Trotzig, Ida

Ida Trotzig kom till hemlandet, efter en längre vistelse i Japan, 1909-1912, vilket resulterade i hennes samarbete med Etnografiska museet. Hon deltog aktivt i 1911 års stora Japan utställning på konstakademien. Hon skrev avsnittet om keramik i katalogen och Etnografiska museet publicerde hennes bok om Cha.no-yu: japanernas teceremoni. En brevväxling mellan museet och Ida Trotzig följer då hon återvänder till Japan. I ett brev frågar museichefen, professor Carl V. Hartman, om fru Trotzig skulle kunna hjälpa till med införskaffandet av föremål för museets räkning- samt om hon också skulle kunna intressera "några framstående landsmän i Östern för samarbete". I Idas svar 1913 tar hon upp både etnografiska samlingar, framstående landsmän samt foton. Hartman intresserar sig för fotona och skickar pengar för inköp av stora foton. Fotosamlingarna i Etnografiska museet består huvudsakligen av bilder tagna av västerländska forskare, resenärer eller profesionella fotografer. För att utröna proveniens och tillkomstår letade Ulla Wgner i andra museers publikationer och tog reda på hur fotokonsten introducerats och utvecklats i Japan.

Ur Ulla Wagners "Det drömda Japan, Ida Trotzigs fotosamling från Meiji-tidens Japan", 2009, s.9-10.

Fotosamling 0112 är indelad efter motiv enligt följande:
a. foktyper
b. heminredning
c. bröllop
d. stadsmotiv
e. landsbygd
f. jordbruk
g. silkesodling
h. fiske
i. hantverk
j. religion
k. geishor
l. blandade motiv