FÄRGELANDA KYRKA

Kyrkan som är en av de större i Dalsland, består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och utbyggd sakristia i öster samt torn med vapenhus i väster. Ingångar finns från vapenhuset, på södra långsidan samt till sakristian från öster. På norra långsidan finns en från insidan igensatt port. Kyrkan är en typisk representant för 1800-talets stora nyklassicistiska stenkyrkor med i stort bevarad exteriör samt interiör sedan uppförandet 1870. Kyrkans planform är helt den ursprungliga.

Kyrkans murar täcks av vit spritputs. Takgesimserna och omfattningen kring västportalen är slätputsade. Syd- och nordportalen har utskjutande omfattningar med infasade kors i putsen. Även de olika byggnadskropparnas hörn markeras med utskjutande omfattningar. Dessa och portalerna samt långhustakets gavelspets mot öster kröns av plåtklädda takryttare. Fasaddekor finns också i form av två järnkors på tornets västsida och långhusets östgavel. Ovan västportalen finns en svart stentavla med förgylld text, "Till Guds ära byggd år 1870 under kon. Carl XVdes regering". Långhusets och sakristians sadeltak är skifferklädda. Tornet kröns av en huv med lanternin och spira, samtliga med skivtäckning av kopparplåt. I lanternin finns smårutsindelade rundbågiga fönster åt de fyra väderstrecken. Spiran kröns av ett kors på en glob. Kyrkans portar, fönster och tornluckorna är blåmålade. Långsidor genombryts av stora rundbågiga fönster, indelade i smårutor. Även mot öster finns ett stort rundbågigt fönster. Ovan portalerna finns rundbågiga mindre fönster och mot väster, i långhuset och tornet, runda fönster. Portarna mot söder, väster och norr är klädda med fasspontpanel och har svarta smidesbeslag.

Komplettering vid inventeringen 2004:

På 1860-talet ansågs den medeltida stenkyrkan i Färgelanda så förfallen att en ny behövde byggas. Som på många andra platser bidrog befolkningsökningen till behovet av en större kyrka. Drivande kraft bakom den nya kyrkan var också prosten Johan Ferlin, en energisk man känd för sin stränga religiositet men också för sin arbetsamhet och mångsidighet. Han fick bl a stor betydelse för den schartauanska väckelsen, vilket också bidrog till behovet av en större kyrka. Då den nya kyrka uppfördes 1869-70 användes enligt uppgift ritningarna till Herrljunga kyrka som förebild, men kyrkan i Färgelanda gjordes större. Ritningarna till Färgelanda kyrka uppgjordes av byggmästare S Andersson, Uddevalla men bygget leddes av byggmästare Anders Peterson, Värsås. Kyrkan var fullt färdig 1871 men invigdes av biskop Rundgren först 1873, då orgelverket var på plats.

Kyrkans första större renovering genomfördes 1940, delvis efter ett förslag från 1937 av arkitekt Sten Branzell, Göteborg. Vid denna renovering var förändringar av korpartiet en omdiskuterad fråga men de framlagda förslagen genomfördes tydligen inte fullt ut. Resultatet tycks dock ha varit en nedtoning av korpartiets kraftiga accentuering i kyrkorummet, bl a förändrades färgsättningen och språkbandet samt stjärnhimlen övermålades. I övrigt genomgick hela kyrkan en hel interiör ommålning. Även taket dämpades ned då pärlspontpanelen mellan de synliga bjälkarna kläddes med masonite. Andra åtgärder som genomfördes var bl a nya innanfönster och innerdörrar. Exteriört gjordes en del putsrepartaioner samt avfärgning av fasaden. 1962 företogs en yttre renovering med omputsning av fasaden samt plåtarbeten, bl a ny kopparåplåt på tornet.

