BORGHOLMS KYRKA

Interiört har kyrkorummet genomgått genomgripande förändringar. Rummet hade ursprungligen en tämligen traditionell inredning med en ljus färgsättning. Inredningen bar, liksom exteriören, nyromanska drag med inslag av nygotik. Församlingen förefaller dock i det källmaterial som finns bevarat ha varit mycket missnöjd med sin kyrka och bl a kallat den för den fulaste kyrkan i kristenheten. Enligt andra uttalanden saknade kyrkan såväl skönhetsvärden som konstnärliga värden. Den dåvarande kyrkoherden V Bexell skriver så här om kyrkan i boken Svenska stadsmonografier: Dess största brist är dess felaktiga proportioner. Rummet är på en gång för kort, för brett och för lågt. Utan överdrift kan sägas, att interiören både med hänsyn till utformning och även ifråga om fasta inventarier saknar skönhetsvärde.

Arbetet med att omgestalta kyrkorummet påbörjades under 1950-talet. Uppdraget att rita det nya rummet gavs till arkitekten Carl Hampus Bergman. Bland hans mera kända arbeten är den stora renoveringen av Kungliga biblioteket i Stockholm. Parallellt med arbetet i Borgholms kyrka arbetade han också med renoveringen av Persnäs kyrka. De båda renoveringarna i Borgholm och Persnäs omgestaltade kyrkorummen men i Persnäs blev förändringarna inte fullt så genomgripande som i Borgholm.

Det nya kyrkorummet i Borgholm fick ett innertak med en helt ny utformning. Över kyrkorummet gjordes ett plant tak medan taket över läktaren och delar av koret följde yttertakets form. Med hjälp av fyra pelare av betong, en i vart hörn av kyrkorummet, sänktes taket utmed långhusets sidor i norr och söder. Det gav kyrkorummet en antydan till att vara treskeppigt. Hela taket kläddes in med träpanel. I öster sattes det runda fönstret igen och istället togs ett långsmalt, rektangulärt fönster upp som försågs med färgat glas i vitt, blått och lila. Även långhusets fönster försågs med färgat glas i gula och bruna nyanser. Tillsammans med det mörka taket gav det ett dämpat ljus i kyrkorummet. Fönstren gjordes av konstnären Harald Garmland. Golvet belades med kalksten och korets golv höjdes ett steg. En ny läktare med trappa från kyrkorummet byggdes. Läktarbarriären göts av betong och förhöjdes med ett enkelt träräcke. På läktaren placerades en ny orgel med fasaden i liv med läktarbarriären. En helt ny inredning gjordes. De öppna omålade bänkarna av trä fördelades på två kvarter vända mot öster. Altarbordet tillverkades av kalksten med en kraftig skiva av omålat trä. Förutom det långsmala fönstret utgjordes altarutsmyckningen av ett fritt hängande kraftigt kors i smide över korets mitt. Predikstolen placerades, liksom före renoveringen, vid korets norra vägg i anslutning till ingången till sakristian. Den tillverkades av stående kalkstensskivor. Placering är den samma som predikstolen hade i kyrkorummet före renoveringen. I ett av kyrkans förrum, i anslutning till entrén i söder, inreddes ett doprum.

Med den nya, för tiden moderna inredningen och de konstnärliga utsmyckningarna, fick Borgholms kyrka ett kyrkorum med ett helt nytt uttryck som inte har mycket gemensamt med exteriörens nyromanska stil. Under 1900-talets andra hälft har ytterligare förändringar gjorts i kyrkorummet. År 1979-80 laserades innertaket och troligen också bänkinredningen i grått. En ny läktartrappa ordnades 1990 från ingången i norr. Efter långvariga problem med läktarorgeln togs denna bort och ersattes 1995 av en ny orgel byggd av delar från den gamla orgeln samt delar från den kororgel som fanns i S: t Elavi kapell. I samband med det sattes det södra korfönstret igen. På läktaren ordnades istället sittplatser med lösa stolar. Den senaste förändringen utfördes 2004 då altarbordets träskiva laserades i mörk ton.

Doprummet som inreddes 1959-61 dekorerades med ett målat fönster av konstnären Erik Jerkén som flyttades från kyrkorummets östra gavel. Man sattes också in ytterligare ett målat glasfönster av konstnären Erik Höglund, Boda, och rummet inreddes med dopfunt och altare i kalksten ritade av CH Bergman. År 1994 togs dopfunten bort och rummet används idag som andaktsrum.

Trots de förändringar som gjorts under 1900-talets andra hälft har kyrkorummet bevarat andan av 1959-61 års renovering. Det är till stora delar ännu det kyrkorum som skapades av arkitekt Bergman som besökaren möter idag. Kyrkorummets inredning och konstnärliga utsmyckning skapar en väl sammanhängande helhet. Inredningen håller en hög kvalité när det gäller både utförande och material. Den öländska stenhuggeritraditionen är synlig t ex i predikstolens och dopfuntens utförande. På Öland finns få kyrkorum från den här tiden och av dem som finns är Borgholms kyrka det enda exemplet där man valt att göra en total omgestaltning. Även i Kalmar län finns få kyrkor som har en ålderdomlig exteriör men en relativt modernt interiör. Två undantag är de båda kyrkorna i Örsjö och Ryssby. Båda dessa kyrkor har återuppförts efter bränder. Att som i Borgholms fall totalt omgestalta det ursprungliga kyrkorummet är ovanligt.

Inventarier
Idag finns inga inventarier bevarade i kyrkorummet från det kyrkorum som fanns före 1961. Flera av inventarierna som brukas idag har ritats av arkitekt C H Bergman t ex altaret och predikstolen. Inventarierna är stilmässigt väl anpassade till kyrkorummets 1960-tals inredning.

Borgholms kyrka stod klar 1879 och uppfördes i nyromansk stil efter ritningar av arkitekten Ernst Abraham Jacobsson. Han var verksam som intendent vid Överintendentsämbetet 1894-1904. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader.

Jacobsson har ritat flera kyrkor. Mest känd har han blivit för sina hexagonala kyrkor bl a Gladhammars kyrka. Jacobsson ritade även profana byggnader t ex Sabbatsbergs sjukhus och var också under en tid intendent vid Stockholms slott. Den nyromanska stilen var en av de nystilar som hade blivit moderna under 1800-talets andra hälft. En av de främsta förespråkarna för nystilarna var överintendenten vid Överintendentsämbetet Helgo Zettervall. Typiska dekorelement för denna stil är uppdelningen av fasaden med hjälp av kontreforer, också kallade strävpelare, rundbågefriserna, fönsterbågarnas och den södra ingångens rundbågiga perspektivbågar. Även tornets utformning med den höga spetsiga spiran och de små tourellerna för tankarna till medeltidens byggnadsideal. Ett nygotiskt drag är de runda fönstren över ingångarna i norr och söder med sina sexpass. Kyrkan är byggd av tegel med strävpelarna av kalksten. Under de första tio åren ska kyrkan ha varit oputsad.

Borgholms kyrka byggdes vid den norra delen av torget i staden. Kyrkan har en ovanlig planlösning med tornet och de utskjutande partierna, s k risaliter, i norr och söder i mitten av den långsträckta byggnadskroppen. I Kalmar län finns ytterligare två kyrkor med mittställt torn nämligen Ukna kyrka och Påskallaviks kyrka. Ytterligare en ovanlig lösning när det gäller Borgholms kyrka är att man här kombinerat skola och kyrka i samma byggnad. I Kalmar finns endast en kyrkobyggnad, Strömsbergs kapell i Torsås socken, som byggts på det sättet.

Sedan slutet av 1800-talet har kyrkan varit putsad. Hela fasaden är slätputsad och till stor del avfärgad i gult med vita strävpelare och hörnomfattningar samt detaljer i tegelrött. Sockeln är kalkputsad och avfärgad i grått. Samtliga tak är idag belagda med kopparplåt. Långhusets tak var fram till 1935 belagt med skiffer. I samband med omläggningen togs de sexton små kuporna som fanns på taket bort. Även tornet belades med kopparplåt men det gjordes först 1956-61.

Ingången till kyrkan i söder har ett markerat parti som skjuter ut ur fasaden. De glasade dörrarna tillkom 1959-61. Fram till ingången leder en trappa och en handikappramp. Rampen tillkom i samband med renoveringen 1979-80. Förutom ingången söder finns separata ingångar till sakristian, till församlingshemmet samt till församlingshemmets kök. Dessa tre ingångar finns på den norra sidan av bygganden och är till skillnad från huvudingångarna rakavslutade till sin utformning.

