TANUMS KYRKA

KYRKORUMMET är öppet och ljust, med en färgsättning som framhäver interiörens klassicistiska drag. Altaruppsättning och predikstol är viktiga blickfång i rummet. Koret är rakt avslutat åt öster och har ingen särskild markering mot långhuset. Under läktaren finns fristående skåp som skapar två halvt avskilda utrymmen, möblerade med stolar. GOLVET har ett lackat trägolv, troligen från 1930. Röda mattor i gångar och i koret är golvet helt täckt av en röd matta. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust gulvitt med vita fönsternischer. TAKET är ett välvt reveterat brädtak, avvalmat i koret. Taket är ljust gråmålat. Taklisten är putsad och marmorerad i grå Carraraimitation. Träinredningen är genomgående nyklassicistiskt präglad. Även om altaruppsats, predikstol och orgelhus inte kom att tillverkas förrän något senare, så skedde det efter de ritningar som togs fram i samband med kyrkobygget.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Spegeldörrar med tre fyllningar av 1930-talstyp, målade i grått med förgyllda lister. Troligen från renoveringen 1930. I norr och söder leder de till vindfång i muren innanför ytterportarna. Dessa är på insidan indelade i fem spegelfält och sannolikt från byggnadstiden. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster fönster, målade i vitt, och med innanfönster. Ytterbågarna på norrsidan troligen från byggnadstiden, innanfönstren från 1930 och sydsidans ytterfönster från 1996. Fönstren är glasade med antikglas. Ovanför långsidornas ingångar sitter runda överljusfönster, i övrigt av samma utformning som övriga fönster.

SAKRISTIA - Öster om koret, byggd samtidigt med kyrkan. Skåpsinredningen är från renoveringen 1930, ritad av Knut Nordenskjöld, och mycket välbevarad (invändigt delvis ombyggd 1981). Golvet täckt av en röd matta, väggar, taklist och tak vitputsade. Skåpsinredningen marmorerad i grågrönt och med förgyllda ornament och kröndekorationer. Fönster åt norr och söder, rektangulära. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, indelad i fem speglar, gråmålad. Troligen från byggnadstiden.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av gråmålade brädor, vitputsade ytterväggar och ett gråmålat brädtak med rödbruna takbjälkar, vilka även har en målad dekor i form av kors. I taket en elektrifierad smideslykta med matta glas. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i grått och med trappräcken med figursågade balusterdockor, målade i rödbrunt med svart handledare. Från byggnadstiden. Under trapporna panelklädda väggar in till de förråd och WC som finns där. Hela denna inredning från 1930, välbevarad. Ändringarna 2002 har inordnat sig i det befintliga. Ytterportens insida indelad i fem spegelfält, målad i grått. Troligen från byggnadstiden. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, målade i grått, även den från byggnadstiden. RUMMET EN TRAPPA UPP har en inredning från 1930 liknande vapenhusets, men här har i senare tid inretts ett isolerat rum med betydligt mindre genomtänkt utformning. Dörren in til läktaren även den från byggnadstiden. YTTERLIGARE EN TRAPPA UPP finns flera föremål (bänkdörrar etc) från den gamla rivna kyrkan, bl a också en valvsten med ett ansiktet i relief. Här finns också en väggmålning al secco på rummets östvägg: "Tanumbs gambla kiyrka" med landskapsmotiv i rött. Utförd av Brunius omkring 1830.

