ÄLVESTADS KYRKA

Beskrivningen gäller kyrkans utseende före branden år 2007.

Älvestad kyrka har ett rektangulärt långhus i väst/östlig riktning med rakt avslutat kor i öster av samma bredd. Efter 1700-talets utvidgning av kyrkan fick tornet i väster en asymmetrisk placering och ligger i liv med långhusets sydvägg. Sakristian ligger norr om koret. Tornet avslutas upptill av en trälanternin. Kyrkan är byggd i kalksten och gråsten. Hela kyrkans sockel är oputsad. Den medeltida sockeln är huggen med skråkant och slutar åt öster på södra långhusväggen med ett väl synligt murhörn. I korväggens sockel finns ventilation till gravkammaren. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Den enda fasaddekorationen utgörs av en rundbågig fris och gesims under torntaket samt årtalet 1756 i järn på korets östvägg. Högst upp på fasaderna finns enkla dragjärn synliga. Långhus och kor täcks av ett gemensamt sadeltak som är valmat över koret. Sakristians sadeltak är valmat mot norr och båda taken är täckta med enkupigt rött lertegel. Torntak och lanternintak har en täckning av kopparplåt. Även hängrännor, stuprör och solbänkar är av koppar. Långhusets fönsteröppningar är smala och stickbågiga med svartmålade träbågar med smårutad spröjsning i trä med kraftig lodrät mittmarkering. Fönstren sitter i träkarmar med järntenar. Två fönsteröppningar och fönster av samma typ finns i korets östvägg, i övrigt saknar koret fönster. Sakristian har tre mindre stickbågiga fönster med träbågar och spröjsverk av trä, två i norr och ett i öster. Ett stickbågigt fönster med båge och spröjsning av trä finns även i västfasaden. I interiören har fönstret, nu igensatt, suttit precis under tunnvalvet. Högt uppe på västfasaden finns en liten trälucka, som leder in till vinden. I tornets bottenvåning, i västra fasaden, finns en mindre stickbågig fönsteröppning med ett fönster med träbågar och spröjsning. I tornets västra och södra vägg finns medeltida gluggar och en kolonnettglugg i väster. Ljudluckorna är rundbågiga och omges av en förhöjd omfattning med enkla pilastrar. Själva luckorna är av trä. Tornet kröns av en vitmålad lanternin med rundbågiga fönster med vitmålade spröjsade bågar. Fönstrens omfattning liknar tornluckornas omfattning. Lanterninen avslutas med förgylld kula och kors. Huvudingången ligger på sydfasadens västra del. Det är en medeltida portal i kalksten och sandsten. Pardörren är sentida och har en träpanel i fiskbensmönster. Trapphällen är en f d gravhäll, behuggen med stjärnmönster. Även ingången till tornet finns i söder. Dörren är ålderdomlig, eventuellt 1700-tal, och har en panel lagd i fiskbensmönster. Kordörren kan vara från kyrkans utvidgning på 1750-talet med trappsteg i kalksten där det övre steget är en f d gravsten. Ett igensatt fönster är markerat i fasaden snett ovanför korportalen. Sakristian har en ingång i öster. En hög trappa leder upp till en sentida stickbågig dörr med träpanel i fiskbensmönster. Norr om trappan leder en enkel trappa ner till en källare.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan är ursprungligen en romansk stenkyrka, troligen från senare delen av 1100-talet, med torn. Den hade då ett smalare kor och det är ännu inte klarlagt om korets avslutades i öster med en absid. Under senmedeltiden utvidgades kyrkan åt öster (från dagens mittfönster i långhuset till öster om kordörren) och fick en salformad plan. En murverksdokumentation från 1968 visar igensatta öppningar - bl a olika typer av fönsteröppningar som tagits upp i kyrkans väggar under skilda perioder. Efter branden år 2007 har det framkommit fragment av medeltida figurmåleri på södra korväggen, troligen från förra delen av 1400-talet. De kan ha tillkommit när kyrkan byggdes om och eventuellt valvslogs i samband med detta. Till medeltiden hör även fyra järndörrar: dörren mellan sakristian och koret, dörren till nedre tornrummet, dörren som står löst i tornrummet samt en järndörr mellan de två tornrummen i tornets andra våning.