Samtliga dörrar och fönsterbågar är målade i grönt. De flesta fönstren är rundbågiga. I norr och söder är fönstren stora och höga medan de på gavlarna är smalare. Det finns också runda fönster över ingångarna i norr och söder samt på varje gavel. De båda förstanämnda fönstren är dekorerade med sexpass. Gavlarnas runda fönster är igensatta. I öster har man istället tagit upp ett långsmalt rektangulärt fönster som sedan 1960-talet utgör en del av korets utsmyckning. Även en del av de rundbågiga fönstren såväl i väster som i öster är igensatta.

Samtliga dörrar och fönsterbågar är målade i grönt. De flesta fönstren är rundbågiga. I norr och söder är fönstren stora och höga medan de på gavlarna är smalare. Det finns också runda fönster över ingångarna i norr och söder samt på varje gavel. De båda förstanämnda fönstren är dekorerade med sexpass. Gavlarnas runda fönster är igensatta. I öster har man istället tagit upp ett långsmalt rektangulärt fönster som sedan 1960-talet utgör en del av korets utsmyckning. Även en del av de rundbågiga fönstren såväl i väster som i öster är igensatta.

Den största förändringen av kyrkan exteriör är avlägsnandet av takkuporna och bytet av takmaterial 1935. Takkuporna gjorde att taket liksom fasaderna delades upp i sektioner. Förändringen tonade ner den känsla av medeltid som byggnaden var avsedd att förmedla. Även igensättningen av flera fönster har påverkat upplevelsen av kyrkans exteriör men fönstren är idag synliga som blinderingar. Trots dessa förändringar är Borgholms kyrkas exteriör än idag en tydlig representant för det sena 1800-talets nystilar och då i synnerhet den nyromanska stilen. Andra exempel på nyromanska kyrkor i länet är Gräsgård, Örsjö Gladhammar och Västra Ed. Bland Ölands och Kalmar läns många kyrkobyggnader är den lite av en främmande fågel med sitt mittställda torn och kombinerade skolhus och kyrksal.

De nedan redovisade uppgifterna utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genom-gångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia.

1871-79
Kyrkan med mittorn, skolsal i väster och kyrksal i öster, byggdes efter ritningar av arkitekt E Jacobsson. Byggmästare var A Chronwall. Altare och predikstol beställdes 1876 efter Jacobssons ritningar. Kyrkan bekostades av medel från det bolag som i staden hade hand om brännvinsutskänkningen. (ATA)

1881
Kyrkans tak av skiffer lagades och ströks med takspånsolja. Därefter skedde närmast årligen återkommande reparationer av taket. (ATA)

1884
Fasadernas puts lagades men kyrkan fick genom detta ett flammigt utseende. För att åtgärda det oljemålades tornet och några år senare även resten av fasaden. Också putsen kom att åtgärdas vid flera tillfällen under de följande åren. (ATA)

Slutet av 1800-talet
Orgel installerades tillverkad av P L Åkerman men vilket år detta gjordes är inte känt. (ATA)

1913
Interiör renovering utförd av målarmästare G Runberg. Väggarna som tidigare varit marmorerade i mörk ton blev nu ljusa. Altare, predikstol, orgel, läktare och tak återfick sin ursprungliga färgsättning i vitt och guld. Vilken färgsättning interiören haft tidigare och när denna färgsättning tillkom är inte känt. Även bänkinredningen ska ha målats om men hur är inte känt. (ATA)

1926
Förslag till förändring av orgelläktaren ritades av stadsingenjör Nils Christiansen. Arbetet utfördes dock inte förrän i samband med Göran Paulis renovering 1928-31. (ATA, KLM)

