INTERIÖRBESKRIVNING
Högsbo kyrka är en utpräglad betongkyrka, där samtidens (det tidiga 1960-talets) moderna formspråk drar nytta av betongens mångsidiga egenskaper.
Den enskeppiga salskyrkan har en traditionell väst-östlig sträckning med koret placerat i öster. Åt söder, vid koret, finns en läktare avsedd för orgel och kör. Sakristian är inrymd under läktaren. Den västra änden av sydfasaden upptas av vapenhuset i en lägre byggnadsdel.
Kyrkorummet är något upplöst i formen, då en högre, något förskjuten byggnadsdel ansluter vid kyrkans sydöstra hörn. Byggnadsdelen har högre innertak och stora dolda ljusinsläpp som ger koret ett asymmetriskt ljusinfall.
Byggnaden är sluten mot omvärlden. Kyrksalen är avsedd som ett rum för stillhet och koncentration, fönstren har endast funktion som ljusinsläpp och erbjuder inga utblickar. Kyrkorummet har en anslående rymd och interiörens sparsmakade utformning understödjer denna känsla. Genom att det mesta ljuset faller in uppifrån och från sidan skapas effektfulla kontraster över de reliefmönstrade väggarna. Helhetsintrycket blir luftigt, stramt och sakralt.
De stora skivor som bildar väggar och tak ger ett intryck av att endast ha ställts ihop utan att egentligen vara sammanfogade, som en byggsats eller ett korthus. Det ger byggnaden en lätthet, trots de tunga materialen.
Rummets mest iögonfallande utsmyckning är det fyra meter höga krucifixet i glasmosaik över koret, den 70 meter långa mosaikfrisen längs kyrkorummets väggar samt de fem smala mosaikfönstren i den norra fasaden. De är alla utformade och tillverkade av konstnären Knut Irwe. Konstverken har en tydlig samtida karaktär och samspelar med kyrkans arkitektur. De färgstarka utsmyckningarna framträder starkt i rummet, som i övrigt domineras av omålad betong, svart skiffer och omålat trä.
___________________________________________________________________________
GOLVET är belagt med svart skiffer från Grythyttan. I bänkkvarteren ligger kvadratiska plattor, koret och gångytorna är lagda med rektangulära, avsevärt mindre plattor. Plattornas yta är inte helt jämnslipad, brottytorna ger golvet en reliefverkan. Även golvlisten är av skiffer.
Kyrkans VÄGGAR är utförda i reliefmönstrad betong som gjutits i formar. Väggarna är uppbyggda i stora skivor som sammanfogats på ett sätt som ger intryck av att de nästan är fristående. På flera ställen löper smala FÖNSTERBAND längs över- och ytterkanterna på väggskivorna, vilket understryker effekten.
Vid kyrkans sydöstra hörn ansluter en betydligt högre byggnadsdel, som delvis täcker in koret. Korväggen har därmed kommit att bli uppbyggd av två stora skivor som står placerade med en överlappning. Den högre byggnadsdelen har stora fönsterpartier åt väster och norr, i huvudsak dolda från kyrkorummet. Fönstren släpper in rikligt med dagsljus i koret.
Kyrkans FÖNSTER har endast funktion som ljusinsläpp. De är placerade så att man inte ser ut. Utöver de stora fönsterpartierna över koret och fönsterbanden i mötena mellan väggskivorna finns fem MOSAIKFÖNSTER i den norra fasaden. De är utförda i hugget arkitekturglas, av Knut Irwe, och innehåller symbolbilder för jul, påsk och pingst.
Längs rummets norra, västra och södra väggar löper en VÄGGFRIS i mångfärgad glasmosaik (smaltmosaik) som skildrar Jesu liv. Frisen tillverkades av Knut Irwe mellan 1963 och 1970. Den är 80 cm hög och 70 meter lång.
TAKETS uttryck domineras av de kraftiga betongbalkar som löper tvärs över rummet. På bjälkarna vilar innertaket av ohyvlad furupanel som satts i rummets längriktning. Taket ger ett intryck av att ha placerats löst ovanpå väggskivorna.