År 1756 utvidgades kyrkan åt norr och öster till en salkyrka med rakslutet kor av murmästaren och klockaren Anders Hansson från Kärna. Han var verksam vid flera kyrkoombyggnader. Vid ombyggnaden använde man sig av sten från den rivna delen av medeltidskyrkan. Innan branden år 2007 syntes detta bl a i sockeln i norra långhusväggen. Efter branden visade det sig att stora delar av den nya nordväggen upp till fönsterhöjd var uppförd av sten från den medeltida kyrkan. Taket i kyrkorummet byggdes som ett tunnvälvt brädtak. Sakristian tillbyggdes under 1768-1773 av murmästare Peder Palmgren. Bland inventarierna från 1700-talet märks orgelfasaden till Jonas Wistenius orgel från 1776. Själva orgelverket har senare ersatts. Jonas Wistenius (1700-1777) grundade en framgångsrik orgelbyggarverkstad i Linköping. Altartavlan och nuvarande predikstolen skänktes 1779 av Carl Gustaf von Roxendorff och Hedvig Fredrica de Geer. Altartavlan har en ovanlig utformning då den är delad i sex stycken ”småtavlor”. Vid konserveringsarbeten har det framkommit en signatur på en av tavlorna: ”Hans J Bergeman” och ett årtal som troligen är 1712. Ljudtaket till 1700-talets predikstol placerades i sakristian på 1920-talet och idag är det istället ljudtaket från 1600-talets predikstol, som finns i kyrkorummet. Kvar från det äldre kyrkorummet finns förutom predikstolens ljudtak från 1661 bl a ett altarskåp från ca 1450-1475 och en dopfunt av mässing från 1600-talet. Under koret ligger gravkoret för släkten von Roxendorff. I kyrkan hänger två begravningsvapen som hör till släkten Niethoff på Borringe, som även skänkt mässingsdopfunten till kyrkan.

År 1836 ersattes tornets spira av en tornlanternin efter ritningar av Abraham Nyström. Den ger kyrkans exteriör en nyklassicistisk prägel. Fönstren i långhuset är troligen ej från 1756 års ombyggnad. De kan ha tillkommit vid en ombyggnad på 1800-talet, eventuellt 1868. Inga säkra uppgifter om vad som gjordes 1868 har dock påträffats i källmaterialet.

I samband med en ombyggnad av orgeln 1937 byggdes orgelläktaren om. Den utvidgades något och sänktes dessutom. Ansvarig för arbetena var arkitekt Johannes Dahl, Tranås. År 1949 genomfördes nästa förändring, då under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Bänkarna kortades, så att en gång bildades utmed kyrkans norra och södra vägg, sakristian inreddes även för gudstjänständamål och ett bisättningsrum byggdes under sakristian. Vid detta tillfälle tillkom sakristians kopplade fönster. Vid en restaurering 1994 med Jerk Alton som arkitekt tillkom läktarunderbyggnaden med bl a toalett och kapprum. En omfattande färgsättning gjordes av kyrkorummet och koret förändrades delvis genom att korbänkarna kortades av åt väster.

HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1150-1199 Nybyggnad - Medeltidskyrkan, kvarstår västra delen av långhusets sydmur med den romanska sydportalen samt tornet. Trolig datering enligt iakttagelser i samband med brand år 2006. Tidigare datering är 1100-tal. (Sockenk, GL, EB)

Senmedelt. Ändring – ombyggnad. Kyrkan förlängdes genom att koret och absiden ersattes med ett kor med samma bredd som långhuset. (GL)

1450-1475 Specifika inventarier - altarskåp, svenskt arbete, ersattes 1779 av en ny altartavla. Konserverades 1925. Det medeltida altarskåpet är nu placerat på södra korväggen. (Sockenk, BR)

