LÖNSÅS KYRKA

Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet av kalksten och tornet tillbyggdes sannolikt strax därefter. Genom dendrokronologisk provtagning, d v s årsringsdatering, har kyrkan kunnat dateras till 1100-talets första hälft. Det medeltida murverket i torn och långhus ligger inte i förband, vilket tyder på att tornet tillkommit efter att långhuset uppförts. Tornets medeltida murverk med utstrukna fogar och kvaderritsningar tyder på att tidsskillnaden inte kan vara alltför stor. Tornet har vid något tillfälle försetts med en kraftig strävpelare på den västra sidan. Någon gång under medeltiden ombyggdes kyrkan så den fick ett rakslutet kor av långhusets bredd. Kyrkorummet valvslogs sannolikt under 1400-talet. I Anton Ridderstads beskrivning över Östergötland från 1866 återfinns följande citat; ”Mellersta delen synes vara äldst och därnäst den västra delen med tornet vara tillbyggd; men den östra delen eller koret med sakristian och den söder om uppbyggda nykyrkan äro senare uppmurade, vilket årtalet 1498, som ses uthugget å västra sidan om ingången uti dörrsten, och årtalet 1614 den 26 mars i östra sidan om ingången nogsamt giva tillkänna”. År 1614 eller 1618 tillbyggdes långhuset med korsarmar och 1737 tillbyggdes ett vapenhus.
Kyrkan fick sin nuvarande utformning vid en omfattande om- och nybyggnation mellan åren 1773-1777 av byggmästaren Peter Östberg i Skänninge. Kyrkan är en av de minsta kyrkorna i länet som uppfördes under perioden 1760-1860 och församlingen hade under 500 invånare när kyrkan byggdes. Långhuset breddades mot norr vid ombyggnaden och fick en rektangulär form med tresidigt avslutat kor i öster. Långhusets tak fick en för tiden typisk utformning och tornavslutningen har sannolikt inspirerats av Vreta klosters kyrka. Medeltida murverk finns bevarade i syd- och västväggen samt i det i väster sidoställda tornet, samt eventuellt i norra långhusväggen efter den medeltida sakristians norra vägg. I sydväggen finns en igensatt port i skarven mellan långhus och kor samt över nuvarande ingång till tornet spår efter en eventuellt borttagen portal. Under slutet av 1700-talet tillkom orgelläktare och orgel, den senare tillverkad av Per Schiörlin med fasaden ritad av Jacob Wulff. Orgelbyggare Pehr Schiörlin (1736-1815) var lärljunge till Linköpings stifts förste orgelbyggare Jonas Wistenius. Schiörlin övertog hans verkstad 1777 och har tillverkat ett 70-tal orglar i länet. Koret domineras av Pehr Hörbergs altartavla med tillhörande omfattning från 1803. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland.
År 1867-1869 utfördes en omfattande renovering, då bla kyrkan försågs med för tiden typiska gjutjärnsfönster. Kyrkorummet moderniserade också enligt tidens smak med ny fast inredning, nya bänkar och en färgsättning i vitt och guld. Eventuellt utfördes ombyggnaden under ledning av byggmästare August Nyström i Kristberg, men det finns inga uppgifter som styrker det i det bevarade Nyströmsarkivet som förvaras på Östergötlands länsmuseum. Sannolikt tillkom även läktarunderbyggnaderna vid detta tillfälle. Bland inventarierna bör även nämnas en speciellt utformad dopfunt av trä, som är tillverkad ”af döfstumme artisten” Carl Gustaf Westell 1879. Han fick sin utbildning på Manilla dövstumskola på Djurgården och arbetade sedan åt byggmästarna Nyström mellan åren 1841 och 1885. Westell var son till klockaren i Fornåsa, dit han även tillverkat en liknande dopfunt.
Vid nästa större renovering 1939, under ledning av Kurt von Schmalensee som var stadsarkitekt i Norrköping, var målsättningen att få fram de ursprungliga färgerna från 1770-talet, vilket bl a framgår av läktarbarriären. Bänkarna fick ett nytt utseende och bänkkvarteren ändrades. Kyrkorummet, eller framför allt koret, förändrades även vid en renovering 1966 och 1998-99 förändrades läktarbyggnaderna med installation av WC samt ny läktartrappa.
HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1100-1149 Nybyggnad – kyrkan av sten, ursprunglig planform ej känd, återstår delar av långhusets sydmur, samt eventuellt efter sakristians norra sida i norra väggen. en sydportal i ursprungligt läge påträffades vid restaureringen 1966. Dendrokronologiskt daterad 1998 till 1100-talets första hälft. (BR, JE)

1100-1149 Nybyggnad – Torn. Dendrokronologiskt daterad 1998 till 1100-talets första hälft. (JE)

1200-1499 Ändring – ombyggnad, långhus, kor. (SvK)

1400-1499 Ändring – ombyggnad, valvslagning. (BR)

1600-1699 Fast inredning – dörr med text på fyllningarna, nu i vapenhuset. (SvK)

1614-1618 Ändring – ombyggnad, exteriör. Korsarmarna, nykyrkan, tillbyggdes. (BR, ÖLM)

1666 Fast inredning – predikstol. Trappan och underdel senare tillägg. Predikstolen konserverades och äldre färger framtogs 1939. (SvK)

1737 Nybyggnad - Vapenhus. (BR)

1754 Ändring - specifika inventarier, kyrkklocka, den mindre omgjuten. (ÖLM)

1773-1777 Ändring – ombyggnad, exteriör. Kyrkan erhöll sin nuvarande utformning; korskyrkan borttogs och kyrkan utvidgades mot norr, ny koravslutning samt ny tornavslutning av byggmästare Petter Östberg, Skänninge samt byggmästare Lilja, ritning ca 1774. (SvK)

1782 Ändring – ombyggnad, interiör. Orgelläktaren uppfördes med marmorerad läktarbarriär, originalfärgen togs fram vid restaureringen 1939. (ÖLM)

1789 Fast inredning - tiostämmigt orgelverk tillverkad av Pehr Schiörlin, Linköping. Orgelfasad utförd av Jacob Wulff (Ritning 1789). Orgelverket renoverades 1826 och förnyades 1938-39. (ATA, BR)

1791 Vård/underhåll, målningsarbete, interiör. Målning av bl. a bänkar av Haqwin Rosenqvist, Lönsås. (SvK)

1798-1799 Ändring - ombyggnad, exteriör. Renovering av tornkrön, byggmästare Lilja.
Tornet inreddes för att kunna bära klockorna, som överflyttades från den fallfärdiga klockstapeln. (BR, SvK)

1800-1899 Ändring – ombyggnad, exteriör, arkitektonisk omramning kring sydportalen med pilastrar och entablement. (SvK)

1801 Vård/underhåll - fönsterrenovering m.m. (SvK)

1804 Specifika inventarier - altaruppsats med altartavla ”Korsfästelsen” av Pehr Hörberg. BR. Ritning daterad 1803 förvaras i sakristian. (SvK, K)

1826 Ändring - fast inredning - orgeln från 1789 renoverades av gesällen Nils Hallström. (ATA)

1846 Ritning till nybyggnad av kyrka, gemensam för Lönsås och Fornåsa, signerad Nyström. Ej genomförd. (K)

1850-1900 Teknisk installation - kamin på nordväggen med dragning åt väster. (SvK)
1850-1900 Ändring – ombyggnad, exteriör. Svartplåt på nuvarande sakristibyggnaden.
(SvK)

1867 Ritning till utvidgning av kyrkan, signerad C G Westell. Ej genomförd. (K)

1867-1869 Ändring – ombyggnad, exteriör. Omfattande renovering av kyrkan, omputsning, nya fönster i gjutjärn. Dir A Nyström (?). (SvK)
1867-1869 Ändring – ombyggnad, interiör. Ny bänkinredning, sannolikt ny altarring, förändring av predikstol, nya innerdörrar vid sydportalen. Inredning i vitt och guld, den färgställning som fanns innan 1939 års renovering. Eventuellt tillkom läktarunderbyggnaderna, om de inte är äldre och flyttning av läktartrappan till södra delen m.m. Dir A Nyström (?). (SvK)
1869 Årtalet 1869 finns inristat i tornets bottenvåning. På vapenhusets norra innervägg; REPARERAD ÅR 1869 samt på sakristians södra innervägg; År 1869 Æ v. (K)

