KV KANNAN 2

KVARTERET KANNAN - Kannan är ett triangelformat kvarter som är placerat alldeles utanför, öster om, Visbys egentliga medeltida stadskärna. Det gränsar till Adelsgatan i väster, Kanngjutaregränd i öster och till Blockgränd i söder. Både Adelsgatan och Kanngjutaregränd är gamla infartsvägar till staden. Av kvarterets form att döma var vägarna utstakade innan kvartersbildningen och bebyggelsens tillkomst i området. Området där kvarteret Kannan är beläget finns dock med som planlagd mark redan på 1646 års karta och hade redan då samma utsträckning som idag. Stora delar av Söder- och Norderklint utnyttjades annars som åker och ängsmark åtminstone en bit in på 1700-talet. Eventuella rester efter ett medeltida stenhus kvarstår på en av kvarteret Kannans fastigheter. Enligt 1696 års karta var kvarteret uppdelat på fyra tomter, dock med en gränsdragning som skiljer sig från den nuvarande. Tomterna var bebyggda med mindre trähus och hade tillhörande gårdsrum med kålgård. Området beboddes av hantverkare, sjömän och arbetare. Under 1700-talet var kvarteret uppdelat på tre fastigheter, vilka benämndes Klinteroten III:30-32. Vid den här tiden hade tenngjutare Leffler etablerat sig i kvarteret och hade här en hantverksgård som upptog två av tomterna. Leffler kom senare genom sin kanntillverkning att ge kvarteret dess namn. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvarteret kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som då etablerades längs handelsstråken. Den tidigare hantverksbefolkningen ersattes av borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och byttes ut mot byggnader med större volym, vilka längs Adelsgatan inreddes med butiker i bottenplanet och lägenheter i de övre planen.
Den nuvarande tomtindelningen med fyra fastigheter har varit i stort sett densamma sedan slutet av 1800-talet. Tomternas utformning och bebyggelse har en välbevarad struktur från denna tid. Två av fastigheterna har bevarade huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft, medan Lefflers kalkstenshus på Kannan 2 kvarstår från mitten av 1700-talet. I kvarterets västra del längs Adelsgatan är byggnaderna i två våningar och har en påtagligt stor volym. Ännu idag är det mer regel än undantag att dessa hus inrymmer butik i den nedre delen och bostad i den övre. I kvarterets östra del, mot Kanngjutaregränd, är fastigheternas gårdshusbebyggelse placerad samt kvarterets enda bevarade skiftesverkshus från den tidiga bebyggelseperioden under 1700-talet. I den södra delen mot Kanngjutaregränd har ett magasin från 1880-talet inretts till bostäder och utgör numera huvudbyggnad på Kannan 3. Kvarteret ger totalt sett ett väl sammanhållet intryck genom bebyggelsens placering mot gaturummet samt avskärmningen via höga plank och murar.
KANNAN 2 - Kannan 2 är en affärs- och bostadsfastighet, som är belägen i kvarterets mellersta del och sträcker sig från Adelsgatan i väster till Kanngjutaregränd i öster. Medeltida lämningar efter en stenbyggnad kvarstår förmodligen i det så kallade Lefflerska huset, som är fastighetens nuvarande huvudbyggnad. Enligt 1697 års karta var kvarterets tomtindelning en helt annan än den nuvarande och Kannan 2 ingick i tre olika tomter. Dessa utgjordes av tomtnummer 96 och 85 i väster samt tomtnummer 95 i öster. Tomterna var bebyggda med ett trähus vardera, och troligen var åtminstone ett eller två av dessa placerade på den mark som idag utgör Kannan 2. Sannolikt fick Kannan 2 i stort sett sin nuvarande omfattning vid mitten av 1700-talet och kom då att benämnas Klinteroten III:31. Vid den här tiden befolkades fastigheten av hantverkare. Fastigheten har sedan mitten av 1700-talet och fram till 1980-talet varit samägd med nuvarande Kannan 4.
1766 uppförde tenngjutare Leffler den nuvarande huvudbyggnaden i kalksten i två våningar. Denna är placerad i fastighetens västra del med långsidan längs Adelsgatan. Enligt 1785 års husklassifikation fanns även en lada med stall på tomten. Denna byggnad var troligen placerad i tomtens östra del längs Kanngjutaregränd och finns markerad på 1883 års karta tillsammans med ett uthus. Ytterligare uthus uppfördes kort därefter. Vid 1800-talets slut byggdes huvudbyggnaden ut norrut och butiker etablerades i dess bottenplan. Även idag bedrivs affärsverksamhet i en del av byggnadens nedre plan, medan de övre inrymmer lägenheter samt ett kontor.
Av gårdshusen återstår idag endast ett mindre uthus i tomtens sydöstra hörn, de övriga revs under 1900-talets mitt.
Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat från gaturummet via bebyggelsen mot Adelsgatan samt via en hög kalkstensmur med tegelavtäckning mot Kanngjutaregränd. Vid den södra delen av muren mot gränden finns en inkörsel försedd med smidesgrind. Gården är belagd med kalksten och grus samt bevuxen med gräs och sparsmakad plantering.
Fastigheten representerar de hantverksgårdar från 1700-talet som kring sekelskiftet 1900 genomgick kraftiga förändringar och anpassades till affärsverksamhet.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7