1661 Fast inredning - predikstol. Ljudtaket bevarat. (Sockenk)
1661 Specifika inventarier - dopfunt av mässing, sannolikt tillverkad vid Norrköpings mässingsbruk. Skänkt av Clas Niethoff och Catarina Garff. (GL)

1674 Specifika inventarier – lillklockan gjuten av Johan Meyer, Stockholm. (GL)

1692 Ändring- ombyggnad, exteriör. Nya fönster. (GL)

1700-1750 Vård/underhåll, renovering av tornspira och spåntak på långhus och vapenhus. (GL)

1738 Specifika inventarier – klockorna flyttas in till tornet från klockstapeln. (GL)

1742 Specifika inventarier – storklockan omgjuten samt 1759 och 1818. (GL)

1756 Ändring – ombyggnad. Utvidgning av långhuset åt norr och öster, murmästaren och klockaren Anders Hansson i Kärna. Eventuellt ommuras även tornets nordöstra del. (GL)

1759 Specifika inventarier – storklockan omgjuten samt 1742 och 1818. (GL)

1768-1773 Nybyggnad - sakristia, murmästare Peder Palmgren. (Sockenk. GL)

1776 Fast inredning - orgel byggd av Johan Wistenius, verket förändrades bl a 1937. (ÖLM)

1779 Fast inredning – predikstol, ommålades 1949. (Sockenk.)
1779 Specifika inventarier – altartavla. Altartavla indelad i sex scener. En scen är
signerad Hans J Bergeman, troligen 1712. (GL, ÖLM)

1818 Specifika inventarier - storklockan omgjuten av Lars Öhman, Norrköping. Dessförinnan omgjuten 1742 och 1759. (GL)

1836 Ändring – ombyggnad. Den medeltida tornspiran nedtogs och ersattes med nuvarande tornhuv, ritad av byggmästare Abraham Nyström. (GL)

1868 Ändring – ombyggnad. (ÄK)

1923 Ändring – restaurering, interiör. Restaureringsprogram utfört av arkitekt Erik Fant. Oklart vad som utfördes. Ljudtaket till 1661 års predikstol placerades över 1779 års predikstol, medan 1779 års ljudtak flyttades till sakristian. (ATA, GL)

1925 Konservatorsarbeten – 1400-talsaltarskåpet konserveras av konservator Alfred Nilsson. (GL)

1932 Brand – mindre brand med skador i tak efter gnistor från kamin. (ATA)

1937 Ändring. Ombyggnad av orgeln av Firma Orgeltjänst, B Wedrup, Uppsala, (ÄK)
1937 Ändring. Läktaren sänkt och något utvidgad, pelarna avsågades, Johannes Dahl, Tranås. (ATA)
1937 Vård/underhåll, exteriör. Omtäckning av torn och renovering av tak. (ATA)

1949-1950 Ändring – ombyggnad, interiör. Ommålning av interiör, predikstol, altarring, förkortade och förändrade bänkar, gångar utmed långväggarna. Sakristian ändrad även till gudstjänstlokal. Arkitekt Kurt von Schmalensee.(ÄK, ATA)
1949-1950 Teknisk installation, elektrisk värmeanläggning och ringningsanordning. (ÄK)
1949-1950 Ändring. Bisättningsrum byggs under sakristian. Arkitekt Kurt von
Schmalensee. (ATA)

1960-1969 Ändring – ombyggnad. Ny trappa till sakristian, en igenmurad dörröppning öppnades. Golvet togs upp i sakristian och trappsteg anordnades innanför ytterdörren. Ingenjör Ture Jangvik. (ÖLM)

1968 Vård/underhåll, exteriör. Nerknackning av befintlig puts, murverksdokumentation, omputsning. Under tegelbeklädnaden på yttertak påträffades rödtjärade furuspån, som fick ligga kvar. Ingenjör Ture Jangvik (ÖLM)

