Livstycke

Livstycke som varit del av innehållet i den koffert (M 48575:1) som Signe Karlsdotter, Långasjö socken, Kalmar län, tidigare Kronobergs län, hade med sig då hon återvände från Amerika till Sverige.

Signe Karlsdotter, sedemera Karlsson, föddes 30/1-1897 i Brunamåla, Långasjö socken. Hennes förädrar hette Karl Oscar Gustavsson och Helena Svensdotter. Signe hade tre syskon som hette Edla, Karl-Erik och Nanny.
År 1908 flyttade Signe med familj till Brännebo, Elmeboda socken, numera Älmeboda. Hon gick i Källebäckens folkhögskola och konfirmerades i Elmeboda kyrka. När modern dog flyttade Signe, fadern och syskonen till systern Edla, gift med Ernst Karlsson i Ingemundebo. Byn ligger några km. från Moshult, mitt i utvandrarbygden.
Signe utbildade sig till kallskänka på en hushållsskola i Karlskrona och arbetade sedan bl.a. på ett hotell i Växjö.
Den 6/11-1919 emigrerade Signe till Amerika, närmare bestämt New York där hennes svågers tre syskon. Johan August, som emigrerade 1902, Amanda Charlotta som emigrerade 1902 och Alma Elise som emigrerade 1910, bodde. Charlotta hjälpte Signe att få plats i en familj där hon kunde arbeta som "kitchen-maid", köksbiträde.
Under hela sin tid i Amerika fortsatte Signe att arbeta i olika familjer, mestadels i New York. Man kan se av hennes betyg att hon var mycket omtyckt. Så länge hennes far levde så skickade hon hem pengar till honom som lite hjälp.
Signes syster Nanny emigrerade till Amerika år 1923, och hon arbetade också i hushåll i New York. Hon gifte sig med Sture Persson från Källeskruv i Ekeberga socken. 1933 åkte de hem till Sverige för gott och bosatte sig på Stures föräldragård i Källeskruv.
År 1927 reste Signe hem till Ingemundebo, men återvände året därpå 1928 med Svenska Amerikalinjes "Gripsholm" till New York. Hennes "Immigrant Identification Card" visar detta från den tiden.
1946, efter 27 år i Amerika, kom Signe hem till Sverige. Hon bosatte sig hos svågern Ernst och systern Edla i Ingemundebo. När Signe återvände till Sverige så gjorde hon det utan att informera släktingarna i Sverige. Hon bara "damp" ner och kom gåendes på vägen.
Denna koffert som hon då hade med sig från Amerika öppnades aldrig av henne i Sverige, och hon talade aldrig om Amerika. Hon var mycket förtegen om Amerika och vistelsen där. Hon visade aldrig innhållet för någon, och barnen som vistades i närheten ville gärna tala engelska med henne, men detta ville inte Signe göra. Givarens mor försökte tala om Amerika, men Signe bara gick över på ett annat ämne. Kofferten packades 1946 i Amerika och sedan packades den aldrig upp, utan bara förvarades.
Släktingar tror att något kan ha hänt henne i Amerika, att hon lämnade något ledsamt, då hon bara dök upp en dag. Hon sågs som gudfruktig, och hon behöll sin barnatro. Hon var, trots åren i Amerika något skygg för folk hon inte kände. Vid hemkomsten vid 49 års ålder var hon behjälplig med hushållet och det som behövdes göra i Ingemundebo.
Signes sista tid vistades hon på Emmaboda sjukhem, och hon ligger nu begraven på Långasjö kyrkogård sedan 1981 då hon dog.
Kofferten stod oöppnad vid Signes död, och den bara stod och stod. Till slut ville syskonbarnen bara bli av med den, så man kontaktade museet och frågade om man ville ha en emigrantkista. Man förklarade hur det var, och att nyckeln saknades. Dåvarande avdelningschefen Lars Palm åkte och hämtade kofferten, detta 16 år efter Signes död.
Kofferten öppnades först av personal på Smålands museum, av Lars Palm, som försiktigt slipade bort ett par nitar i låsfästet, och här öppnades då kofferten efter att ha packats i Amerika 50 år tidigare, 1947. Här fanns då allt som tvålar, glasögon, pass, biljetter, baddräkter, kjolar och klänningar m.m. m.m. Detta skedde när den kom som gåva 1997, där hela innehållet numera ingår i samlingarna på samma inventarienummer med undernummer.
Signe Karlsdotter, sedemera Karlsson, var syster till givaren Peter Helmserssons farmor Edla, och uppgifterna här är lämnade 21/4-1997 av Helén Svahn, Ingemundebo, sambo med Peter Helmersson, boende på gården Ingemundebo.

Livstycket i oblekt bomullsbatist. Spets kring hals- och urringning samt ärmringning. Vid bysten en infälld rundformad spets med broderier innanför. Två knappar fram. En tredje saknas. Dragsko i midjan.

Inskrivet i huvudkatalogen 1997.