VÄSTRALT 2:10 (LOTTENS)

Fastigheten Västralt 2:10 är belägen i de södra utkanterna av Knäreds stationssamhälle. Bebyggelsen uppfördes 1909 av Lars August Johansson. Han var under en period anställd hos föreningen svensk Hemslöjd, genomförde kurser över hela landet och samarbetade med bl.a. Lilli Zickerman i Vittsjö (initiativtagare till Föreningen svensk Hemslöjd) och textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström i Båstad. August Johansson blev med tiden en etablerad byggmästare i trakten. Han gjorde själv arbetsbeskrivningar till sina byggen.

August dog redan 1920. Hans fru Lotten bodde kvar i huset ända till sin död 1959. De hade två barn, Ebba och Margareta, födda 1906 respektive 1909. Ebba arbetade som lärare på annan ort men flyttade tillbaka till föräldrahemmet 1969 i samband med pensioneringen. Fram till mammans död var Margareta hemma och skötte hus och trädgård, för att därefter ta anställning vid textilkonstnären Judith Johansosons vävateljé i Knäred. Systrarna flyttade från huset 2000 och donerade då barndomshemmet till Knäreds Forskarring.

Tomten är belägen i en nordsluttning ner mot Lagan. Sluttningen bakom husen upp mot berget är idag skogsbevuxen. Karaktäristiskt är ett litet vattendrag som rinner norrut genom tomten i en djup fåra. Trädgården är planerad i äldre stil.

Förutom boningshuset finns två större byggnader på tomten; en ladugårdslänga i öster och en uthusbyggnad i söder, som ursprungligen fungerat som bostad. Ett stycke upp i sluttningen ligger en jordkällare som också tillhör fastigheten.

Boningshuset är uppfört i 1 ½ -plan med en utbyggnad i norr och en glasveranda i nordväst. Grunden tycks i sin helhet vara murad i rött tegel. Utvändigt består panelen av liggande fasspont i ljus beige kulör med omfattningar, indelningar och knutbrädor i mörkare gul nyans.

Fönstren består huvudsakligen av ursprungliga korspostfönster. De inramas av foder med sparsmakade utsmyckningar och profileringar, med en krönande kornisch som skjuter ut från vägglivet. Glasverandan vid ingången i nordväst har en rikare utformning med snickerier och glasspröjsning. Sadeltaket med valmade gavelspetsar täcks idag av röda diagonalställda eternitplattor. I norr och söder finns frontespisar med sadeltak.

Byggnaden är utvändigt i huvudsak symmetrisk. Invändigt är planen oregelbundnare och uppvisar några ovanliga särdrag. Bl.a. är hallen på andra våningen utformad två diagonalställda dörrar till respektive rum.

Utvändigt har boningshuset endast genomgått smärre förändringar. Enligt uppgift har taket ursprungligen varit papptäckt. Ekonomibyggnadernas utvändiga förändringar består främst av byte av takmaterial till sinuskorrigerad plåt 1959. Invändigt har boningshuset genomgått en del smärre förändringar även om utseendet i huvuddragen är bevarat från uppförandet. El installerades redan under första världskriget.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 2007-09-17, Dnr 432-13583-06

Fastigheten Västralt 2:10 är belägen i de södra utkanterna av Knäreds stationssamhälle. Bebyggelsen uppfördes 1909 av Lars August Johansson. Han var under en period anställd hos föreningen svensk Hemslöjd, genomförde kurser över hela landet och samarbetade med bl.a. Lilli Zickerman i Vittsjö (initiativtagare till Föreningen svensk Hemslöjd) och textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström i Båstad. August Johansson blev med tiden en etablerad byggmästare i trakten. Han gjorde själv arbetsbeskrivningar till sina byggen.

August dog redan 1920. Hans fru Lotten bodde kvar i huset ända till sin död 1959. De hade två barn, Ebba och Margareta, födda 1906 respektive 1909. Ebba arbetade som lärare på annan ort men flyttade tillbaka till föräldrahemmet 1969 i samband med pensioneringen. Fram till mammans död var Margareta hemma och skötte hus och trädgård, för att därefter ta anställning vid textilkonstnären Judith Johansosons vävateljé i Knäred. Systrarna flyttade från huset 2000 och donerade då barndomshemmet till Knäreds Forskarring.

Tomten är belägen i en nordsluttning ner mot Lagan. Sluttningen bakom husen upp mot berget är idag skogsbevuxen. Karaktäristiskt är ett litet vattendrag som rinner norrut genom tomten i en djup fåra. Trädgården är planerad i äldre stil.

Förutom boningshuset finns två större byggnader på tomten; en ladugårdslänga i öster och en uthusbyggnad i söder, som ursprungligen fungerat som bostad. Ett stycke upp i sluttningen ligger en jordkällare som också tillhör fastigheten.

Boningshuset är uppfört i 1 ½ -plan med en utbyggnad i norr och en glasveranda i nordväst. Grunden tycks i sin helhet vara murad i rött tegel. Utvändigt består panelen av liggande fasspont i ljus beige kulör med omfattningar, indelningar och knutbrädor i mörkare gul nyans.

Fönstren består huvudsakligen av ursprungliga korspostfönster. De inramas av foder med sparsmakade utsmyckningar och profileringar, med en krönande kornisch som skjuter ut från vägglivet. Glasverandan vid ingången i nordväst har en rikare utformning med snickerier och glasspröjsning. Sadeltaket med valmade gavelspetsar täcks idag av röda diagonalställda eternitplattor. I norr och söder finns frontespisar med sadeltak.

Byggnaden är utvändigt i huvudsak symmetrisk. Invändigt är planen oregelbundnare och uppvisar några ovanliga särdrag. Bl.a. är hallen på andra våningen utformad två diagonalställda dörrar till respektive rum.

Utvändigt har boningshuset endast genomgått smärre förändringar. Enligt uppgift har taket ursprungligen varit papptäckt. Ekonomibyggnadernas utvändiga förändringar består främst av byte av takmaterial till sinuskorrigerad plåt 1959. Invändigt har boningshuset genomgått en del smärre förändringar även om utseendet i huvuddragen är bevarat från uppförandet. El installerades redan under första världskriget.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 2007-09-17, Dnr 432-13583-06