INREDNING:

ALTARE - Samkomponerat med altaruppsatsen. Av trä, med skulpterade och förgyllda draperier på sidorna. Samtida med altaruppsatsen.
ALTARUPPSATS - Arkitektoniskt uppbyggd altaruppsats, i form av en av höga pilastrar uppburen tempelgavel, med en rundbågig nisch mellan pilastrarna, vi vilken ett stort förgyllt törnkroneprytt kors är placerat. Hela altaruppsatsen är placerad någon dryg meter framför östväggen, där ytterligare två pilastrar är placerade vilka tillsammans med de främre två bär upp ett tak, eller baldakin, ovanför den ingång till sakristian som finns bakom altaruppsatsen. Allt är utfört i ett utpräglat klassicistiskt formspråk, och marmorerat i grått, med förgyllda dekorationer. Utförd 1854 av J.M. Ruthenbeck, Uddevalla, efter ritningar av J.F. Weinberg från 1829. Restaurerad eller konserverad 1930, 1956, 1981 och 2002. Mellan 1930 och 1981 var korset i altaruppsatsen ersatt med det stora krucifix som idag hänger på kyrkans sydvägg.
ALTARRING - Sluten halvrund av trä. Figursågade balusterdockor. Överliggare och knäfall klädda i blått tyg. Troligen från 1850-tal.
PREDIKSTOL - Placerad på norrväggen, lika utpräglat klassicistisk som altaruppsatsen, dock med fler empiredrag. Formen är inspirerad av en antik talarstol (tribun). Består av korg placerad på ett slutet underred, ljudtak, ryggstycke, samt trappa. Sammanbyggd med den ena korbänken (se nedan) KORGEN är fyrkantig med profilerade över- och underkantslister, och med förgyllda ornament på sidorna (tro-hopp-kärlek). RYGGSTYCKE med en förgylld strålglans, omgiven av två pilastrar i empirestil, vilka bär upp LJUDTAKET. Det är liksom korgen fyrkantigt, med en profilerad kantlist, och ett välvt tak, krönt av ett förgyllt änglahuvud. TRAPPAN har en enkel utformning och döljs till stor del av korbänken. Allt är marmorerat i grått, med förgyllda ornament. Tillverkad 1854 av J. M. Ruthenbeck, Uddevalla, efter ritningar av J.F. Weinberg från 1828. Restaurerad eller konserverad 1930, 1957, 1981 och 2002.
DOPFUNT - Plcerad på korets norrsida, nedanför predikstolen. Enkelt dopaltare anordnat på predikstolens underrede. Dopfunten är huggen av ljus granit. Åttkantig med kvadratisk fot. Huggen förgylld inskription på cuppan och foten. Cuppan har uttömningshål, avtappningskran på skaftet. Tillverkad 1907.
BÄNKINREDNING - Fyra slutna kvarter, fristående från väggarna. Indelad i speglar på bänkskärmar och dörrar. Bänkkvarterens utsida är marmorerad i ljusgrått (Carraraimitation) med mörkare överliggare (Kolmårdsmarmor), och kvarterens insida är ådrade i mahognyimitation. Från 1800-talets mitt eller tidigare, ombyggd invändigt 1930.
KORBÄNKAR - Två slutna bänkrum på vardera norr- och sydsidan av koret. En vid norra, en vid södra väggen, den förra sammanbyggd med predikstolen. Byggda av slät stående panel. Den norra är sammanbyggd med predikstolen, och invid den södra är sammanbyggd en kyrkvärdsbänk. Målade i ljusgrått. Från 1800-talets mitt eller tidigare. Glasade fönsterbågar har tidigare suttit i öppningarna.
LÄKTARE - I väster, buren av arton runda doriska kolonner, placerade på fyrkantiga piedestaler. Kolonnerna marmorerade i mörkare grått, piedestalerna i granitimitation. Läktarebarriären är indelad i rektangulära speglar, marmorerade i ljusgrått och med en tunn förgylld list runt. Troligen från byggnadstiden.
ORGEL - Klassicistiskt utformad orgelfasad, indelad i tre fält med tureller emellan. Marmorerad i ljusgrått, med förgyllda klassicistiska ornament, främst i överkanten. Troligen från omkring 1860, byggd av Söderling. Ritningen till orgelhuset är utförd av J.F. Weinberg 1829. Nu ett verk från 1981 av Marcussen & Søn, med 29 stämmor, varav fem från Söderlingorgeln.
NUMMERTAVLA - Två på korbänkarna. Rektangulära svarta siffertavlor med skulpterad och förgylld ram, och krönta av tempelgavlar med bl a förgyllda harp-ornament. Tillverkade omkring 1825.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner från 1674 respektive 1739, bägge omgjutna i Jönköping 1828.

