Målning

Konstpedagogisk fördjupning

Carl Fredrik von Breda (17591818, svensk)
Ung man, 1803
En ung man med blekt ansikte, mörka och markerade ögonbryn och stora ögon är avbildad i halvfigur. Hans klädsel är stram och nedtonad, utan attribut och dekorationer. Ljuset är koncentrerat till hans ansikte, som ser ädelt och ungt ut. I bakgrunden ser vi en molntyngd himmel, där solen antingen går upp eller ned. Till höger i bild anar vi en pelare. Känslan är att den unga mannen är placerad på en veranda med utblick över ett landskap. Mannen som är avbildad är inte identifierad, men konstnären heter Carl Fredrik von Breda.

Porträttet är skapat i en tid då idealet inom konsten är under påverkan av romantikens idéströmningar. Dessa utvecklas ungefär parallellt både i Tyskland och i England, som en reaktion mot industrialisering och samhällsförvandling. En längtan tillbaka till naturen, men också en betoning av människans litenhet i förhållande till den värld hon är en del av. Det är genom små detaljer som dessa strömningar gör sig påminda i detta porträtt den avporträtterade är placerad mot bakgrund av ett landskap och hans uttryck är avskalat och koncentrerat till ansiktet och den öppna blicken. Med denna typ av bleka ansikten mot blodfärgade ovädershimlar återgav Breda romantikens nya människotyp.

Carl Fredrik von Bredas far var konstnären Lucas von Breda (16761752) och redan som 19-åring började Carl Fredrik att studera måleri på Konstakademien i Stockholm. I slutet av 1780-talet sökte han sig vidare till England för att studera för Joshua Reynolds i London och specialiserade sig på porträttmåleri. Som 22-åring hade han gift sig och familjen flyttade nu med honom till London. Till Sverige återvände han år 1796, då han kallades hem för att bli hovmålare och professor vid Konstakademien i Stockholm.

Text producerad till Appen JOHNSON 2.0, 2020
Birgitta Åhlund /Bohusläns museum

Carl Fredrik von Bredas (1759 - 1818) porträtt av en yngling, Ung man, [har] ett mystiskt landskap i en dov färgskala. Porträttet av den unge mannen är ett exempel på den förromantiska stil som utvecklades i England, där Breda bodde under många år. De engelska konstnärerna Reynolds och Gainsborough har varit förebilder för Breda. Under en tid var Breda Reynolds elev.
Porträttet visar en porträttyp som Breda utvecklade och som går igen i en stor del av hans produktion. Mannen står i en nästan frontal ställning och han ser ut som om han kommer fram ur dunklet. Figuren ser ut att vara en del av landskapet och man kan inte klart urskilja detaljer. Växlingen mellan ljus och skugga är det som Breda i första hand intresserade sig för.
Mannen är klädd i en brun rock och vit kravatt. Hans hår är framåt-kammat i lockar runt ansiktet som ser blekt och nästan tärt ut. Han har samtidigt ett känsligt ansikte, känslig mun och ögon som ser drömmande och vemodiga ut. Den mörka himlen i bakgrunden illustrerar mannens känslor och sinnesstämning. Konst ska inte imitera, konst ska skapas ur känsla menar romantikens konstnärer och i detta porträtt återspeglas förromantikens strömningar.

Carlgren, Maria: Bland beläten och konterfej - om porträtt. Ur Bohuslän Konst. ÅRSBOK 1996. Konsten på Bohusläns museum. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum. Uddevalla 1996.