STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK

Asplunds huvudbibliotek med basarerna och intilliggande lamellhus med
platsbildningen intill är ett exempel på det sena 1920-talets stadsplanetänkande.
Även parkanläggningen med damm, konstgjord bäck, planteringar, gräsytor och
konstverk, likaså skapad av Asplund, uppvisar en för tiden djärv och fantasirik
skapelse med en helt nyskapande estetisk utformning. Parkanläggningen är
kopplad till biblioteksanläggningen och har ett högt kulturhistoriskt värde.
Sammantaget bildar Stockholms Stadsbibliotek med basarerna och
parkanläggningen en helhetsmiljö med utomordentliga kulturhistoriska värden
och utgör ett nationalmonument.

Sammanslagning av f.d. Spelbomskan 6 och 7.

För eventuell beskrivning se under Dokument.

Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället.

I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik.

Planeringen för ett nytt stadsbibliotek hade pågått sedan 1918 då staden fick en
donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som finansierade projektet.
Sociala och politiska ambitioner låg bakom idén om ett kommunalt inrättat
bibliotek för stadens invånare. Ett av motiven för att öka läskunnigheten och
läsintresset var att få moraliskt högtstående och demokratiska medborgare. Många
andra länder låg långt före Sverige i frågan om folkbibliotek, bl. a. USA och
England samt de nordiska grannländerna.

Gunnar Asplunds skapandeprocess för Stockholms stadsbibliotek inföll under en
stilmässig brytningstid inom arkitekturen i Sverige. Asplunds tidiga skisser för
byggnaden visar fortfarande en mer traditionell klassicism. När biblioteket efter
tio års arbete i mars 1928 stod klart hade det blivit ett av de främsta exemplen på
svensk tjugotalsklassicism, en stilriktning som övriga världen kallade Swedish
grace. Byggnaden kom att bli förebild för andra biblioteksbyggnader i Sverige,
bland annat Örebro stadsbibliotek och konserthus.

Stadsbiblioteket skulle bli Asplunds sista storverk i denna stil; de så kallade
basarerna mellan bibliotekets huvudentré och Sveavägen från 1928 gavs klara
funktionalistiska drag, likaså bibliotekets västra länga från 1932 som har en mer
uttalad funktionalistisk fasad än ursprungsbyggnaden. Två år senare, på
Stockholmsutställningen 1930, hade Asplund helt gått över till funktionalismen.

För eventuell historik se under Dokument.

Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället.

I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik.