst den förgyllda stjärnan under kurbelhuvudet C talet 5 under visaren på huvudets lilla tavla och driver så länge på, tills den lilla klockan ger ett tecken, och står i första klassen av de små innersta tavlorna, så är det uppgivna talet 5 rätt multiplicerat. Detta kan genom alla tal de måtte nu stå i den enkla, tiofaldiga, eller hundrafaldiga klassen, upprepas och iakttagas. På den horisontala plattan befinner sig ännu en större klocka som tillkännagiver om räknaren gjort något fel.
Maskinens bruk.
Addering sker på följande sätt:
Först ställer man på den mellersta raden siffertavlor medelst knapparna eller de därtill bestämda armarna D och E alla på svarta nollor, sedan utsticker man på de yttre halva skivorna ett givet tal t.ex. 2516 de övriga tavlor vilka stå förut eller icke behövas ställer man på nollor.
-----

räknemaskin (Sauteriska räknemaskinen), mässing med handtag i annan metall, blå bård, lövmönster utmed sidorna. Ingraverad text "Maschine ohne nachzudenken geschwind und sicher damit rechnen zu können von Sauter in Esslingen".
5 st blå höj- och sänkbara fötter med lövmönster , 1 st fattas. Vitemaljerade nummerplattor på ovansidan med svart text. Lös underdel i trä med mässingsdetaljer, 5 st lejontassar i mässing, draglåda.
----

OM DEN SAUTERISKA RÄKNEMASKINENS UTSEENDE OCH BRUK, del 1:
De yttre delarnas utseende och rörelse. Det sirliga av i eld starkt färgylld mässing och engelskt stål arbetade 7½ tum breda 2 tum höga, runda, på en nätt fot stående fodralet innesluter detta verks huvudinrättning. På den högra horizontala plattan befinna sig 3 rader emaljerade nummerskivor, 9 i varje rad. De innersta små skivorna äro betecknade med de 10 siffrorna från 0 till 9, de mellersta skivorna visa dessa siffror 2 gånger, svart i större och rött i mindre omfång. De förra tjäna till addering och multiplicering, och senare subtrahering och dividering varje skiva vänder sig omkring sin medelpunkt.
Hela den övre plattan låter även med alla dessa skivor vrida sig omkring maskinens medelpunkt, medelst den brevid kurbeln stående armen som på ritningen är betecknad med A.
På kanten av den ännu orörliga horizontalytan befinna sig såsom redan är nämnd den tredje yttre halvcirkelformiga raden nummerskivor vilka liksom de förut beskrivna små skivorna äro betecknade med siffrorna 0 till 9 för att med den lilla, med en liten knapp försedda stången kunna flytta vilket nummer man önskar på den omkring nummertavlans gående stålbåge som är försedd med små hål för alla siffrorna.
De inre 2 raderna nummerskivor kunna medelst den lilla knappen vridas fram och tillbaka, på det man må kunna ställa varje önskat tal under de genombrutna plåtfönstren. Likasom flera jämte varandra stående siffror bilda ett tal, få tillkännagiva också DE siffror, ett tal, vilket man ställer under de beskrivna fönstren eller utsticker på den yttre bågen vid de halva sifferbladen. Och då varje blad har 9 siffertavlor, så är det klart: att på denna maskin kan framställas varje tal ända till 1.000 Millioner.
Till bekvämlighet vid räknandet är varje siffras värde föreskriven på sitt ställe, om det är tior, hundrader, tusender etc.etc. som man också kan se på maskinen.
Den förut anmärkta vridningen av den övra plattan medelst armen A sker endast vid multiplicering och dividering och på följande vis: näml.: under det man med den högra handen medelst armen A vill vrida hela plattan trycker man med vänstra handens finger något litet på den vid andra sidans befintliga knappen B nedåt, så utlöser sig en fälla (?) vilken alltid innan man kan vrida kurbeln, måste ligga inuti en lucka, och efter behov flyttas från den ena till den andra, och alltså kan man vrida plattan fram och tillbaka.
I maskinens medepunkt på ytan är kurbeln C. med flera inrättningar och en liten klocka försedd, ( om vilken sedan skall bliva talat ) medelst en skruvmutter fastskruvad. Denna kurbel kan man endast vrida till höger, och emedan hon alltid måste stå stilla på ett bestämt ställe, när man vill ställa de till räkning förehavande siffrorna i fönstren eller vill vrida plattan, så är på ett på ytan anbragt faststående stycke en upphöjning och en sluthake anbragta varpå kurbeln måste vila, vilken därför under handtaget eller knappen har en fjäder, för att, före omvridningen kunna något upphöja och frigöra den.
--------

OM DEN SAUTERISKA RÄKNEMASKINENS UTSEENDE OCH BRUK, del 3:
Nu upphöjer man armen C något litet och förer densamma omkring till dess han åter står på samma ställe, så står talet 2516 i öppningarna eller fönstren på den mellersta siffertavleraden, då sätter man på de på de halva tavlorna ett annat tal t.ex. 629, men så att alltid enheter stå under enheter, tior under tior och så vidare: vrider man nu åter kurbeln omkring så förvandlar sig det i mellersta fönstren stående talet i summan 3145. Skola fler än 2 tal adderas tillsamman t.ex. till de förra 2 talen ännu ett tredje 1802 så sätter 1802 åter på de yttre halvcirklarna och vrider kurbeln ännu en gång då blir summan av alla tre talen nämligen 4947 synlig, på samma sätt kan man fortfara med många summors adderande.

Subtrahering.
Den större angivna summan t.ex. 87950 blir i rött utsatt under fönstren i den mellersta tavleraden, det mindre t.ex. 7058 behörigt utsatt på bågen de övriga alla på nollor, då skall efter en omvridning med kurbeln, den större, av röda siffror bestående givna summan hava förvandlat sig i resten - 80892.

Multiplikation.
Om den ena av de uppgivna talen endast består av en siffra t.ex. om man vill multiplicera 1905 med 4, så sätter man den större summan nämligen 1905 på bågarna eller halvcirklarna, men alla framför stående tal ställer man på svarta nollor, vrider man nu om kurbeln så länge till dess på den första lilla tavlan i innersta raden talet 4 blir synligt vilket sker efter 4 omvridningar så skall i stället för de förut på tavlorna ställda nollorna produkten 7620 synas under fönstren. Består det mindre talet utav fler än en siffra t.ex. istället för fyra, utav 24 så förfar man först med 4an som sagt är, låter alla siffrorna stå och skjuter hela den övre plattan medelst armen A under det man med vänstra handens finger trycker på knappen B, så länge framåt till dess den lilla blå stålvisaren som visar på de små emaljerade bågarna, visar på den bågen som är betecknad med tior. Nu vrider man åter kurbeln så ofta tills på den andra av de innersta små skivorna framkomer två, då skall på de mellersta tavlorna synas produkten av 7620 med 24 näml. 45720 likaså fortfar man vidare när den mindre summan har ännu flera siffror.

Division.
Dividenden t.ex. 1643 blir utsatt medelst de röda siffrorna. Divisorn 64 blir utsatt på de halva cirkelbågarna, både på sina rätta ställen, de små siffertavlor och alla andra förutstående siffror bliva ställda på noll. Nu blir hela den övre plattan, som redan förut är läst vriden medelst armen A och knappen så, att divisorns högsta siffra kommer under dividendens högsta siffra, då blir kurbeln så länge omvriden, till dess den första siffran i Dividenden blivit mindre än den därunder stående divisorns, vid närvarande exempel skall det inträffa då kurbeln blivit två gånger omvriden, följaktligen då, den första siffran av kvoten 2 synas på de små innersta tavlorna.Vore nu hela dividenden mindre bliven än divisor så vore divisionen slut, och det på den mellersta raden stående röda talet vore resten. Men är denna större än divisorn, som i detta exempel summan 363 är större än 64 så rycker man plattan medelst dess arm A ett stycke till vänster vidare eller så långt att den högsta siffran i divisorn har ett högre tal stående över sig och vrider kurbeln åter igen så länge till dess den övre siffran blir mindre än den undre, så framkommer äntligen på de små tavlorna kvoten 25 och i stället för dividenden, densammas rest 43 eller i fall talet går upp framkommer nollor.
-----