SANKT ÖRJANS KYRKA

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - S:t Örjans kyrka är byggd på Örjansberget av byggmästare John Sandberg efter John Åkerlunds ritningar. Kyrkan har en stomme av trä och tegel. Planen är rektangulär med en utskjutande församlingsdel i vinkel mot korpartiet. Fasaderna täcks av vit kalkputs. Sadeltaket är klätt med koppar och har en korsförsedd takryttare i väster. Långsidornas fönster är rektangulära, på västgaveln sitter ett litet rundfönster. Kyrkorummet har ett platt tak, klätt med brunmålad träpanel. Över sidopartierna, som skiljs från mittpartiet av pelarrader, är takhöjden halverad. Väggarna är vitputsade. Altaret är placerat i en rundbågsformad nisch. Kyrkan har fasta bänkar med lösa stolar längst fram. Golvet är av trä.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997

Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om Skellefteå, upplevde en befolknings-explosion i slutet av 1920-talet, sedan guld hittats i Boliden och Bolidenbolaget valt att förlägga smältverket till Skelleftehamn. Bolidenbolagets arkitekt John Åkerlund fick i uppdrag att göra en stadsplan för samhället och ritade ett flertal byggnader, såväl kontor, hyttbyggnader och personalbyggnader för bolaget som disponentbostad, arbetar- och tjänstemannabostäder, skola och Folkets hus. Den mest omfattande byggnationen skedde mellan åren 1931 och 1935.

Kyrkan omges helt av en gräsbevuxen kyrkotomt, avgränsad med låga häckar och med naturvuxna tallar och björkar. På andra sidan Kyrkplan ligger det välbevarade församlingshemmet Sankt Örjansgården uppfört i gult tegel 1961. Fasaden pryds av en naturstensmosaik av Sankt Örjan och draken av konstnären Pär Andersson. Närmaste begravningsplats anlades i Sävenäs 1953. Innan dess jordfästes församlingsborna på Sunnanå kyrkogård i Skellefteå.

Kopplingen mellan Sankt Örjan och Skelleftehamn, vilket påverkat namnsättningen i samhället, sägs bero på att Sankt Örjan varit gruvnäringens skyddshelgon, och att Skelleftehamns expansion hör samman med Bolidenbolagets etablering av smältverket på Rönnskär. Helgonet kallas oftare Sankt Göran idag, men benämningen Sankt Örjan var vanlig på medeltiden och hade åter en popularitetsperiod vid mitten av 1900-talet.