Nästa större interiöra renovering genomfördes 1970 efter ritningar av arkitekt Carl-Anders Hernek, Uddevalla. Renoveringen syftade bl a till att återställa vissa av förändringarna från 1940. Kyrkan genomgick en hel interiör ommålning och masoniten i taket kläddes med ny träpanel som målades ljusblå. I korpartiet togs stjärnhimlen och språkbandet fram. 1985 skedde, delvis på motsvarande sätt, en omputsning av fasaden då cementputsen från 1962 års omputsning ersattes av kalkputs, det ursprungliga materialet.

Den senaste större interiöra renoveringen ägde rum 1995-96 under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Även denna renovering syftade delvis på ett återställande av tidigare åtgärder. En ny färgsättning genomfördes med utgångspunkt från äldre färgskikt och på väggarna togs plastfärg från 1970-talet bort. Renoveringsprogrammet innefattade också flera åtgärder som berör kyrkorummets funktion som handikappanpassning och tekniska system för ljud, brandskydd mm. Under läktaren tillkom underbyggnaderna som rymmer kapprum, samlingsrum, handikapptoalett, städutrymmen och en läktartrappa.

Kyrkorummet är ljust och rymligt med mycket av den ursprungliga nygotiska och klassiserande inredningen bevarad. Koret i öster är förhöjt och i väster finns en orgelläktare med underbyggnader. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan, samt från sakristian via dörrar på båda sidor om altaret.

Golvet är av trä och väggarna är putsade i en ljusgul ton. Taket, i nygotisk stil, har grågröna öppna takstolar mellan ljusblå panel. Taket accentueras också av den breda takfoten samt genom att var tredje takbjälke bärs upp av s k knektkonsoler längs väggarna. Parspegeldörrarna mot söder och till vapenhuset, liksom enkelspegeldörrarna till sakristian, är ljust grönt ådrade och laserade. De stora rundbågiga fönstren är gråmålade.

Korväggen mot öster har en speciell utformning med en triumfbåge kring en djup nisch som sträcker sig över sakristian. Nischen avslutas i öster av ett fönster med glasmålningar. I nischens framkant, ovan altaruppsatsen står ett stort förgyllt latinskt träkors. Kring korset finns förgyllda pilastrar och lister samt ett hålkälsformat parti med en himmel av förgyllda stjärnor på mörkblå botten. Triumfbågens yttre ram utgörs av ett språkband med texten "Ära ware Gud i höjden". I triumfbågekompositionen ingår också sakristiedörrarna på var sida om altaret samt nummertavlorna ovan dessa. Dörrarna och nummertavlorna inramas av klassiserande listverk med förgyllningar. Själva altaret är av trä och altaruppsatsen en triptyk av konstnären Harry W Svensson från 1970. Triptyken, en målad och förgylld relief föreställer Jesus sista måltid med lärljungarna. Även den stora altarringen har en speciell form. Den är av massivt trä med tvärsnitt som bullig karnisform, rundade hörn och slingrande yttersidor. Den slutna barriären är marmorerad i gult med en fint bearbetad yta. Kyrkans predikstol är placerad längst fram på långhusets norra vägg. Den utgör en del av kyrkans ursprungliga inredning och har gotikinspirerade spetsiga listverk på korgen och baldakinen. Färgsättningen domineras av grågröna kulörer, ljusblå partier och förgyllningar. På korgens mittparti finns en Kristusfigur med en förgylld glob och ett kors i handen. I kyrkan finns två dopfuntar. Den äldsta, i täljsten från 1200-talet, av norsk typ med repstavsornamentik, är placerad vid den nisch som bildats vid den igensatta norra ingången. I korets södra del står en funt från 1977 av slipad konststen i gotikinspirerad form.

