SOlna Domsagas tingshus

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingsrätten utgör en del av det moderna Solna centrum som planerades och byggdes under 1960-talet. Byggnaden är uppförd i fyra våningar och har formen av en tämligen sluten låda med släta sidor. På husets baksida ansluter en lägre byggnad som sammanbinder tingshuset med det nakna berget som reser sig i öster.

Tingshusets fasader är klädda med mörkt, hårdbränt tegel och murverket artikuleras av obrutna fönsterband som löper över hela fasaden. Bottenvåningen har en täckning av mörka kalkstensskivor och entrépartiet är uppglasat och försett med texten "Solna tingsrätt" i stora bokstäver. Ett kopparskott baldakintak markerar ingången. Vid norra gaveln är bottenvåningen indragen och huset vilar på en pelarrad som bildar en arkadgång.

Foajén är öppen och iögonfallande till sin utformning. Direkt innanför entrén möter det ljusa marmorgolvet som kontrasterar mot den svarta träporten, väggarna som klätts med keramikplattor och det svarta innertaket. Några steg längre in blir stengolvet mörkgrått medan de råa tegelväggarna liksom taket är vitmålade. Mitt i väntrummet öppnar sig en prydnadsdamm med en skulptur av brons och den flankeras av två strama betongpelare. Från den inre hallen nås två av tingsrättens fyra salar. En av salarna ligger i källarvåning.

Den största salen är rektangulär till formen och har överljus i form av runda glaskupor. Väggarna täcks av slät träpanel och keramikplattor och golvet är belagt med kalksten. Möblerna är de ursprungliga. Fronten på rättens svängda bord är klätt med en konstväv och ett skrank är placerat framför åhörarna. Salen i källaren är mindre och har källarfönster under taket. I denna sal sitter både rätten och åhörarna på ett podium och rättens bord pryds också här av en konstväv.

Tingshuset i Solna är mycket välhållet. Sedan 1966 har inga större förändringar gjorts i byggnaden. Yttre och inre arkitektur är fortfarande väl sammanhållen och uppvisar ett konsekvent tema både vad gäller form som material. Domstolen har emellertid minskat sina lokaler vid flera tillfällen, senast 1992 och 1999. Idag (1999) nyttjar den de två första våningarna i byggnaden och en del av källaren.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-01, På 1960-talet huserade Solna domsaga, som endast bestod av Solna stad, i Haga tingshus tillsammans med Sollentuna och Färentuna domsaga. Lokalbristen var stor och eftersom var den senare av de båda domsagorna var den största beslutades att den ensam skulle utnyttja lokalerna i Haga. Samtidigt pågick en planering av Solna centrum, något som tingshusbyggnadsskyldige ville utnyttja för en bra placering av ett nytt tingshus. År 1961 beslutades således att Solna domsaga skulle få nya domstolslokaler i Solna centrum men i väntan på att huset skulle bli färdigt höll häradsrätten mellan åren 1963 och 1966 ting på olika platser i Stockholm. Det var dels hyrda lokaler på Sveavägen och Hagagatan, dels i de kommunala myndigheternas sessionssal i Sollentuna. Sommaren 1966 kunde emellertid det nya tingshuset på Skytteholmsvägen tas i bruk, även om den officiella invigningen inte ägde rum förrän i december 1967. Samma år överfördes Sundbybergs stad från Sollentuna och Färentuna domsaga till Solna domsaga.

Sedan 1966 har inga större förändringar gjorts i byggnaden. Yttre och inre arkitektur är fortfarande väl sammanhållen och uppvisar ett konsekvent tema både vad gäller form som material. Domstolen har emellertid minskat sina lokaler vid flera tillfällen, senast 1992 och 1999. Idag (1999) nyttjar den de två första våningarna i byggnaden och en del av källaren.

Tingsrätten utgör en del av det moderna Solna centrum som planerades och byggdes under 1960-talet. Byggnaden är uppförd i fyra våningar och har formen av en tämligen sluten låda med släta sidor. På husets baksidan ansluter en lägre byggnad som sammanbinder tingshuset med det nakna berget som reser sig i öster. Tingshuset har fasader av mörkt, hårdbränt tegel och fönsterband som löper över hela fasaden. Bottenvåningen har en täckning av mörka kalkstensskivor och entrépartiet är uppglasat och försett med texten Solna tingsrätt i stora bokstäver. Ett kopparskott baldakintak markerar ingången. Vid norra gaveln är bottenvåningen indragen och huset vilar på en pelarrad som bildar en arkadgång.

Entrén är öppen och iögonfallande till sin utformning. Direkt innanför entrén möter det ljusa marmorgolvet som kontrasterar mot den svarta träporten, väggarna som klätts med keramikplattor och det svarta innertaket. Några steg längre in blir stengolvet mörkgrått medan de råa tegelväggarna liksom taket är vitmålade. Mitt i väntrummet öppnar sig en prydnadsdamm med en bronsstaty flankerad av strama betongpelare. Statyn lånades från Solna stad i samband med invigningen av byggnaden. Från den inre hallen nås två av tingsrättens fyra salar. En av salarna ligger i källarvåning. Den största salen är rektangulär till formen och har överljus i form av runda glaskupor. Väggarna täcks av slät träpanel och keramikplattor och golvet är belagt med kalksten. Möblerna är de ursprungliga. Fronten på rättens svängda bord är klätt med en konstväv och ett skrank är placerat framför åhörarna. Salen i källaren är mindre och har källarfönster under taket. I denna sal sitter både rätten och åhörarna på ett podium och rättens bord pryds också här av en konstväv.

Tingshuset i Solna är mycket välhållet! Det kan jämföras med Hans Brunnbergs arbetade och väl bevarade 1960-talshus i Småland.