1993 Arkeologisk förundersökning med anledning av restaureringsarbeten i kyrkan. Rapport ÖLM 1994, dnr 375/90. (ÖLM)
1993 Konservatorsarbeten. Färgundersökning av interiören. Rapport ÖLM 1993, dnr 375/90. (ÖLM)

1994 Vård/underhåll, exteriör. Förslag till översyn av tak, putslagning, avfärgning, målning av fönster etc. Oklart vad som utfördes. (ÖLM)
1994 Ändring – ombyggnad, interiör. läktarunderbyggnader, tornets bottenvåning ändrat till samlingsrum, ommålning av interiör, bänkar, läktarbröstning m.m, förkortning av korbänkar, förhöjning av läktarbarriär, arkitekt Jerk Alton, Kumla. (ÖLM)
1994 Specifika inventarier – liggande textilförvaring i sakristian. (ÖLM)
1994 Teknisk installation - utbyte av el- och värmesystem, handikappsanpassning. (ÖLM)

2001 Vård/underhåll, exteriör. Fasaderna avfärgas med kalkfärg.( ÖLM)

2002 Arkeologisk förundersökning med anledning av anläggande av dräneringsledning. (ATA)

2007 Brand. Den 29 mars brann kyrkan. Tornets medeltida delar, långhusets och sakristians murar står kvar, men brandskadade. (EB)

Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR – Byggnadsregistret, Riksantikvarieämbetet
EB – Iakttagelser m m i samband med brand år 2007.
GL – Lindqvist, G., Älvestads kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 2002
Sockenk. – Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2000, rev. 2003
ÄK – Älvestads kyrka, inför 200-årsminnet av dess ombyggnad år 1756, rev.1976
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv

Sammanställt av Östergötlands länsmuseum 2003 samt december 2007

KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877. (Älvestad socken stavas här med E).
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1947.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv

Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.

Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877,
Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 6e Karlshov.

Sammanställt av Östergötlands länsmuseum2003 och december 2007. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland., Kyrkobyggnaden
Kyrkan är ursprungligen en romansk stenkyrka, troligen från senare delen av 1100-talet, med torn. Den hade då ett smalare kor och det är ännu inte klarlagt om korets avslutades i öster med en absid. Under senmedeltiden utvidgades kyrkan åt öster (från dagens mittfönster i långhuset till öster om kordörren) och fick en salformad plan. En murverksdokumentation från 1968 visar igensatta öppningar - bl a olika typer av fönsteröppningar som tagits upp i kyrkans väggar under skilda perioder. Efter branden år 2007 har det framkommit fragment av medeltida figurmåleri på södra korväggen, troligen från förra delen av 1400-talet. De kan ha tillkommit när kyrkan byggdes om och eventuellt valvslogs i samband med detta. Till medeltiden hör även fyra järndörrar: dörren mellan sakristian och koret, dörren till nedre tornrummet, dörren som står löst i tornrummet samt en järndörr mellan de två tornrummen i tornets andra våning.

År 1756 utvidgades kyrkan åt norr och öster till en salkyrka med rakslutet kor av murmästaren och klockaren Anders Hansson från Kärna. Han var verksam vid flera kyrkoombyggnader. Vid ombyggnaden använde man sig av sten från den rivna delen av medeltidskyrkan. Innan branden år 2007 syntes detta bl a i sockeln i norra långhusväggen. Efter branden visade det sig att stora delar av den nya nordväggen upp till fönsterhöjd var uppförd av sten från den medeltida kyrkan. Taket i kyrkorummet byggdes som ett tunnvälvt brädtak. Sakristian tillbyggdes under 1768-1773 av murmästare Peder Palmgren. Bland inventarierna från 1700-talet märks orgelfasaden till Jonas Wistenius orgel från 1776. Själva orgelverket har senare ersatts. Jonas Wistenius (1700-1777) grundade en framgångsrik orgelbyggarverkstad i Linköping. Altartavlan och nuvarande predikstolen skänktes 1779 av Carl Gustaf von Roxendorff och Hedvig Fredrica de Geer. Altartavlan har en ovanlig utformning då den är delad i sex stycken ”småtavlor”. Vid konserveringsarbeten har det framkommit en signatur på en av tavlorna: ”Hans J Bergeman” och ett årtal som troligen är 1712. Ljudtaket till 1700-talets predikstol placerades i sakristian på 1920-talet och idag är det istället ljudtaket från 1600-talets predikstol, som finns i kyrkorummet. Kvar från det äldre kyrkorummet finns förutom predikstolens ljudtak från 1661 bl a ett altarskåp från ca 1450-1475 och en dopfunt av mässing från 1600-talet. Under koret ligger gravkoret för släkten von Roxendorff. I kyrkan hänger två begravningsvapen som hör till släkten Niethoff på Borringe, som även skänkt mässingsdopfunten till kyrkan.