Bänkinredningen är indelad i fyra ej vägganslutna kvarter delade av mittgång, sidogångar och tvärgångar mot norr och söder. De öppna bänkarna är från 1940 och har tidstypiska rektangulära gavlar. Bänkarna är gulbrunt ådringsmålade med rödbrunt marmorerade speglar på gavlar och skärmar. Även i koret och på läktaren finns bänkar. Den senare nås antingen genom en trappa i norra delen av läktarunderbyggnaden eller från två trappor i vapenhuset.
Läktarunderbyggnaden, från en renovering av kyrkan 1995-96, inrymmer även ett samlingsrum (mot söder) samt kapprum, handikapptoalett och städutrymme (mot norr). Läktaren bärs upp av åtta pelare och två pilastrar vilka, liksom bröstningen, är marmorerade i grågrönt. Pelarna har förgyllda grekiska kors på överstyckena och bröstningen är indelad i spegelfält. Även orgelns ursprungliga klassiserande fasad från 1873 är marmorerad i grågröna kulörer och försedd med förgyllda utsmyckningar i form av änglar med basuner, facklor, harpa och växtornamentik.

LÅNGHUS - Läktarunderbyggnadens delar beskrivs under läktarunderbyggnad nedan.
GOLV - Trägolv, lackat eller laserat. Träramp i södra sidogången till förhöjda korgolvet. VÄGGAR - Putsade. Ljusgul ton. Närmast taket finns listverk i grågrönt som accentuerar fönstrens bågform och de kraftigare tvärgående bjälkarna i den synliga takstolskonstruktionen accentureras genom s k knektkonsoler.
PORT - Mot söder: Som hög parspegeldörr (1995-96). Ljust grönlaserad på insidan, ljusblå fasspontpanel och smidesbeslag på utsidan.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset: Parspegeldörr av yngre datum, ljust grönlaserad och ådringsmålad. Mellan vapenhusets övre plan och läktaren: Stor parspegeldörr, ljusgrönt ådrad och laserad. Troligen ursprunglig.
FÖNSTER - Stora rundbågiga, fem på var långsida, varav en på varje sida inbyggd i läktarunderbyggnaden. 6-lufts med ytterbågarna indelade i kvadratiska smårutor med antikglas. Ovan södra porten och den igensatta norra porten: Rundbågiga fönster motsvarande de stora fönstrens 2 övre lufter. På västfasaden: Två st runda fönster med stjärnformad mönsterspröjs och antikglas i ytterbågarna.
TAK - Tredelat med ljusblå panel mellan de synliga takbjälkarna, målade i grågrönt. Bred takfot utformad på samma sätt (ljusblå panel mellan grågröna synliga bjälkar. Tak under läktaren: Panel i beige ton.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Tillkom 1995-96. Inrymmer samlingsrum mot söder samt kapprum, handikapptoalett, städutrymme och läktartrappa mot norr.
GOLV- Som långhuset i övrigt förutom i städutrymmet och toaletten (plastgolv).
VÄGGAR - Mot kyrkorummet, slät trävit panel, i övrigt släta ljusa gula skivor.
DÖRRAR - Ljusgrönt laserade enkelspegeldörrar.
FÖNSTER - Se fönster ovan.
KOR -
GOLV - Förhöjt ett steg i förhållande till långhuset och med bredare lackade brädor.
VÄGG - Putsad i ljust gul ton som långhuset. Östra korväggen är speciellt utformad med en triumfbåge kring en djup nisch. Längst in i nischen sitter ett målat glasfönster (se fönster) som får sekundärt dagsljus via "övre salen" ovanpå sakristian bakom koret. I nischens främre kant står ett förgyllt latinskt kors av trä. Vid sidorna av korset finns pilastrar och ett förgyllt listverk samt ett hålkälsformat parti med en stjärnhimmel, förgyllda stjärnor på mörkblå botten. Utanför detta finns ett språkband med texten "Ära ware Gud i höjden" inramat av ett yttre listverk. I hela triumfbåge kompositionen ingår också lister med förgyllningar kring sakristiedörrarna på var sida om altaret och nummertavlorna ovan dörrarna.
DÖRRAR - Troligen original 1870. Två ljust grönt ådrade enkelspegeldörrar till sakristian. Placerade på var sida om altaret. Dörrarna med listverk ingår i triumfbågekompositionen på östra korväggen (se vägg, ovan).
FÖNSTER - Mot norr och söder, två stora rundbågiga som i långhuset. Mot öster i triumfbågenischen; Rundbågigt målat fönster med ett grekiskt kors med kristusmonogrammet IHS i mitten.
TAK -Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä. Spegelindelning på frontsidan med en rund spegel i mitten av empirtyp med bokstäverna IHS inskrivna.
ALTARUPPSATS - På altaret finns en skuren, målad och förgylld triptyk av konstnären Harry W Svensson, Mariestad från 1970. Motivet är Jesus sista måltid med lärljungarna. Ovan triptyken står ett stort förgyllt kors i nischen på östra korväggen (se vägg ovan).
ALTARRING - Stor altarring i speciell utformning. Av massivt trä med en rak frontsida med rundade hörn mot de ringlande yttersidorna. Tvärsnitt som en bullig karnisform. Den slutna barriären är marmorerad i gult mot kyrkorummet och gult täckmålad mot altaret. Ljust grönt ådrad överliggare och stoppat knäfall klätt med röd skinnklädsel.
BÄNKINREDNING - Fyra ej vägganslutna kvarter. Delas av mittgång, tvärgångar mot norr och söder samt gångar längs långsidorna. Bänkarna om - eller nybyggda 1940. Öppna bänkar, gulbrunt ådrade med rödbrunt marmorerade speglar på gavlar och skärmar. Ryggarna med pärlspontpanel. Korbänkar, en mot norr och en mot söder. På läktaren enklare bänkar (också ådrade i gulbrunt) placerade på gradänger på var sida om orgeln.
PREDIKSTOL - Ursprunglig från kyrkans tillkomst 1871. Nygotiska stildrag med utsnidade spetsbågiga listverk på korgen och baldakinen. Rektangulära speglar på trappbarriären. Marmoreringar i i grågröna kulörer samt ljusblå partier och förgyllningar. På korgen mittparti finns en kristusfigur med en förgylld glob med ett kors i vänster hand. Mellan korgen och baldakinen finns ett krucifix och ovan baldakinen ett förgyllt kors.
ORGEL - Ursprunglig fasad från 1873 med ombyggd orgel 1918, 1940 och 1949. Klassicerande fasad med marmoreringar i grågröna kulörer och förgyllda kapitäl och utsmyckningar bl a i form av änglar med basuner, facklor, harpa och växtornamentik.
LÄKTARE - Nås antingen via trappan på norra sidan av läktarunderbyggnaden eller från två trappor i vapenhuset. Bärs upp av åtta kvadratiska pelare samt två pilastrar med avfasade hörn, marmorerade i grågrönt. Pelarna har förgyllda grekiska kors på överdelarna. Även bröstningen marmorerad i grågrönt samt spegelindelad. Golv av lackade brädor. Bänkar, se bänkinredning. SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - I kyrkan finns två dopfuntar. Den äldsta, av täljsten från 1200-talet av norsk typ med repstavsornamentik är placerad i norra tvärgången i en nisch efter den igensatta norra porten. I korets södra del står en funt från 1997 i slipad konststen i gotikinspirerad form.
NUMMERTAVLOR - Två st ursprungliga som ingår i triumfbågekompositionen på östra korväggen (se kor, vägg). 1940 tillkom nummertavlorna vid södra och norra ingången (norra numera igensatt).
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. I två plan. Från övre planet når man läktaren och en trappa vidare upp i tornet.
GOLV - Lackade trägolv
