Lakholmens fyr

En av Vänerns mest magnifi ka fyrupplevelser är Lakholmens fyr bland de ödsliga vattnen kring Märöarna i Visnums skärgård. Ut mot öppna sjön står det mäktiga vita tornet på klippudden och in mot skogsbrynet ligger fyrvaktarboställets rödfärgade byggnader. Såväl hela fyrmiljön som de enskilda byggnaderna är av myc ket stort kulturhistoriskt intresse. Lakholmen med sin välbevarade bebyggelse ger en förnämlig helhetsbild av ett ensligt beläget fyrvaktarboställe i skärgården. År 1870 tillkom fyrplatsen som något senare kom att bli först i Vänern med att få von Otters klippapparat. En luxapparat installerades sedan i det nya fyrtorn som byggdes 1911 och 1940 ersattes denna med en AGA-linslykta. År 1993 byttes gasen ut mot solpanel/batteridrift och all äldre fyrteknik förnyades. Den förste fyrvaktaren, Joel Bengtsson, var ävenlots. Han kom att vara verksam länge på Lakholmen, där han bodde med hustrun Sara Maria och flera barn. År 1895 efterträddes han av Ludvig Bengtsson som var fyrvaktare och prickhållare. Alfred Bengtsson hette fyrvaktaren omkring 1910. År 1920 var Simon Svensson fyrvaktare. Under 1920-talet kom sedan en ny fyrvaktare till Lakholmen. David Hultfeldt tillhörde fyrvaktarsläkten Hultfeldt från Säffl etrakten som även varit verksamma bl.a. vid Vingens och Fällholmens fyrar. Hustrun Selma var dotter till fyrvaktare Nils Andersson på Trädgårdsholmen i Lurö skärgård. Efter att fyren erhållit gasdrift blev den ständiga bemanningen sedermera indragen. Från 1957sköttes fyrplatsen från Stranduddens fyr. Fyrhuset består av ett litet bostadshus med ett vitmålat 13, 3 m högt torn tillbyggt vid ena kortsidan. Huset är det ursprungliga fyrbostadshuset, som från början var försett med ett mindre fyrtorn vid gaveln. Nuvarande stora fyrsidiga torn byggdes 1911 i stolpverkskonstruktion i fyra våningar. Tornet är renoverat i sen tid. Framför allt invändigt fi nns mycket av äldre material och inredning i behåll, t.ex. den ståtliga trätrappan. Till den tidstypiska runda järn lanterninen leder en ur sprung lig spiraltrappa i gjutjärn. Bostadshuset från 1870 ämnade man först riva ner 1911. Istället byggdes ett helt nytt separat bostadshus inne på holmen och det gamla byggdes till med farstu och vindsuppgång vid ena kortsidan. Gamla huset var då tänkt att fungera som maskin- och passningshus till fyren. Huset är både in- och utvändigt helt intakt sedan 1911 och bevarar även mycket av den ursprungliga prägeln av 1870-tal: Fasaden har rödmålad profilerad locklistpanel och fönstren är spröjsade i enkla bågar. Ingången har stentrappa och vitmålad pardörr. Taket är på traditionellt vis skiffertäckt frånsett plåt på den tillbyggda delen. Interiören bevarar bl.a. sådana
detaljer såsom väggarnas breda pärlspontpanel samt i bostadsrummet kakelugn med växtmotiv. En säregen detalj är att unionsfl aggan Sverige/Norge är avmålad på den stora spismuren i köket. Bland stenmurar och körsbärsträd vid skogskanten ligger övriga byggnader. Nu befi ntligt bostadshus från 1911 är utformat som ett egnahem med prägel av den tidens villastil. Det rödmålade huset har sin ursprungliga exteriör i behåll, även i sådana detaljer som stuprörens dekorativa kronor av plåt. Uthuslängan med dass vid gaveln, är byggd i sten och trä, troligen omkring år 1900. Seglationsstyrelsen äger numera fyrhuset. Fyrvaktar bostället i övrigt är frånsålt och i privat ägo. Lakholmen ingår i naturreservatet i skärgården.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.