Fartygs-/båtlämning

Norra Haken, Landskrona hamn, Utanför Kallbadhuset, längs inseglingsrännans Ö kant.

Enslinjer:
1. Nedre norra inseglingsfyren ens hamnens flaggstång.
2. Nordkaps flaggstång ens det längst åt vänster belägna höghuset vid Larvigatan.
3. Segelsällskapets flaggstång ens tornet Tranehälls hörna.

1. Nedre inseglingsfyren ens hamnens flaggstång.
2. Krönleins yttre skorsten ens skorstenen på yttersta radhuset.
3. Segelsällskapets flaggstång ens Rådhustornet.

Fartygslämning, ca 38-40 m l och ca 16 m br (enligt uppskattning vid besiktning 2018). 1984-85 var den synliga lämningen ca 35x6-7 m. En koncentration av skeppstimmer fanns då i den Ö delen, medan den V delen av vraket endast representerades av ett par kraftiga timmer. Trät under sanden var mycket välbevarat. I Ö stack skeppstimmer med dimensioner från 0,2x0,3x0,5 m till 0,4x0,4x2 m upp. Inseglingsrännans kant runt vraket hade delvis rasat och därigenom hade en mängd konstruktionsdetaljer, bl.a. en del av skeppssidan med spant, bordläggning och garnering, frilagts. Delar av ett däck eller en durk satt fortfarande ihop med skeppssidan. Nedanför vraket, som står med kraftig slagsida ut mot inseglingsrännan, stod flera kraftiga däcksbalkar på 0,4x0,4 m nedstuckna i botten. Några delar av skeppets utrustning kunde inte observeras. Nedanför Nya Svärdet låg resterna av en mindre klinkbyggd båt, som kan ha samband med vraket. Denna är dymlad och har drev av nöthår. En sidescan/subbottomundersökning visade att vraket hade ett utbredningsområde på ungefär 60x18 m samt att fyndmaterialet går långt ner i botten. Vrakmassorna sträckte sig även ut i den muddrade djuprännan. Sportdykare hade rapporterat att tegel observerats i området. Dessa kan härröra från fartygets kabyss.

Vraket, som under några år varit helt övertäckt av sand, hade 1994 frilagts på en sträcka av ca 40 m. Spant och konstruktionsdetaljer stack då upp omkring 1 m från botten. Tydliga spår efter grävskopan syntes långt inne i vraket. Vid en besiktning 2018 var lämningen helt överlagrad av sand men man kunde genom sondering beräkna den bevarade sammanhållna skrovkonstruktionen till 38-40 m l och 16 m br.

Nya Svärdet sjönk 1658-10-31 alt 1658-11-29 vid inseglingsrännan till Landskrona efter ett sjöslag vid Diskengrundet, S om Helsingör. Åren efter förlisningen bärgades fyra kanoner från vraket, av vilken en föll tillbaka i vattnet. Nya Svärdet finns inprickat eller är omnämnt på kartor och seglingsbeskrivningar från 1600- och 1700-talet. Anledningen till detta är att vraket utgjort ett hinder för sjöfarten.

Nya Svärdet var ursprungligen ett handelsfartyg, men byggdes om till örlogsfartyg 1628 på Blasieholmen i Stockholm av Hybertsson, samme skeppsbyggmästare som byggde Vasa. Hon var en erkänt god seglare, bestyckad med 18 st 12-pundiga och 8 st 3-pundiga kanoner och med en besättningsstyrka på ca 240 man. Nya Svärdet deltog i flera av de svenska sjötågen.

Förlisningsförlopp: 1658 utkämpades ett stort sjöslag vid Diskengrundet söder om Helsingör mellan den svenska flottan och de förenade dansk - holländska flottorna. Bakgrunden till slaget var att Skåne samma år hade blivit svenskt, att Kronoborgs slott hade invaderats av svenskarna och att även Köpenhamn låg under svensk belägring, vilket hindrade Danmark från att ta upp tull och kontrollera sjöfarten genom sundet. Slaget blev ett svårt nederlag för Sverige och flottan beordrades gå in till Landskrona för reparationer. Vinden var dålig och man fick varpa sig in i hamnen. Nya Svärdet gick på inseglingsrännans norra kant och sjönk 1658-10-31 alt 1658-11-29.

Åren efter förlisningen bärgades fyra kanoner från vraket, av vilken en föll tillbaka i vattnet. Tre år efter förlisningen meddelade kanonbärgarna att vraket sjunkit så djupt i den lösa botten att vidare sökande efter kanoner var lönlöst.