VÄGGAR - Ljust gult putsade. På övre planets västvägg finns en väggmålning med en bild på "Ferglanda Gambla Kyrkia" samt texten "Anno 1940 i konung Gustaf V:s regeringsår då A Runestam var stiftets biskop , A N Beckman var församlingens kyrkoherde och G C Piltz var pastoratets komminister restaurerades kyrkan under ledning av konservator G C (?) Svensson, Långedrag . Gud give att fredligare tider än de som nu råda i världen snart åter måtte randas. " PORT - Kyrkport mot väster som dubbla pardörrar. Liknande utformning som porten på södra långsidan med ljusblå fasspontpanel och smidesbeslag på utsidan.I övrigt är dörrbladen ljust grönt ådrade.
FÖNSTER - Ett mot norr och ett mot söder, stora rundbågiga som i kyrkorummet (långhus).
TAK - Gråmålad slätpanel. Takmålningar kring lamporna på övre planet.
ÖVRIGT - Dubbla trappor (en mot norr, en mot söderväggen) av lackad ek. Trapporna ombyggdes och vändes 1940. Fick nya sättsteg då men räcket är troligen äldre.
SAKRISTIA - Är belägen i en rakt avslutad utbyggnad öster om koret. I utbyggnadens östa del finns en hall med ytterdörr från öster (Se hall utanför sakristian nedan). Ovanpå sakristian finns "Övre salen" (ss Övre salen nedan).
GOLV - Lackat trägolv VÄGGAR - Ljust gult putsade förutom mot koret, ljust gula släta skivor. DÖRRAR - Till kyrkorummet, se kor. Till hall i öster, parspegeldörr (troligen original) ljust grönt ådrad och laserad.
FÖNSTER - Mot söder och norr. Nederdelarna av stora rundbågiga fönster lika de i kyrkorummet och vapenhuset. Här sträcker de sig genom sakristian upp till övre salen.
TAK - Plant trätak av grågrön panel
ÖVRIGT - Skåpsinredning , bl a textilförvaring från 1995-96 mot öster.
HALL UTANFÖR SAKRISTIAN - Belägen längst i öster av sakristieutbyggnaden på kyrkans östra sida. Från hallen når man sakristian samt "övre salen" ovanpå denna.
GOLV - Lackat trägolv
VÄGG - Som sakristia
DÖRRAR - Ytterdörr mot öster, parspegeldörr. Ljus grönt ådrad mot insidan. På utsidan senare påklädd med ljusblå fasspontpanel lika porten mot söder och väster. Innerdörr till sakristian; (se sakristian). Till toalett mot norr: Ljust grönt ådrad enkelspegeldörr. TAK - Bred pärlspontpanel med ljusinsläpp från "övre salen".
ÖVRIGT - Lackad trätrappa till "övre salen".
ÖVRE SALEN - Belägen ovanpå sakristian.
GOLV - Obehandlat trägolv
VÄGGAR - Ljust gult putsade.
FÖNSTER - Mot söder och norr: Överdelarna av stora rundbågiga fönster lika de i kyrkorummet och vapenhuset. Här sträcker de sig genom sakristian upp till övre salen. Mot öster: likadant stort rundbågigt. Mot koret i väster: Det stora målade korfönstret (se fönster, kor).
TAK - Tredelat motsvarande kyrkorummets (se långhus) fast med enklare utformning.
ÖVRIGT - Textilförvaringsskåp från 1995-96. Trappa och lucka till vinden.
TORN - Murade väggar upp till våning fyra, därefter trä.
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Mellanvåning med runt stjärnspröjsat fönster mot öster samt två stående rektangulära fönster mot norr och söder , småspröjsade enkla bågar med antikglas. Obehandlade väggar och tak, enkel trätrappa.
VÅNING 3 - Klockvåning. Tornluckor åt de fyra väderstrecken, parluckor av släta brädor. Obehandlade väggar och tak, enkel trätrappa.
VÅNING 4 - Mellanvåning. Obehandlade väggar och tak, enkel trätrappa.
VÅNING 5 - Lanterninvåning. Rundbågiga spröjsade fönster med frostat glas åt de fyra väderstrecken. Obehandlade väggar och tak, enkel trätrappa.Ovan lanterninvåningen tar spiran vid.