1928-31
Renovering ledd av arkitekt Göran Pauli. Byggmästare förefaller P N Lindström, Borgholm, ha varit. Värmeinstallationer enligt förslag av firman Karlsson & Andersson, Mönsterås.
Exteriört lagades fasaden. Skiffertaket reparerades.
Interiört ersattes värmekaminen som stått i kyrkans nordöstra hörn med varmluftsanläggning. Ett pannrum byggdes under sakristian. Innertaket isolerades och kläddes med ett trätunnvalv. Orgelläktaren byggdes om enligt Christiansens förslag dock med den skillnaden att bröstningen gjordes sluten och dekorerades med speglar. Kyrkan fick elektrisk belysning och nya armaturer inköptes. Altaruppsatsen togs bort och en konstnärlig utformning gjordes av Erik Jerkén för det runda korfönstret. Bänkarna försågs med nya enkla rektangulära gavlar. Ny färgsättning i vitt, blått eller grönt men det är osäkert om bänkarna målades eftersom de sägs ha målats 1935. En ny orgel tillverkades av Olof Hammarberg, Göteborg. Delar av den gamla orgeln användes och orgelfasaden kompletterades. De nya delarna bör ha ritats av arkitekt Pauli. (ATA)

1935
Renovering som främst var inriktad på kyrkans exteriör. Förslaget framtaget av arkitekt Göran Pauli. Arbetet utfört av byggnadsfirma Bröderna Olsson, Färjestaden.
Taket på kyrkan och skolan belades med kopparplåt men tornet fick behålla sitt skiffertak. Takstolar och svall reparerades. De 16 takkuporna på taket togs bort för att förenkla arbetet och göra det billigare. Eftersom kyrkan fått elektrisk belysning ansågs de ha förlorat sin funktion. Nya hängrännor och stuprör av koppar monterades. Kyrkans puts knackades ner och hela byggnaden omputsades. Strävpelarna avtäcktes med kalkstensskivor. Fönster och dörrar målades i samma färgsättning som tidigare. Bänkarna målades i samma färgsättning som tidigare men något ljusare.
Ett trasigt cementgolv i kyrkans förstuga ersattes med kalkstensplattor. Förstugorna ommålades. Tornuret, skänkt av postmästare C M Lidmark i samband med bygget av kyrkan, rengjordes och lagades. Ny transparant urtavla med belysning. (ATA)

1937
Elektrisk klockringning installeras. Lilla klockans klockstock och kläpp byttes ut. (ATA)

1946
En ny dopfunt skänktes av apotekare Harald Ringborg, tillverkad av Ölands-Sandviks Bruks AB. (ATA)

1956-61
Exteriör renovering och interiör ombyggnad efter förslag av arkitekt Carl Hampus Bergman. Ombyggnaden innebar en total omgestaltning av kyrkorummet. Byggmästare var Elmer Axelsson, Föra.
Exteriört tänkte man befria fasaderna från en del ornamentik bl a ville man ta bort tornets fyra toureller men detta gjordes inte. Spritputsade ytor avfärgades i gult och slätputsade i grått. Tornspiran kläddes med koppar. Ny entrédörr i söder med glasade partier. De ersatte en gallergrind.
Interiört sänktes golvnivån med ca 40 cm och golvet belades med kalksten. Mellan läktaren och koret sänktes taknivån så att kyrkorummet fick en antydan till att vara treskeppigt. Innertaket i övrigt gjordes om till ett rakt trätak med balkarna inklädda. Den antydda treskeppigheten innebar att koret och utrymmet på läktaren blev smalare än långhuset. Till läktaren byggdes trappa dels från kyrkorummet och dels från församlingshemmet. Mitt på läktaren placerades orgel med platser för 15-20 personer på var sida. Långhusets fönster försågs med dekorativt glasmåleri och smide av konstnären Harald Garmland, Stockholm. Samme konstnär gjorde även korfönstrets utsmyckning och det smideskors som hänger över
altaret. Ny läktarorgel tillverkades av Werner Bosch, Kassel genom orgelbyggarna Richard Jacoby och S Neymann, Stockholm. En ny bänkinredning tillverkades med omålade bänkar och dynor av läder. Den tillverkades av Gentzells i Mörbylånga. Även altarbordets delar var omålade. Predikstolen tillverkades av kalkstensskivor. Ny armaturer. Nytt parkettgolv lades i sakristian, spiraltrappa till källaren byggdes och ny inredning tillverkades. Pannrummet gjordes om till skrudkammare och där lades nytt kalkstensgolv in.
Ett öppet förrum i byggnadens mitt gjordes om till vapenhus och trapphuset till dop- och förrättningsrum. En passage togs upp till den del av byggnaden som tidigare varit skola men nu gjorts om till församlingshem. I den dåvarande vestibulen placerades värmecentralen. Dop- och förrättningsrummet dekorerades med ett fönster av Erik Höglund, Boda. Till detta rum flyttades också det runda korfönstret av Jerkén. Rummet inreddes med en dopfunt av ölandssten ritad av C H Bergman samt ett altare av kalksten. (ATA)

1969
Ventilationsanläggning installerades i kyrkan och i de två samlingssalarna. Ritningar framtagna av Värmeinstruktioner AB. (ATA, KLM)

1979-80
Ombyggnad och renovering av kyrkan efter förslag av arkitektkontor Eriksson & Folenius. Byggnadsarbetet utfördes av Claesson & Anderzén, Kalmar, VVS-installationer av K-Konsult, Kalmar och el-installationer av Tor Engströms Ingenjörsbyrå, Kalmar.
Exteriört sågs takens kopparplåt över. Fasadernas puts sågs över, lagades och målades. Dörrar och fönster målades. Korset förgylldes. Ingången i söder handikappanpassades.
Interiört förbättrades värmesystemet och ventilationen. Fläktkonvektorer installerades i kyrkorummet. Vindsbjälklaget tilläggsisolerades med mineralull. Interiört målades väggarna och tak, dörrar, fönster samt lister laserades i grått. Möjligen var det också vid detta tillfälle som bänkarna laserades i grått. Nya dörrar mellan förhallen och kyrkorummet. Kalkstenssockel sattes upp runt väggarna. (ATA, KLM)

1980
Ombyggnad av orgeln gjordes av Anders Perssons Orgelbyggeri. (ATA)

1985
Altarskranket förändrades, troligen efter ritningar av Bengt Folenius. Det förefaller också som att man förändrade bänkinredningen så att bänkarna vinklades in mot gången. (ATA, KlM)

1990
Ny läktartrappa från ingången i norr ritad av arkitektkontoret Eriksson & Westerlund AB, Borgholm. Även ny trappa till vindsvåningen. Nytt verk till tornuret. (ATA, KLM)

1992
Ombyggnad av textilförvaringsskåp efter ritningar av arkitektkontoret Eriksson & Westerlund AB, Borgholm (ATA, KLM)

1994
Dopkapellet byggdes om till bön- och andaktskapell. Dopfunten togs bort. (ATA)

1995
Läktarorgeln togs bort och den orgel som tidigare funnits i St Elavi kapell installerades på korets södra sida. Den nya orgeln byggdes till med delar från den gamla läktarorgeln. Den kororgel som tidigare stått i kyrkan flyttades till St Elavi kapell. Det tekniska arbetet med orglarna utfördes av Künkel Orgelverkstad, Färjestaden. I samband med installationen av orgeln i kyrkan murades det södra korfönstret igen. Enligt uppgift ska innertaket ha laserats. (ATA, KLM)

1998
Förslag till exteriör renovering utarbetat av arkitektkontoret Eriksson & Westerlund AB, Borgholm. Arbetet utfördes av Karlssons fasadrenovering AB samt BPA Syd AB Vent/Plåt.
Reparationer av kyrkans fasader. Lagning utfördes med kalkputs. Målning av snickerier. Det blyinfattade fönstret i koret lagades. Tornspirans plåt lades om. Ventilation installerades i tornspiran. Kyrkan fick delvis en ny färgsättning med accenter av tegelröd färg. Snickerier målades. Lagningar av stendetaljer vid trappa samt solbänkar.
Ljusbäraren tillverkad av Elving Brask införskaffades. (ATA; KLM)

2000
Sakristians väggar målades med kalkfärg. Snickerier och textilskåp målades. (KLM)

2002
Rökdetektorer och utrymningslarm installerades i sakristian. Två fönster togs upp i befintliga blinderingar. Ett runt på församlingshemmets västra gavel och ett rundbågigt på norra fasaden. (ATA, KLM)

2004
Målning av altarbordet, ljusbärare, processionskors, ambon och knäfall samt upphängning av utsmyckningar av glas på kyrkorummets västra vägg. (KLM)

Källor
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet.
KLM Kalmar läns museums arkiv.
De nedan redovisade uppgifterna utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genom-gångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia.