VISTS KYRKA

Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talets andra hälft med ett rektangulärt långhus och smalare absidkor. Kyrkan försågs senare under medeltiden med ett nytt korparti av långhusets bredd och något senare även med ett jämnbrett torn i väster. Långhuset valvslogs och försågs med kalkmålningar. Vid de byggnadshistoriska undersökningar som utfördes efter branden 1961 framkom att delar av murarna på den södra sidan var medeltida. Den äldsta kyrkans södra mur var uppförd av tuktad gråsten med en hörnkedja i väster av huggen kalksten. Sydportalen hade en rundbågig huggen kalkstensomfattning med ett odekorerat tympanonfält av kalksten.

Kyrkan fick vid 1600-talets mitt en mycket kostsam inredning i form av bl a en predikstol och en dopfunt av alabaster och kalksten. Dessa tillverkades av Börje Eriksson i Bäck och bekostades av ägarna till säteriet Säby. I början av 1700-talet diskuterades det att riva den då dåligt underhållna kyrkan och att uppföra en ny rymligare kyrkobyggnad. Den nya kyrkan skulle bekostas av socknens tre säterier, som därigenom skulle få patronatsrätt till kyrkan. Det innebar bl a att patronus själv utsåg t ex kyrkoherde. På grund av stridigheter om kyrkans utformning och framför allt om fördelningen av de förnämsta bänkplatserna i kyrkan drog bygget ut på tiden. Biskop Andreas Rhyzelius engagerade sig i nybyggnadsfrågan och stod sannolikt för ritningar, vilket han även gjorde vid uppförandet av bl a Stora Åby kyrka 1757. År 1745 påbörjades kyrkobygget i Vist under ledning av byggmästaren Gabriel Bragner och murmästare Mathias Bihlberg. Delar av de medeltida murarna återanvändes i den nya kyrkan som kom att bestå av ett rektangulärt långhus med jämnbrett korparti och väl tilltagen sakristia på korets norra sida. Huruvida kyrkan ursprungligen uppfördes med torn i väster eller takryttare är oklart. Carl Fredric Broocman skriver i sin beskrivning över Östergötland 1760: Til kyrkans utwärtes prydnad och anseende bidrager mycket ther Torn, som wäl stådt förrut wid gamla Kyrkan, men blef wid samma tilfälle, tå then nya byggdes, til en del nedtagit, förhögt och förbättradt, så at Kyrkans 3 Klockor tå flyttades tit up utur Trästapeln”. Tornspiran skadades redan vid ett åsknedslag 1772 och ersattes senare med den låga huv eller takryttare, som fanns kvar till kyrkans förödande brand 1961. Inventarier och fast inredning bekostades av kyrkans patronus och var av mycket hög kvalitet. Trätunnvalvet dekorerades av målaremästare Sven Gustavsson Stoltz i Vadstena och var ett av hans tidigaste och mest kända arbeten. På långhusets södra sida uppförde ägarna till Sturefors en egen läktare med separat ingång på södra sidan.

På 1840-talet genomgick kyrkan en modernisering då bl a större fönsteröppningar togs upp. Stureforsläktaren byggdes om och ett nytt vapenhus på södra sidan tillkom. I början av 1900-talet uppstod problem med sprickbildningar i framför allt korpartiet, vilket sedermera antogs bero på att kyrkan är grundlagd på lera som genom dränering torkat ut. Arkitekt Johannes Dahl uppgjorde 1922 ett förslag till grundförstärkning av korpartiet och sakristian, men det är oklart om det utfördes. År 1928 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Erik Fant i Stockholm.

Vist äldre kyrka som brann ned 1961. Foto från Östergötlands länsmuseums samlingar.

I samband med att kyrkans äldre takbeläggning av plåt som var lagd över äldre ekspån skulle ersättas av kopparplåt sommaren 1961 utbröt en ödesdiger eldsvåda. Efter branden kvarstod endast yttermurarna kring kyrkorummet, sakristian, vapenhuset samt trapphuset till den sk Stureforsläktaren. Det unika kyrkorummet med sina takmålningar, påkostade inventarier och herrskapsläktare, som saknade motsvarigheter i länets kyrkor, totalförstördes. Tre arkitekter, däribland Rolf Bergh fick i uppdrag att upprätta idéskisser till kyrkans återuppbyggnad. Uppdraget gick till Rolf Bergh och den nya kyrkan kunde invigas 1965. Rolf Bergh (1919-2005) var en flitigt anlitad kyrkoarkitekt i hela landet. I länet har han bl a varit ansvarig för återuppbyggandet av Östra Eds kyrka efter en brand 1958. Den nya kyrkan följde den äldres grundplan med ett undantag: vid sakristians plats på korets norra sida uppfördes ett torn. Tornet uppfördes i en betongkonstruktion med en smal kopparklädd spira. Efter branden ansåg Riksantikvarieämbetet att vapenhusen i väster och söder ”ägde sådant konst- och kulturhistoriskt värde att de måste bevaras och iståndsättas i ursprungligt skick.” Även portalen i det västra vapenhuset skulle rekonstrueras. Vapenhuset nyuppfördes dock och portalen nytillverkades sannolikt som en kopia av den brandskadade portalen. Interiören fick en för tiden modern karaktär och är i stort sett intakt sedan uppförandet. Bänkarnas blå ryggar har dock ommålats i grön lasyr och en ny läktarorgel tillkom 2001.

HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1150-1199 Nybyggnad – Kyrkan av sten med rektangulärt långhus med smalare absidkor. (BR)

1325-1375 Ändring – ombyggnad, nytt korparti av långhusets bredd. (BR)
1325-1375 Nybyggnad – Sakristia på korets nordsida. (BR)

1400-1449 Nybyggnad – Torn i väster. (BR)
1400-1449 Ändring – ombyggnad, interiör, kyrkorummet valvslogs. (BR)
1400-1449 Arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningar som visar släktskap med målningarna i Hagebyhöga och Herrestads kyrkor från 1400-talets andra fjärdedel. (GL)

1648-1650 Fast inredning – predikstol av alabaster och kalksten, utförd av bildhuggare Börje Eriksson i Bäck, skänkt av friherrinnan Christina Sophia Stenbock på Säby, förstördes i branden 1961. (GL)

1650 Specifika inventarier – dopfunt i alabaster och kalksten, tillverkad av Börje Eriksson i Bäck. (GL)

1669 Specifika inventarier – storklockan gjuten av Johan Meyer, bekostad av greve Ture Oxenstierna och grevinnan Beata Leijonhufwud, förstördes i branden 1961. (ATA, CFB)
1669 Specifika inventarier – lillklocka, förstördes i branden 1961. (ATA)

1739 Ritningar till ny kyrka utarbetades av Biskop Andreas Rhyzelius och byggmästare Gabriel Bragner. (GL)

1740 Kungl Majt beviljade patronatsrätt för Sturefors, Säby och Stavsätter. (IK)

1745 Rivning – huvuddelen av kyrkan revs. (BR)
1745 Nybyggnad – Kyrkan i sin helhet med delvis återanvändning av de medeltida murarna i de södra delarna. Salskyrka med sakristia i norr, vapenhus i väster samt en särskild entré på södra sidan för Sturefors. Kyrkobygget bekostades av änkegrevinnorna Christina Piper på Sturefors, Anna Maria Lewenhaupt på Säby och Hedvig Christina Spens på Stavsätter. Byggmästare Gabriel Bragner, murmästare Mathias Bihlberg. (BR, GL)
1745 Fast inredning – läktare på södra sidan för Sturefors. (GL)
1745 Arkitekturbunden utsmyckning – innertaket målades med figurscener, draperier runt fönster och runt altartavlan. Målarmästare Sven Gustavsson Stoltz, Vadstena. (BR)

1747 Fast inredning – Orgel, byggd av Jonas Wistenius, Linköping, donerad av grevinnan Anna-Maria Lewenhaupth på Säby. (GL)

1747 Specifika inventarier – mellanklocka, bekostades av Hedvig Spens, Stavsätter. (CFB)

1748 Specifika inventarier – altartavla föreställande Korsfästelsen, målad av konstnären Johan Jerling, skänkt av grevinnan Christina Piper, Sturefors. (GL)

1772 Åsknedslag – tornet skadades och spiran togs ned. (GL)

1775-1825 Ändring – ombyggnad, exteriör, om/nybyggnad av tornet/takryttaren med en låg huv. (GL)

1840 Ändring – ombyggnad, fönsteröppningarna förstorades och försågs med nya fönster, (1945 beskrivs korfönstrens konstruktion som en yttre järnbåge med små blyinfattade rutor av klart glas) Bänkarna förändrades och några korbänkar borttogs och altarringen ombyggdes, mittgången breddades, den grevliga läktaren förminskades och förändrades efter en ritning av greve Nils Bielke, Sturefors slott. Draperimålningarna runt fönster och altaruppsats borttogs. (ÖC 1928-11-13, IK)
1840 Nybyggnad – Vapenhus. (ÖC 1928-11-13)

1885 Ändring – ombyggnad, exteriör, taket belades med plåt, byttes till koppar 1961.
(Östgöten 1961-06-15)

1909 Vård/underhåll, exteriör, ommålning. (IK)
1909 Ändring – ombyggnad, interiör, omläggning av golvet, ommålning. (IK)

1915 Uppmätningsritningar av kyrkan. (ÖLM)

1922 Förslag till grundförstärkning av korpartiet och sakristian. Johannes Dahl. (ATA)
1922 Undersökning av ätten Natt och Dags, Bjärka-Säby, gravvalv i Vist kyrka. Erik Lundberg. (ATA)

1925-1927 Ritningar och förslag till renovering. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA)

1927 Ritning till bisättningskapell och materialbod på kyrkogården. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA)

