Benkläder

Burna av Gustav III då han 7 mars 1789 på Drottningholm inspekterade den frikår av 1400 dalkarlar som Gustaf Mauritz Armfelt i hemlighet och hast sammankallat till Stockholm och Drottningholm. Dalkarlskåren hade sammankallats för att kompensera för det ordinarie gardet som förflyttats till Kristianstad eftersom dess officerare till största del var adelsmän som var missnöjda med kungen. Vid riksdagen i Stockholm 1789 retade Gustav III ytterligare upp adelskapet då han drev igenom Förenings- och säkerhetsakten trots deras förbittrade motstånd. Dalkarlskåren kunde därför fungera som en effektiv markering mot adelsoppositionen, såväl som en säkerhet. Dessa dalkarlar bar som uniform sina sockendräkter och var uppdelade i två förband efter färgen rockarna: det ena förbandet i ljusa rockar från Mora och Ovansiljan och det andra förbandet i mörka rockar från Leksand och Nedansiljan. För att garantera dalkarlskårens lojalitet, som ansågs kunna bli påverkad av oppositionens missnöje, höll Gustav III parad och inspektion vid Drottningholm klädd i en daluniform som skulle efterlikna dalkarlararnas egna dräkter. Två olika rockar, en ljus och en svart, användes vid de respektive förbanden från Ovan- och Nedansiljan.

Efter konungens död 1792 sändes daluniformen till landshövding Johan Magnus af Nordin i Falun. Med dräkten följde en värja som burits av Gustav III under slaget vid Svensksund samt under hans resa i Dalarna 1788.

Daluniformen ansågs tidigare vara en dräkt som Gustav III ska ha burit då han 1788 talade i Mora för att värva dalfolket till det då pågående kriget. Efterforskningar har emellertid visat att han vid det tillfället bar gardesuniform.