Modellen tillverkad av Lennart Svensson Gävle Modellbyggeri. Förvärvad från Botniabanan AB och har varit utställd i en visningslokal av och om Botniabanan i Arnäsvall utanför Örnsköldsvik.
De snabba X2-tågen dominerar den svenska fjärrtågstrafiken idag. Med en toppfart på 200 km/h innebar tågen en revolution när de togs i trafik 1990. Sverige var ganska sent med att få snabbtågstrafik i jämförelse med många andra europeiska länder. På 1960-talet började man diskutera snabbtågstrafik på de svenska stambanorna. Under 1970-talet gjordes olika tester med ombyggda motorvagnar, bland annat X15, och 1986 beställde SJ slutligen de första snabbtågen av Asea (sedermera ABB/Adtranz). I de flesta andra länder med snabbtågssystem har man byggt nya, raka järnvägar med speciellt hög standard. Detta sågs inte som ett alternativ för Sverige med tanke på de höga kostnaderna och den låga folkmängden och därför valde man att satsa på ett snabbtåg som skulle kunna köra på de befintliga banorna utan större upprustningar eller linjerätningar. I högre hastigheter kan dock krafterna i kurvorna kännas obehagliga för resenärerna och tågen fick därför korglutning som kompenserar detta. Det fungerar på så vis att vagnarna lutar inåt i kurvorna för att utjämna centrifugalkrafterna (detta kallas med tekniskt språk för bankning).
Källa från webben: www.jarnvag.net, informationen hämtad 2011-06-21
Flertalet föremål insamlades i samband med Botniabanans invigning år 2010 och den närmaste tiden därefter. Inkluderar föremål från byggstarten och invigningen. Inkluderar även föremål från visningslokalerna i Arnäsvall (strax norr om Örnsköldsvik) och i Umeå där allmänheten kunde ta del av information om projektet med Botniabanan, samt föremål som där såldes i butik, profilprodukter och reklam- och kampanjmaterial. Även några få bruks- och arbetsrelaterade föremål från bygget med banan. Förutom insamlandet av föremål utförde Sveriges Järnvägsmuseums en dokumentation av Botniabananprojektet, man medverkade vid invigningsdagen och utförde då intervjuer, filmade och fotograferade. Material har samlats in till arkiv. Man har löpande haft kontakt med informatörer för Botniabanan AB, så som Siv Baudin stationerad i Örnsköldsvik, Strandgatan 7.
Om Botniabanan:
Botniabanan inkluderar 19 mil järnväg, 144 broar och 25 kilometer tunnel. Från Ångermanälven, norr om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Byggstart skedde i augusti 1999 och invigning hölls den 28 augusti 2010. 12 år med planering, byggande och finansiering har gjort Botniabanan till det enskilt längsta och investeringsmässigt största järnvägsprojekten i Sverige i modern tid. I augusti 2010 överlämnades den färdigbyggda järnvägen till Trafikverket. Från halvårsskiftet 2011 avvecklades projektverksamheten och en nybildad förvaltningsorganisation kommer att ansvara för förvaltning och uthyrning av Botniabanan till Trafikverket.
Anledningen till att man till slut valde att bygga Botniabanan var att det finns ett stort behov av en modern järnvägssträckning längs med Norrlandskusten. Det råder kapacitetsbrist på stambanan genom övre Norrland, som är långsam, kurvig och backig. Det var inte minst för godstågens skull Botniabanan byggdes. När banan börjar trafikeras fullt ut i augusti 2011 så kommer den att ge en direkt kostnadsbesparing för den intensiva godstrafiken och möjliggöra en trafikökning. Man kommer att kunna köra tyngre och därmed färre godståg, och de kan stanna mer sällan eftersom det då blir två banor (stillastående tåg är olönsamma). Botniabanan byggdes även för att underlätta pendling i området där den byggs, till exempel tar sträckan Umeå-Örnsköldsvik 55 minuter med lokaltåg, vilket är nästan en timme snabbare än med buss. När snabbtågen börjar trafikera banan kommer det gå ännu snabbare.
Botniabanan har som första bana i Sverige utrustats med signalsäkerhetssystemet ERTMS/ETCS Nivå 2. De motorvagnar och lok som ska trafikera banan behöver då detta system. ERTMS/ETCS är en ny EU-standard. . Olika nivåer av ERTMS skall införas överallt, på alla banor i hela Europa på lång sikt och möjliggöra för tåg att gå över gränserna. ERTMS är billigare för Trafikverket att nyinstallera jämfört med ATC bland annat eftersom inga optiska signaler finns. Dessutom skulle en eventuell ATC-installaion behöva rivas efter några år eftersom ändå ERTMS ska installeras.
Invigningen av Botniabanan skedde den 28 augusti 2010 med fullmatade arrangemang vid fyra resecentrum samtidigt och H.M. Konungen som anlände med tåg och invigde på samtliga fyra ställen. Arrangemanget genomfördes i en så kallad rullande invigning med stopp i Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling C samt Umeå. Förutom Carl XVI Gustaf så fanns flera statsråd, landshövdingar, generaldirektör och kommunala företrädare på talarlistan på de olika orterna. Parallellt så pågick arrangemang både före och efter tågets ankomst vid resecentrumen med massor av aktiviteter och underhållning.
Källor från webben:
www.botniabanan.se, informationen hämtad 2011-05-11
www.wikipedia.se, informationen hämtad 2011-05-11
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