1928 Vård/underhåll, exteriör, väggarna vattrevs och putsades. (ÖC 1928-11-13)
1928 Ändring – ombyggnad, interiör, bänkarnas ursprungliga färgsättning med blåmarmorerade speglar framtogs, bänkarna ombyggdes med bekvämare sitsar och ryggstöd, läktaren förstorades och den ursprungliga färgen på barriären framtogs, läktartrapporna inbyggdes, ombyggnad av sakristian och vapenhus, nya dörrar. Innanfönster med en inre träbåge med tre större rutor av klart glas.
Arkitekt Erik Fant, Stockholm, konservator Sven Sundbaum, Linköping. (ÖC 1928-11-13)

1950 Teknisk installation – förslag till elektrisk värme- och klockringningsanläggning. AEG, Norrköping. (ATA)

1961 Ändring – ombyggnad, exteriör, det äldre plåttaket ersattes av kopparplåt. Rötskadade takbjälkar ersattes av friskt virke och tornet riktades upp. Under plåten fanns äldre tjärade ekspån bevarade. (Östgöten 1961-06-15)
1961 Brand – den 21 juni brann kyrkan, endast murarna kvarstod. (GL)

1963-1965 Byggnadshistorisk undersökning av kvarstående murar, grundmurar och gravar under golvet. Fyra murade gravar påträffades under golvet, varav den Bielkska graven och Bjärka Säbygraven var i gott stånd och bevarades, medan Stafsätersgraven och en prästgrav igenfylldes. En runsten påträffades inmurad i den äldsta kyrkans nordmur. Stenen togs loss och restes på kyrkogården. Rapport dnr 6235/65, Antikvarie Gunnar Lindqvist, Östergötlands länsmuseum, (ÖLM)

1964 Specifika inventarier – tre klockor gjutna av Bergholtz & Co, Sigtuna. (GL)

1965 Ändring – ombyggnad, kyrkan återuppbyggdes efter branden på de äldre murarna. Arkitekt Rolf Bergh, Stockholm. (BR)
1965 Nybyggnad – Vapenhus i väster. Arkitekt Rolf Bergh, Stockholm. (BR)
1965 Nybyggnad – Klocktorn av betong i norr, inrymmande sakristia och dopkapell. Arkitekt Rolf Bergh, Stockholm. (BR)
1965 Arkitekturbunden utsmyckning – innertaket dekormålades av Per Göransson, Bjärka-Säby. (BR)
1965 Specifika inventarier – altartriptyk, tillverkad av Samuel Göransson, Bjärka-Säby. Placerad på norra väggen. (BR, K)
1965 Specifika inventarier – kororgel, tillverkad av Grönlund. (GL)
1965 Ändring – specifika inventarier – dopfunten från 1650 försågs sannolikt nu med en ny fot. (K)

1966 Fast inredning – Orgel byggd av orgelbyggare Richard Jacoby, Stockholm, ersattes av en ny orgel 2001. (GL)

1972 Arkitekturbunden utsmyckning – mosaikutsmyckning på korpartiets östvägg. Konstnär Bengt Olof Kälde. (BR)
1972 ca Arkitekturbunden utsmyckning – glasmålningar i korfönstren. Konstnär Bengt Olof Kälde, tillverkade vid Franz Mayer´s Hofkunstanstalt, München. (ATA, BR)

1980-1989 Ändring – ombyggnad, interiör, ett arkivrum i tornrummet iordningställdes. (ÖLM, K)

1985 Specifika inventarier – textilskåp. (ÖLM)

1995-1998 Ändring – fast inredning, bänkarnas ryggar som ursprungligen var blå målades i en grön lasyr. (K)

1997 Konservering – medeltida skulpturer, konservatorerna på Östergötlands länsmuseum. (ÖLM)

1999-2000 Konservering – anvapen tillhörande Nils Carlsson Natt och Dags huvudbanér samt Anna Maria Lewenhaupts huvudbanér, konservatorerna på Östergötlands länsmuseum. (ÖLM)

2000 Teknisk installation – bergvärme. (ATA)

2001 Fast inredning – orgelverk byggt av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstaden. Ritningar till fasaden orgelkonsult arkitekt Ulf Oldaeus. (ATA, ÖC 2001-02-01)

2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.

Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
CFB - Broocman, Carl Fredric, Beskrifning Öfwer the i Öster- Götland Befintelige Städer,
Slott, Soken-Kyrkor, 1760.
GL – Lindqvist, Gunnar, Vist kyrka. Linköpings stifts kyrkor 1978.
IK – Kalm, Ingvar, Vist kyrka 200 år. Ingår i Linköpings stifts julbok 1945.
K - Kyrkan
ÖC – Östgöta Correspondenten.
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Ömd – Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.

KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Broocman, Carl Fredric, Beskrifning Öfwer the i Öster- Götland Befintelige Städer, Slott,
Soken-Kyrkor, 1760.
Kalm, Ingvar, Vist kyrka 200 år. Ingår i Linköpings stifts julbok 1945.
Lindqvist, Gunnar, Vist kyrka. Linköpings stifts kyrkor 1978.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, N-Ö,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla 1946.
Tisell-Carlsson, Birgitta, Hjärtats ikonografi och målaremästare S G Stoltz´ verksamhet. Ingår
i Kyrka i Bruk. Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv