Kröningsvagnen en statsvagn av karosstyp. Helt förgylld med skulpterad och målad dekor ritad av Jean I Bérain. Tillverkad 1696 i Paris och dekorerad i Stockholm 1699, moderniserad 1751.

Sluten fyrsitsig korg eller kur av trapetsoid form, horisontalt bukiga fyllningar i fram- och bakväggarna. Sju slipade kristallfönsterglas. Välvd imperial (himmel, tak) med snidade ornament av A. Masreliez, i form av palmkvistar lindade med blomstergirlander, drakar, på kornischens hörn fyra lejonmasker med stora tofsar av silver och guld hängande ur gapen. Mitt på imperialen en liten piedestal med hyende och förgylld krona av koppar och mässing. Över dörrarna snidade kartuscher med regalier och ymnighetshorn. På kornischen och mellan fönstren lagerfestoner, 12 riksäpplen av förgylld mässing runt imperialens kant. Bevingade drakar på hörnen mitt på korgen.Fönsteromramningar och lister snidade. De tre längsgående listerna med förgyllda mässingsbeslag. På korgens fyllningar målade rokokoputti med regalier mot guldgrund med strödda öppna kronor av avanturin (silverströ), utförda av Johan Pasch 1751.

Under detta målningsskikt finns originalmålningar av Jacques Foucquet och Jacques De Meaux från 1699 bevarade. På fram- och bakfyllningarna det svensk-norska unionsvapnet respektive Holstein-Gottorpska vapnet omgivna av molnskyar, putti, drakar och lejon. På dörrarna unionsvapnet och vapentält från 1860. Sex praktfulla gångjärn, fyra fjäderbeslag och två runda dörrvred av ciselerad, förgylld mässing. Allt träverk och alla metalldelar förgyllda.

Korgens klädsel invändigt av silvertyg med invävda guldflammor, guldfransar till inkantning och guldgaloner. Två rektangulära, högt stoppade dynor med dito tyg, kappa längs ena långsidan. Åtta stycken guldspetsgardiner, fyra ursprungliga och fyra från 1751. Feston och fyra gardiner vid fram- och bakväggen av mönstrat silvertyg med guldfrans. Krepin med frans kring taklisten. Fönsterband av guldgalon. Rosett i imperialens mitt.

Fotbotten med yttäckande marketeriarbete i graverad mässing och sköldpadd. Stommen är av ek. Fotbottnen tillverkad av Charles Boulle i Paris 1696. Den har halvcylindriska stigbrunnar med halvcirkelformade fotsteg vid vardera dörren. En halvcirkelformad dyna av blå sammet med strödda broderade kronor hör till vardera fotsteget. Klädseln apterad på hela korgen av sadelmakare J P Pfeffer 1751.

Korgen hänger i fyra hängremmar, bredd: 110 mm, med stora förgyllda mässingsspännen (225 x 410 mm) av Ludolph Wehser 1751. Remmarna är av läder överklädda med blå sammet, dekor av vågiga silvergaloner kantade med kavelfrans av guld. Åtta mindre stöt- och svängremmar och svängelremmar i samma utförande. Fjädring à la Daleme, dvs bladfjädrar på fyra punkter under korgen. Förgyllda fjäderbeslag i form av lejon med trekronorssköld, lambrequin.

Undervagn av skulpterat, förgyllt trä, främst valnöt, bommen av alm. Förgyllda svanhalsar, karmstöd och beslag av järn och brons. Framvagn med vändkrans, förvåg och svänglar, kuskbock med akantus och lagerfestoner. Kuskbocksbräda i form av stor rocaille med lejonmask framtill. På denna en stoppad fotdyna klädd med gult tyg. Kuskbocksdyna av rött läder, kuskbockskappa av blå sammet med strödda öppna kronor broderade, galon och frans runt kanten, två silver-guldtofsar i vardera hörnet (en saknas). Framhjul med tio kannelerade ekrar, fem lötar, med två snidade blad på vardera vid ekerfästena. Hjulskena i fem sektioner med fem bultar i vardera änden. Av de ursprungliga textilierna, som 1699 broderades av Tobias Ley, finns från korgens inre imperialens och bakväggens klädsel med applikationsbroderi bevarade (Lrk nr: 25177, ).

Bakvagn med divergerande karmstolpar i form av fyrkantspelare med akantuskapitäl med blomstergirlander kring stolparna och en putto på vardera (snidad av René Chauveau 1696). På stolpkrönen hjälm med pilkoger. Uppsvängd tvärbåge med lambrequin och liten Fama-figur, vilken förlorat sitt instrument. Bakhjulen utförda som framhjulen, men med 12 ekrar, 6 lötar. Undervagnen bevarad i ursprungligt skick, skulptörer 1699 var Claude Henrion. René Chauveau och Bernard Foucquet. Endast kuskbocksbrädan och överkransen, dvs vändkransens övre del, gjordes av Masreliez 1751.

Korgl: 1540 mm, korgl: 1620 mm (utan lejonmasker) upptill, 1470 mm vid drakarna, Enbart korgens höjd: 2600 mm, kuskbockens h: 1750 mm, balkarnas h: 2120 mm, framhjul d: 890 mm, bakhjul d: 1760, axelbredd fram: 1830 mm, axelbredd bak: 1830 mm, vikt: 150000 g.