TANUMS KYRKA - består av långhus med fullbrett och rakt avslutat i öster (egentligen i sydöst), sakristia i öster, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en sockel av granit. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Även sakristians tak är täckt med tegel. Under takfoten en profilerad och slätputsad taklist.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Små rektangulära ljusgluggar på mitten i norr och söder. Enkla rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med kopparklädda luckor. Hög fyrkantig lanternin med halvrunda fönster runtom, kopparklädd över koppartäckta takfall. Överst en svängd kopparhuv, krönt av kors i klot.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En kraftig rektangulär stentrappa i tio steg och med järnräcken i muren leder till en rektangulär kopparklädd pardörr. Dörren är omgiven av en kraftig klassicistisk omfattning, som består av två putsade halvkolonner, vilka bär upp ett gavelstycke med profileringar och tandsnitt. Årtalet 1826 i svart järnsmide sitter över ingången, där det också sitter ett runt fönster. Ingångar också mitt på södra och norra långsidorna, med mindre stentrappor utanför. Rektangulära koppardörrar inom enklare omfattningar.
FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått. Solbänkar av kalksten. Ovanför nord- och sydingångarna sitter runda fönster.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Tanum hade kyrka sannolikt redan på 1100-talet. Ett torn tillbyggdes omkring 1660. Vid en omfattande ombyggnad skedde 1723-25 då bl a triumfbågen revs, en sidoläktare uppfördes i norr mm. En tredje läktare byggdes över altaret 1795, avsedd för orgel. En sakristia var tillbyggd norr om koret. Kyrkan, som beskrivs som en av de mera påkostade i Bohuslän bl a med målningar av Christian von Schönfeldt, fick från slutet av 1700-talet förfalla. Tornet revs till hälften 1805. Efter en biskopsvisitation 1822 beslöts om reparationer.

Arbetena startade 1825-04-25 som en ombyggnad, men den gamla kyrkobyggnaden bedömdes som för dålig att bygga vidare på, och arbetet utvecklade sig till ett helt nytt kyrkbygge. Den byggdes efter ritningar av byggmästaren G F Oppman i Uddevalla. Det blev en av de tidigaste nyklassicistiska kyrkorna i Bohuslän. Samme Oppman var inblandad också i två andra av de tidiga nyklassicistiska kyrkbyggena i landskapet, Uddevalla och Herrestad. Kyrkan togs i bruk 1829, den egentliga invigningen skedde året därpå.

Tornlanterninen, var ursprungligen öppen, men kopparkläddes 1839. Utvändigt har kyrkan annars inte genomgått några större förändringar. Invändigt dröjde det fram till 1854 innan interiören stod färdig så som avsett. Då kunde altaruppsats och predikstol utföras efter de ritningar som gjordes upp redan 1828-29 av J F Weinberg. Denne var arkitekt från Göteborg, som några år tidigare ritat bl a altaruppsatsen för Göteborgs domkyrka. Några år senare, 1860, byggdes kyrkans orgel, även den efter ritning av Weinberg 1829, och därmed var den nyklassicistiska kyrkointeriören färdig.

Senare renoveringar har inte gjort några stora förändringar av kyrkan, även om reparationerna tidvis varit omfattande. 1930-31 skedde en stor renovering, med stora putslagningar och invändiga reparationer av innertak och golv, och nya bänkar byggdes med bibehållande av de gamla gavlarna mm. Då ersattes altaruppsatsens stora kors med ett äldre stort krucifix, men detta återställdes 1981. Vid den senaste renoveringen 2002 återfördes färgsättningen ytterligare något mot det ursprungliga, särskilt på altaruppsats och predikstol.