gunnarholmens fyrar

I skärgårdens norra del ligger Gunnarsholmen där silhuetten av fyrar och huslämningar avtecknar sig mot Aspholmsleden. Här samspelar natur- och kulturvärden i upplevelsen av en av Vänerns äldsta och mest särpräglade fyrmiljöer. Fyrplatsen med ledfyrarna sydost om farleden tillkom 1852-53 för att leda sjöfarten från Dalbosjön in i Aspholmsleden. År 1852 byggdes Övre fyren som var ett mycket litet fyrbostadshus med fyrlykta på väggen. Detta blev ombyggt eller helt nybyggt till ett fyrbostadshus med torn på taket 1878. Årtalet och byggmästaren Anders G. Anderssons signatur finns på ena väggen inne i huset. Troligen var det på 1910-talet som huset blev förlängt vid ena gaveln på samma sätt som t.ex. fyrbostadshusen på Lakholmen och Borhallsudde. Nedre fyren är ett litet åttkantigt trätorn från 1854 liknande Hellekis fyr. Endast tornets nederdel med den tidstypiska ingången återstår dock sedan en ombyggnad 1993, då lanterninen togs ner. Av övriga byggnader är dasset troligen en f.d. förrådsbod. Enda återstående ekonomibyggnad är numera den stora jordkällaren i gråsten och tegel med skiffertäckt tak. På Gunnarsholmens fyrvaktarboställe har man hållit kor, får, gris och höns. Om uthuslängan vittnar dock numera endast den taklösa ruinen av fähuset i tegel, samt grundstenar efter lada och bodar. Grundmurar finns även efter den f.d. drängstugan, samt ytterligare en byggnad. Anders Petter Andersson hette den förste fyrvaktaren på Gunnarsholmen. Därefter kom Johannes Olsson på 1870-talet. År 1880 efterträddes han av sonen Axel Johannesson som dock omkom vid en svår sjö olycka nära Vithall 1883. År 1884 tillträdde Edvard Otter sten tjänsten som fyrvaktare. Han var född 1859 och var son till lotsen Abel Ottersten på Stor-Eken i Ekens skärgård. Edvard Ottersten kom att vara verksam i närmre ett halvt sekel på Gunnarsholmen. Han efterträddes 1933 av sonsonen Gunnar Ottersten som hade tjänsten fram till 1946. Detta år ersattes fotogendriften med AGA-ljus och fyrplatsen blev avbe man nad. Därefter har Gunnarsholmen främst varit fritidsbostad. Inte många fyrvaktarboställen i Vänern har ett så välbevarat gammalt fyrbostadshus som Gunnarsholmen. Huset domineras av sent 1800- och tidigt 1900-tal med gamla spröjsade fönster i enkla bågar, fasadens ursprungliga profilerade locklistpanel och takets skiffertäckning, förutom plåt på tillbyggnaden från 1910-talet. Skorstenen är dock borttagen. Interiören är ovanligt intakt såväl vad gäller både rumsindelning som kökets spis- och ugnskomplex och inredningsdetaljer såsom pärlspontpaneler, snickerier och kakelugn. Fyrtornet på taket har de äldre tornens gängse utformning. I gamla glaslinsen sitter numera en el-lampa sedan 1993 då gasdriften ersattes med solpanel/batteridrift. Såväl fyrbostadshuset som fyrmiljön som helhet på Gunnarsholmen har mycket stora kulturhistoriska värden. Nedre fyrens lilla trätorn byggdes 1854 och har en tidstypisk ingång. På dörren sitter Vänerns Seglationsstyrelses emblem.

KÄLLA: Värnerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.