DÖRRARNA i kyrkan har ramverk av svartfärgad aluminium med stora glasytor. Dörrarna till vapenhuset och sakristian sitter i stora glasade väggpartier i den södra fasaden. Ytterligare en dörr sitter i det nordvästra hörnet av kyrkorummet. Framför glaspartierna sitter vertikala, kraftiga spjälverk av ek.
KORET ligger ett steg över långhuset. All fast inredning är ursprunglig från 1966, enkla i sitt formspråk och utförda i ek och gjuten betong som klätts med svarta skifferplattor från Grythyttan. Ljusförhållandena, med infall av dagsljus ovanifrån och från norr, betonar korets avskildhet från långhuset.
Koret domineras av den ca fyra meter höga GLASSKULPTUR som sitter i väggen över altaret. Den är utförd av Knut Irwe och avbildar den förhärligade Kristus mot bakgrund av ett kors. Bilden är utförd i hugget färgat glas (arkitekturglas) och plåt och är belyst bakifrån.
ALTARET är ett fristående blockaltare, placerat nära den östra väggen. Det är gjutet i betong och klätt med släta skivor av polerad svart skiffer. Bordsskivan är en tjock skiva av massiv ek, som vilar på ett indraget parti av gjuten betong. ALTARRINGEN av ek är enkelt utformad, i fyra raka och genombrutna sektioner. Överliggarna är släta, knäfallen är stoppade och klädda med rött tyg.
PREDIKSTOLEN står norr om altaret, i mötet mellan långhus och kor. Den är utförd i polerad skiffer på en stomme av betong och har en kraftig överliggare i ek. Formen är enkel, ett block med tre slutna sidor. Ovansidan är plan och har ett högt snedställt pulpetbord. Insidan är av slät betong.
DOPFUNTEN är utformad på ett liknande sätt, ett fyrsidigt skifferklätt block med en överdel i ek. Ovansidan är plan och har en rund fördjupning för dopskålen. Funten står söder om altaret, nedanför koret.
Kyrkorummet har två huvudsakliga bänkkvarter. Tvärställda bänkar står också i koret, och längst bak i kyrkan står bänkar grupperade kring en mindre andaktsplats. BÄNKARNA är enkelt utformade med släta, rektangulära gavlar. De är mycket långa och delade i tre med avskiljande mellangavlar. Bänkarna är av ek och har sittdynor klädda med rött tyg.
Söder om koret finns en LÄKTARE, ämnad för orgel och kör. Över läktaren löper en kraftig gjuten bjälke, där ORGELNS pipverk är placerat. Piporna är uppdelade i tre separata orgelhus som är snett förskjutna i förhållande till varandra. De är enkelt utformade med raka sidor och plana snedställda ovansidor som följer pipornas storlek. Orgeln har två spelbord, ett på läktaren och ett som står i koret. Den är byggd av Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg.
VAPENHUSET i sydväst har karaktär av en foajé och är möblerad med sittgrupper och kapphängare. Golvet är av skiffer, väggarna av gjuten betong. Material och form är desamma som i kyrkorummet. I taket, av slät gjuten betong, finns enkla ingjutna lamphållare. Det östra väggpartiet, som inrymmer dörrar till bl.a. toaletter, är av ek.
SAKRISTIAN ligger söder om koret, under läktaren. Golvet är av skiffer, som i kyrkorummet, väggar och tak är av vitmålad betong. Vi den södra väggen finns ett enkelt altare av ek, med knäfall.
Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks bl.a. en korsformad LJUSBÄRARE i smide, placerad vid en samlingsplats längst bak i långhuset. Den tillverkades år 1993 av konstsmidesmästaren Berth Johansson, Svenshögen. KORMATTAN är en yllematta i röllakansteknik, tillverkad 1966 av Christina Westman, Vävkammaren, Göteborg. Hon har även tillverkat mässhakar, predikstolskläden m.m.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
