Målning

Konstpedagogisk fördjupning

Jan Davidsz. de Heem (16061683/84, holländsk)
Stilleben med ostron
Mot den mörka, nästan kolsvarta bakgrunden, framträder ett blomsterarrangemang i mustiga färger med rosor, anemoner och petunior, dekorerat med vindruvor, ostron, kastanjer, citron, pommerenser och granatäpplen. Här syns också ett veteax, en fjäril och en snigel. Man skymtar en bordsskiva och anar konturen av ett silverfärgat fat. Motivet är komponerat med en tydlig diagonal, som stiger från vänster till höger. Stilleben med ostron är inte bara ett dekorativt blomstermotiv utan innehåller också en rik symbolik.
Sädesaxet i förgrunden är en symbol för återuppståndelsen, liksom fjärilen, som går från larv till puppa och slutligen fjäril. Även granatäpplet är en symbol för odödlighet och evigt liv. Men ofta kan flera betydelser tolkas ur samma ting, sädesaxet kan också knytas till fruktsamhet liksom citrusfrukter och vindruvor. Ostronen, som är centrala i motivet, symboliserar den kvinnliga fruktbarheten och associerar till det kvinnliga skötet. Medan snigeln kan läsas som en symbol för lättja och synd kan kastanjen tolkas som symbol för kyskhet och oskuld. Läser man bilden på detta sätt uppmanar den människan till att leva dygdigt och motstå livets frestelser. Men motivet är också en slags idealbild som påminner om alltings förgänglighet. Här kan exotiska blommor från världens alla hörn samsas och blomma. Verklighetens blommor vissnar och dör, men i målningen får de evigt liv.

Om Willem Claesz. Heda utvecklar det holländska stillebenet under första hälften av 1600-talet, så är det Jan Davidsz. de Heem som fulländar och för samman det holländska återhållsamma måleriet med det flamländska dynamiska barockmåleriet under den senare delen av århundradet.

Text producerad till Appen JOHNSON 2.0, 2020
Birgitta Åhlund /Bohusläns museum

I en dramatisk komposition med en tydlig diagonal har konstnären Jan Davidsz de Heem (16061683) \ Stilleben med ostron satt samman ett frukt-och blomsterstilleben. Där återfinns rosor, anemoner och petunior samt apelsinfrukter, granatäpplen, kastanjer, vindruvor och ostron.
De Heems buketter hade ofta en kristen moraliserande underton. Sädesaxet i bildens förgrund alluderar på återuppståndelsen, precis som fjärilen som efter larvstadiet återuppstår som bevingad varelse. Även granatäpplet är en symbol för odödlighet och evigt liv.
Ofta samsas flera betydelser i ett ting. En för oss kanske mer tydlig associering till sädesaxet är fruktbarhet. Andra fruktbarhetssymboler är apelsinen och vindruvorna. Ostronen, som är centrala i detta stilleben, symboliserar den kvinnliga alstringskraften och det kvinnliga skötet, och är alltså dessutom en fruktbarhetssymbol. Snigeln är en bild för lättja och synd (eftersom den anses leva av slam och gyttja) medan motsatsen, dygd och kyskhet, symboliseras av kastanjen som också alluderar på segern över frestelsen. Vad blir då summan av detta? En moraliserande bild som uppmanar till att man ska vara dygdig och motsa frestelser för att få ett evigt liv.
Om Heda var den som utvecklade det holländska stillebenet under första hälften av 1600-talet så var Jan Davidsz de Heem den som fulländade och förde samman det holländska återhållsamma måleriet med det flamländska dynamiska och barocka måleriet. Han blev impulsgivare till det sena 1600-talets blomstermåleri.
Blomstermotiven var mycket uppskattade - på den tiden hade man nog inte möjlighet att omge sig med vackra blommor året om, som vi har idag. Kompositionerna i blomsterstilleben är ofta att betrakta som idealbuketter där växter från olika säsonger sammanförts. Man blandade gärna odlade blommor och ängsblommor. Blommor hade sedan medeltiden haft en central betydelse som symbolbärare (inte minst i Madonna-framställningar) och intresset för botanik var mycket stort i början på 1600-talet. Då inträffade också en av världshistoriens märkligaste spekulationer - i tulpanlökar! Tulpaner kom till Europa i slutet av 1500-talet och mottogs med stor entusiasm. Tulpanen blev nu blomman på modet också för konstnärerna. Efter en tid började man spekulera i lökarna, ju mer flerfärgade desto mer värda. Runt 1635 hade det urartat helt och hållet. Det fanns bönder som bytte bort sina gårdar mot en enda lök! Bubblan sprack såklart och priset sjönk till en procent mot tidigare rekordnoteringar. Detta ansåg man, med facit i hand, vara höjden av mänsklig dårskap, och det är inte utan att man är beredd att hålla med!
I Johnsonsamlingen återfinns ett litet vackert blomsterstilleben, med tulpaner, utfört av en okänd mästare under 1600-talets första hälft. I takt med att tulpanernas popularitet ökade, specialiserade sig fler och fler blomstermålare på tulpaner, och kanske var vår okände konstnär just tulpanmålare. Bland de vackra tulpanerna i buketten återfinns dock även andra blommor, såsom liljor och anemoner.
Vackra blommor kan också i sig symbolisera livets förgänglighet. Liksom allt skönt och vackert kommer de att vissna och dö.

Carlgren, Maria: Stilleben - betydelsefulla ting, Ur Bohuslän Konst. ÅRSBOK 1996. Konsten på Bohusläns museum. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum. Uddevalla 1996.