Mausoleet vid Färna herrgård

1901 ansökte greve von Hermansson hos Kunglig Maj :t om att få inrätta en
enskild begravningsplats på sina ägor. Ansökan bifölls "under villkor att
begravningsplatsen, som bör på övligt sätt invigas, varder av vederbörande utan
församlingens betungande behörigen inhägnad och underhållen".
Det var vid förra sekelskiftet ett uttryck för en romantiserande smakriktning att
låta uppföra ett mausoleum för sin grav på sina ägor. Även naturromantiken hade
vid sekelskiftet en stor spridning i landet med bakgrund i den spirande
urbaniseringen. Platsen som mausoleet är beläget på, intill skog och park vid den
södra ängen på brukets ägor, har en vacker utsikt över Lillsjön och sägs vara den
plats greve Carl Fredrik von Hermansson älskade mest. Mausoleet vid Färna
herrgård representerar genom plats och placering delar av sin tids filosofiska
tankar och värderingar.
1905 stod mausoleet färdigt enligt ritningar, daterade föregående år, av arkitekten
Lars Israel Wahlman. Utmärkande för mausoleet är dess byggnadsmaterial, vilket
består av olika sorters slagg i skiftande kulörer. Den bruna stenen som bildar
stomme och struktur är vanligtvis sällsynt i byggnader. De dekorativa elementen i
mausoleet är utförda i blå, små oregelbundna stenar, så kallade slaggflis.
Slaggstenen, som bildats i masugn vid tackjärnsframställning, torde komma från
brukets masugn i Finnbo utanför Smedjebacken i Dalarnas län. Redan året efter
färdigställandet av mausoleet avled greve Carl Fredrik von Hermansson och hans
aska gravsattes på våren i en urna i mausoleets mellersta krypta. De två kryptorna
på vardera sida om von Hermanssons var avsedda för hans hustru, Adele
Michaelson, och en dotter. Adele ville dock inte begravas på Färna utan gravsattes
istället på Gunnilbo kyrkogård. I samband med hennes död 1926 flyttades även
von Hermanssons urna till Gunnilbo kyrkogård, efter kyrkorådets begäran.
Mausoleets estetik är påverkad både konst- och arkitekturhistoriskt från andra
länder. Wahlman, mausoleets arkitekt, var en av företrädarna för Arts and craftrörelsen
i Sverige varför dessa influenser syns i mausoleets arkitektur.
Karaktäriserande drag för Arts and craft-rörelsen inom arkitektur är hur
byggnaderna ses som helheter anpassade till miljö och omgivning. Det finns inom
rörelsen en respekt för materialen som används och hur de framhävs.
Byggnadsdelarna får gärna vara synliga så både konstruktion och material kan ses
av betraktaren. Det finns tydliga drag av detta perspektiv i mausoleets arkitektur
där slaggstenen får tala sitt eget språk i harmoni med omgivande miljö.

Mausoleet är upphöjt på en mindre höjd med utsikt mot Lillsjön. Ett smidesstaket,
vilket har ersatt ett tidigare illa åtgånget trästaket, omgärdar byggnaden med en
grind i norr. Smidesstaketet har troligtvis tillverkats på Färna bruk och även
omgärdat hela herrgårdsanläggningen i syfte att skilja mellan bruk och herrgård.
Byggnaden har två sidostycken med vardera entré, vilka leder in till en öppen
kvadratisk förgård inramad av plåttäckta slaggstensmurar, avslutade med stolpar
med krön av obeliskformade slaggstenar. Grunden är troligen uppförd i en
bearbetad gråsten.
Genom sidoentreerna nås trappor i vinkel vilka leder in till ett upphöjt parti ovan
kryptan, täckt av ett tak i munk- och nunnetegel. Här finns en loggia med en lång
murad sittbänk med utsikt mot Lillsjön, utsikten som sägs ha varit greve von
Hermanssons favoritvy. Ovan sittbänken finns ett valv av slaggsten med tre fält i
blå slaggstensmosaik, samt ett tänkespråk av järnbokstäver som lyder: "tacken
herren ty han är god och hans nåd varar evinnerligen". Väggarna i loggian är
uppförda i slaggsten, fogade med kalkbruk. Centrerat längst upp på valvets
sydsida finns ett kors i en cirkel. Korset är ett guldfärgat, likarmat åttauddigt kors
där armarna smalnar av mot mitten.
Själva gravplatsen, kryptan, har tre utrymmen och lika många gravstenar. På
mausoleets norra gavel står tre stenhällar, vilka täcker öppningarna till de tre
utrymmena avsedda för gravurnor. Ovan stenhällarna sitter vardera tom
inskriftsplatta. Från den mellersta har greve von Hermanssons namn knackats
bort. Det finns uppgifter om att årtalet 1905, året för mausoleets uppförande, har
funnits här men detta har blivit borttaget. På mausoleets södra sida, mot Lillsjön,
finns tre ljusöppningar, försedda med järmför, in mot gravkamarna.

Slaggstenen vilken mausoleet är uppförd i, är av ovanlig form. Den tros inte vara
gjuten i kokiller, vilket är det mest förekommande, och inte heller plockad från
slaggvarp och uppmurad. De oregelbundna kvadratiska formerna förefaller ändå
vara medvetet formade, eventuellt kan sandformar ha använts i tillverkningen. Det
huggna utseendet på slaggstenen är mycket ovanligt då slaggsten inte går att
hugga utan att sprickbildning uppstår.