1879 Specifika inventarier - dopfunt av trä, tillverkad av Carl Gustaf Westell. (BC)

1938-1939 Ändring - fast inredning - orgelverket förnyades av Olof Hammarberg, Göteborg. Fasad, orgelhus och tre stämmor behölls, övriga delar magasinerades. (ATA, SvK)

1939 Ändring – ombyggnad, exteriör. Nytt spåntak med sågade spån från Grythyttan, spåntaket hade tidigare varit rödtjärat. Putslagning, dränering, korfönster igenmurade. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ÖLM, SvK)
1939 Ändring – ombyggnad, interiör. Nya bänkgavlar, sitsarna troligen från 1869 års inredning, sidogångar upptogs, korbänkarna borttogs under det igensatta korfönstret, vindfång vid södra ingången med insättande av en medeltida järnbeslagen dörr, ny dopfunt, omläggning av trägolvet, ommålning av interiören, nytt kalkstensgolv i vapenhuset, ny dörr mellan vapenhus och kyrkorum mm. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Målaremästare Bernhard Molander, Linköping. (SvK, ATA)
1939 Ändring – restaurering, interiör, konservator Sven Sundbaum, de ursprungliga färglager framtogs på den äldre inredningen, bl a läktarbarriären. (BR)
1939 Teknisk installation, elektrisk belysnings- och värmeanläggning, bänkvärmare. Firma A.E.G. Norrköping. (ATA)

1966 Ändring – ombyggnad, exteriör. Nytt tryckimpregnerat spåntak på långhus och sakristia, långhustaket var tidigare spåntäckt medan sakristian var täckt med målad svartplåt. Sandblästring av långhus, omputsning av torn, vitkalkning. Lagning av sprickor över fönsternischer, samt spricka mellan torn/strävpelare. Grundförstärkning av södra sidan. Solbänkar av kopparplåt. Ingenjör Ture Jangvik, byggmästare Åke Unnerbäck, Linköping. (SvK)
1966 Ändring – ombyggnad, interiör. Nischer som markerade de igensatta fönstren i koret, de främre bänkraderna togs bort, textilmatta i koret. Innanfönster. Innerväggarna vitkalkades. Bänkarna fernissades. Ingenjör Ture Jangvik, byggmästare Åke Unnerbäck, Linköping. (SvK)

1998 Ändring - ombyggnad, exteriör. Omtäckning av lanterninens tak, byte av lanterninluckor. Lagning och tjärning av tak. Putslagning och kalkavfärgning. (SvK, ÖLM)
1998 Arkeologisk utgrävning med anledning av WC-installation, Östergötlands länsmuseum. (ÖLM)
1998-1999 Ändring – ombyggnad, interiör. WC i södra läktarunderbyggnaden och flyttning av läktartrappan till sin ursprungliga plats på norra sidan. Ingenjör Per Jakobsson, Vikingstad. (SvK, ÖLM)
1998 Dendrokronologisk provtagning. Prover från kyrkans västgavel och tornet analyserades av Thomas Bartholin och daterades till 1100-talets första hälft. (JE)

2000 Teknisk installation – ljudanläggning. (K)

2003-2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.

2006 Specifika inventarier – liggande textilförvaring. (K)

Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BC – Cnattingius, Bengt, Lönsås kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1971.
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
JE – Eriksson, Jan, Dendrokronologiska undersökningar av medeltida kyrkor inom Linköpings
stift, Länsstyrelsen Östergötland 2006
K – Kyrkan
SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor.
Riksantikvarieämbetet.
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Cnattingius, Bengt, Lönsås kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1971.
Ohlsén, Marie, Medeltida fredskyssar i Lönsås. Ingår i Kulten, makten, människan,
meddelande från Östergötlands länsmuseum 2003.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1947
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Lönsås
Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 7d Lönsås