Beckloppa

H 2 L 6 B 3,5 (cm)
Beckloppa, leksak, hoppare av obehandlad björk, skuren med kniv. Välvd, framtill sluttande, rundat nosparti. Baktill rakt avskuren. Svart tråd lindad flera varv i skåra kring bakre delen. Tråden tvinnad och mellan dem en instucken sticka.
På nospartiets insida klick med beck i skuren fördjupning. Beckloppan fungerar på följande sätt: Böj stickan bakåt och tryck den längre änden mot becket som sitter på undersidan. Ställ loppan med den kupiga sidan uppåt på ett bord eller på golvet. Efter ett ögonblick lossnar stickan från becket och loppan hoppar upp i luften.
Tillverkad 1978 av Erland Eriksson, f 1913 på beställning av museet. Erland Eriksson är uppvuxen i ett småbrukarhem i Föllinge i Jämtland. Om sin barndoms beckloppor berättar Erland Eriksson: "Sån fick man som lillpojke, mormors far gjorde åt oss. Han hette Jonas Danielsson, "Post-Jonta" kallades han, född 1839, död 1921 i Föllinge. Vi gjorde egna beckloppor, visst gjorde vi beckloppan! Den kunde dekoreras med skalbaggevingar. Eller vi satte på tagel till morrhår och gjorde ögon. Man kunde måla den också med saft från smultron eller kråkbär eller blåbär. Den måste vara av björk, det är så fin spänst i björk".
Jmfr övriga leksaker tillverkade av Erland Eriksson.
Hoppare är samlingsnamnet, enl. Gustaf Ränk i Fataburen 1958, för "olika slags smådjur, såsom grodor och möss, industrimässigt tillverkade av bleck, plast eller dylikt" - inom denna grupp inräknar han även beckloppa (hoppa), julbock resp. nyårsbock.

Inventering Sesam 1996-1999:
H 2 L 6 B 3,5 (cm)
Beckloppa, leksak, hoppare av obehandlad björk, skuren med kniv. Välvd, framtill sluttande, rundat nosparti. Baktill rakt avskuren. Svart tråd lindad flera varv i skåra kring bakre delen. Tråden tvinnad och mellan dem en instucken sticka.
På nospartiets insida klick med beck i skuren fördjupning. Beckloppan fungerar på följande sätt: Böj stickan bakåt och tryck den längre änden mot becket som sitter på undersidan. Ställ loppan med den kupiga sidan uppåt på ett bord eller på golvet. Efter ett ögonblick lossnar stickan från becket och loppan hoppar upp i luften.
Tillverkad 1978 av Erland Eriksson, f 1913 på beställning av museet. Erland Eriksson är uppvuxen i ett småbrukarhem i Föllinge i Jämtland. Om sin barndoms beckloppor berättar Erland Eriksson: "Sån fick man som lillpojke, mormors far gjorde åt oss. Han hette Jonas Danielsson, "Post-Jonta" kallades han, född 1839, död 1921 i Föllinge. Vi gjorde egna beckloppor, visst gjorde vi beckloppan! Den kunde dekoreras med skalbaggevingar. Eller vi satte på tagel till morrhår och gjorde ögon. Man kunde måla den också med saft från smultron eller kråkbär eller blåbär. Den måste vara av björk, det är så fin spänst i björk".
Jmfr övriga leksaker tillverkade av Erland Eriksson.
Hoppare är samlingsnamnet, enl. Gustaf Ränk i Fataburen 1958, för "olika slags smådjur, såsom grodor och möss, industrimässigt tillverkade av bleck, plast eller dylikt" - inom denna grupp inräknar han även beckloppa (hoppa), julbock resp. nyårsbock.
Se "Fataburen" 1958, s. 158-174.
Bilaga
Jmf inv. nr. 109.042, 227.845, 247.942 samt 247.944.
SE 1981 [Sigrid Eklund]
Charlotta Dobson Hoffman feb 1998