HJULSJÖ KYRKA

Kyrkan uppfördes ursprungligen som kapell 1643-46. Det var en rektangulär byggnad av timmer med avfasade hörn och rödmålade spånklädda fasader. 1679 fick kyrkan sin predikstol i renässansstil.

Kapellet blev efter hand för litet för den växande befolkningen och utvidgades på 1730-talet med avsmalnande korsarmar i norr och söder som avslutades upptill med klassicerande gavelfrontoner. Kyrkorummets plana trätak ersattes med ett tunnvalv av trä.

Under andra delen av 1700-talet fick kyrkan en dopängel samt en altaruppsats i klassicerande stil.
1785 tillfogades ett torn till kyrkan med en svängd spånklädd huv. Vid samma tillfälle uppfördes en orgelläktare i gustaviansk stil för kyrkans första orgel.

1832 lades kyrkans spåntak om. Troligtvis var det vid detta tillfälle man använde det äldre innertaket med takmålningar som underlag för det nya spåntaket.
1860 utfördes en invändig renovering då interiören målades om. Bland annat målades kortaket blått och dekorerades med guldstjärnor. Väggar och pilastrar marmorerades och samtlig inredning fick ny färgsättning.

1884 fick kyrkan en ny orgel och orgelfasad av E.A. Setterqvist & Son.

1892 byttes den slutna bänkinredningen ut mot en öppen. Luckorna från den gamla bänkinredningen sattes upp som panel längs med väggarna. Korsarmarnas ytterdörrar som togs upp 1842 försågs vid detta tillfälle med vindfång. Fyra år senare fick koret en ny glasmålning.

1952 genomgick kyrkan en invändig renovering, under ledning av arkitekt Gunnar Hållén efter förslag av länsarkitekt Ebbe Borg, med syftet att återskapa kyrkans äldre interiör. Marmoreringen på kyrkorummets väggar målades över och alla äldre inventarier, inklusive de äldre bänkluckorna längst väggarna, återfick sin ursprungliga färgsättning. Mässingsstjärnorna i koret ordnades som stjärnbilder. Bänkinredningen från 1892 ersattes med en öppen bänkinredning med traditionell utformning. De rektangulära fönstren byttes ut mot stickbågiga. Ett nytt orgelverk i 19 stämmor installerades bakom den befintliga orgelfasaden.
Under andra delen av 1900-talet har kyrkan genomgått underhållsarbeten såsom omläggning av kyrkans spåntak då man fann bräder från ett tidigare bemålat innertak.

Källor och litteratur:
Esbjörnson, Estrid, Kyrkor i Örebro län, Örebro 2000
Arkiv, Örebro läns museum

Kyrkan har en korsformad plan med vidbyggd sakristia i norr och torn i väster. Koret i öster och långhusets västra del har snedskurna hörn medan norra och södra korsarmarna smalnar av utåt. Väggarna som är av timmer är spånklädda och rödfärgade med vita snickerier. Korsarmarna avslutas upptill med vitmålade, klassicerande gavelfrontoner. Långhus och
korsarmar täcks med ett helvalmat brutet tak, sakristian av ett valmat sadeltak och tornet med en svängd 1700-tals huv, samtliga av spån