År 1836 ersattes tornets spira av en tornlanternin efter ritningar av Abraham Nyström. Den ger kyrkans exteriör en nyklassicistisk prägel. Fönstren i långhuset är troligen ej från 1756 års ombyggnad. De kan ha tillkommit vid en ombyggnad på 1800-talet, eventuellt 1868. Inga säkra uppgifter om vad som gjordes 1868 har dock påträffats i källmaterialet.

I samband med en ombyggnad av orgeln 1937 byggdes orgelläktaren om. Den utvidgades något och sänktes dessutom. Ansvarig för arbetena var arkitekt Johannes Dahl, Tranås. År 1949 genomfördes nästa förändring, då under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Bänkarna kortades, så att en gång bildades utmed kyrkans norra och södra vägg, sakristian inreddes även för gudstjänständamål och ett bisättningsrum byggdes under sakristian. Vid detta tillfälle tillkom sakristians kopplade fönster. Vid en restaurering 1994 med Jerk Alton som arkitekt tillkom läktarunderbyggnaden med bl a toalett och kapprum. En omfattande färgsättning gjordes av kyrkorummet och koret förändrades delvis genom att korbänkarna kortades av åt väster.

HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1150-1199 Nybyggnad - Medeltidskyrkan, kvarstår västra delen av långhusets sydmur med den romanska sydportalen samt tornet. Trolig datering enligt iakttagelser i samband med brand år 2006. Tidigare datering är 1100-tal. (Sockenk, GL, EB)

Senmedelt. Ändring – ombyggnad. Kyrkan förlängdes genom att koret och absiden ersattes med ett kor med samma bredd som långhuset. (GL)

1450-1475 Specifika inventarier - altarskåp, svenskt arbete, ersattes 1779 av en ny altartavla. Konserverades 1925. Det medeltida altarskåpet är nu placerat på södra korväggen. (Sockenk, BR)

1661 Fast inredning - predikstol. Ljudtaket bevarat. (Sockenk)
1661 Specifika inventarier - dopfunt av mässing, sannolikt tillverkad vid Norrköpings mässingsbruk. Skänkt av Clas Niethoff och Catarina Garff. (GL)

1674 Specifika inventarier – lillklockan gjuten av Johan Meyer, Stockholm. (GL)

1692 Ändring- ombyggnad, exteriör. Nya fönster. (GL)

1700-1750 Vård/underhåll, renovering av tornspira och spåntak på långhus och vapenhus. (GL)

1738 Specifika inventarier – klockorna flyttas in till tornet från klockstapeln. (GL)

1742 Specifika inventarier – storklockan omgjuten samt 1759 och 1818. (GL)

1756 Ändring – ombyggnad. Utvidgning av långhuset åt norr och öster, murmästaren och klockaren Anders Hansson i Kärna. Eventuellt ommuras även tornets nordöstra del. (GL)

1759 Specifika inventarier – storklockan omgjuten samt 1742 och 1818. (GL)

1768-1773 Nybyggnad - sakristia, murmästare Peder Palmgren. (Sockenk. GL)

1776 Fast inredning - orgel byggd av Johan Wistenius, verket förändrades bl a 1937. (ÖLM)

1779 Fast inredning – predikstol, ommålades 1949. (Sockenk.)
1779 Specifika inventarier – altartavla. Altartavla indelad i sex scener. En scen är
signerad Hans J Bergeman, troligen 1712. (GL, ÖLM)

1818 Specifika inventarier - storklockan omgjuten av Lars Öhman, Norrköping. Dessförinnan omgjuten 1742 och 1759. (GL)

1836 Ändring – ombyggnad. Den medeltida tornspiran nedtogs och ersattes med nuvarande tornhuv, ritad av byggmästare Abraham Nyström. (GL)

1868 Ändring – ombyggnad. (ÄK)

1923 Ändring – restaurering, interiör. Restaureringsprogram utfört av arkitekt Erik Fant. Oklart vad som utfördes. Ljudtaket till 1661 års predikstol placerades över 1779 års predikstol, medan 1779 års ljudtak flyttades till sakristian. (ATA, GL)

1925 Konservatorsarbeten – 1400-talsaltarskåpet konserveras av konservator Alfred Nilsson. (GL)

1932 Brand – mindre brand med skador i tak efter gnistor från kamin. (ATA)

1937 Ändring. Ombyggnad av orgeln av Firma Orgeltjänst, B Wedrup, Uppsala, (ÄK)
1937 Ändring. Läktaren sänkt och något utvidgad, pelarna avsågades, Johannes Dahl, Tranås. (ATA)
1937 Vård/underhåll, exteriör. Omtäckning av torn och renovering av tak. (ATA)

1949-1950 Ändring – ombyggnad, interiör. Ommålning av interiör, predikstol, altarring, förkortade och förändrade bänkar, gångar utmed långväggarna. Sakristian ändrad även till gudstjänstlokal. Arkitekt Kurt von Schmalensee.(ÄK, ATA)
1949-1950 Teknisk installation, elektrisk värmeanläggning och ringningsanordning. (ÄK)
1949-1950 Ändring. Bisättningsrum byggs under sakristian. Arkitekt Kurt von
Schmalensee. (ATA)

1960-1969 Ändring – ombyggnad. Ny trappa till sakristian, en igenmurad dörröppning öppnades. Golvet togs upp i sakristian och trappsteg anordnades innanför ytterdörren. Ingenjör Ture Jangvik. (ÖLM)

1968 Vård/underhåll, exteriör. Nerknackning av befintlig puts, murverksdokumentation, omputsning. Under tegelbeklädnaden på yttertak påträffades rödtjärade furuspån, som fick ligga kvar. Ingenjör Ture Jangvik (ÖLM)

1993 Arkeologisk förundersökning med anledning av restaureringsarbeten i kyrkan. Rapport ÖLM 1994, dnr 375/90. (ÖLM)
1993 Konservatorsarbeten. Färgundersökning av interiören. Rapport ÖLM 1993, dnr 375/90. (ÖLM)

1994 Vård/underhåll, exteriör. Förslag till översyn av tak, putslagning, avfärgning, målning av fönster etc. Oklart vad som utfördes. (ÖLM)
1994 Ändring – ombyggnad, interiör. läktarunderbyggnader, tornets bottenvåning ändrat till samlingsrum, ommålning av interiör, bänkar, läktarbröstning m.m, förkortning av korbänkar, förhöjning av läktarbarriär, arkitekt Jerk Alton, Kumla. (ÖLM)
1994 Specifika inventarier – liggande textilförvaring i sakristian. (ÖLM)
1994 Teknisk installation - utbyte av el- och värmesystem, handikappsanpassning. (ÖLM)

2001 Vård/underhåll, exteriör. Fasaderna avfärgas med kalkfärg.( ÖLM)

2002 Arkeologisk förundersökning med anledning av anläggande av dräneringsledning. (ATA)

2007 Brand. Den 29 mars brann kyrkan. Tornets medeltida delar, långhusets och sakristians murar står kvar, men brandskadade. (EB)

KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877. (Älvestad socken stavas här med E).
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1947.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv

Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.

Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877,
Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 6e Karlshov.

Sammanställt av Östergötlands länsmuseum2003 och december 2007. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.