TÅSJÖ KYRKA

Tåsjö kyrka är en treskeppig träkyrka klädd med locklistpanel målad i brutet vitt avslutad av en enkel taklist. Exteriören har en avskalad och komprimerad prägel sedan ombyggnaden på 1950- talet. Den gråmålade sockeln är putsad och avtäcks genom en droppnäsa i plåt. Mittskeppet täcks av ett valmat sadeltak och sidoskepp, trapphus i väster samt kor av valmade pulpettak. På de flacka takfallen ligger svart plåt i skivtäckning med förskjutna tvärfalsar. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med en rakt avslutad korvägg i öster och vidbyggd smalare och lägre sakristia. Huvudentrén finns i tornet i väster flankerat av små annex som delvis rymmer trapploppen upp till sidoläktarna. En handikappsanpassad entré finns mittpå södra sidoskeppet och i samma väderstreck är även ingången till sakristian placerad. Långhusentrén togs upp under slutet av 1980- talet eller början av 1990- talet och är placerad där den södra sidoentrén ursprungligen fanns. I fönsteröppningen från 1957 sitter en panelklädd dörr med rombmönster och däröver ett blyspröjsat fönster med spetsig avslutning. Handikapprampen i trä går ner utmed långhusfasaden mot väster. Sakristians entré har en relativt hög trapp av huggna naturstensblock satta i betong med ett enkelt svart räcke i plattjärn. Dörren sitter i en djup nisch och är klädd med lackad panel i rombmönster. Kyrkans samtliga fönster utom ett byttes vid restaureringen 1957. I sidoskeppen sitter fem fönster med spetsig avslutning krönta av mindre fönster i grupper om två. De större fönstren har fyra bågar med antikglas i blyspröjs medan de övre har en blyspröjsad båge. Fasaderna är rikligt försedda med fönster som till stora delar följer den äldre placeringen men flera har dock tagits bort.

Den nedre delen av tornet har en fyrkantig form som i höjd med långhusets väggslut övergår till ett smäckrare utseende med fasade hörn. Entrén är placerad i en grund nisch med spetsig avslutning. Pardörrarna är klädda med panel i rombmönster och försedda med dörrkläppar och plåtskodda nederdelar. Entrén omfattas av släta enkla lister som målats vita. Tympanonfältet över dörren är slätt och vitmålat och saknar utsmyckning. Trappen är gjuten och klädd med kalksten med järnräcken på var sida med handledare i trä. Ovanför entrén sitter ett rosettfönster från byggnadstiden och däröver på den avfasade delen av tornet är åtta minimala ospröjsade enluftsfönster placerade på jämt avstånd från varandra. Högre upp på fasaden sitter i varje väderstreck ljudluckor parvis inom spetsiga nischer. Luckorna är klädda med liggande panel och gulmålade. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin krönt av en låg kopparklädd spira med kors. Lanterninen är uppglasad genom spetsigt avslutade tvålufts fönster med tre rutor i var båge placerade utmed var sida.

Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell som började byggas 1762 men togs i bruk först 1773. Det var från början en tornlös kyrka med rektangulär planform och valmat högt sadeltak. Sakristian var vidbyggd norr om koret. Ett torn byggdes i väster under åren 1799- 1800 och efterhand täcktes hela långhuset av ett sadeltak. Dessförinnan hade kyrkan en klocksatapel. Interiören vitlimmades först 1818 efter att ha klätts med bräder redan 1799- 80. Altarprydnaden i form av en målad skärmvägg utfördes 1815 av målaren Mårten Olofsson från Hallen. Predikstolen tillverkades troligen under kyrkans första tillkomstår av Olof Persson i en retarderad 1600- talsstil. 1815 gavs den en rikare bemålning av Olofsson. Kyrkan blev för liten när församlingen kraftigt ökade och frågan om en större kyrka väcktes tidigt. 1881 revs kyrkan men delar av inredningen togs tillvara som exempelvis altarmålningen och predikstolen.

Flera år av stridigheter kring placering, val av byggnadsmaterial med mera föregick den nya kyrkans uppförande. Slutligen byggdes den dock, 1872 78, vid Tåsjöns strand av byggmästare Olof Andersson efter ritningar av Emil Langlet. Det var en stor treskeppig träkyrka i nygotiskt stil med dekorativa taklister och pilastrar. Kyrkans stolpresningskonstruktion var invändigt klädd med liggande slätkantad panel och exteriören med liggande fasspont. Kyrkan uppfördes i öst västlig riktning med sakristia i öster och torn med åttkantig lanternin i väster. Mitt på långsidorna i norr och söder fanns trapphus med entréer. Exteriören var vackert smyckad med kontursågade vindskivor och profilerade lister. Fönstren var krysspröjsade med spetsig avslutning och uppe under långhusets takfall satt runda små fönster. Interiört blommade också tidens formspråk ut med lövsågerier och starkt profilerade omfattningar. Genombrutna räcken och fasade pelare gav tillsammans med innertakets form ett kyrkorum med luft och rymd. Uppe på korväggen på var sida om altaruppsatsen satt predikstolen och psalmtavlan. Altaruppsatsen var utförd i form av ett kors med törnekrona och altarringen med balusterdockor med kraftigt konvex mitt. Vid en genomgripande ombyggnad 1957 togs utbyggnaderna med entréer och trapphus som fanns på södra och norra långsidorna bort. Endast ett av de ursprungliga fönstren syns på fasaden idag, övriga byttes mot kopplade bågar. De flesta fick spetsig avslutning men omfattningarna förenklades grundligt. De dekorativa elementen som fanns på fasaderna togs bort och den livliga exteriören fick en sluten gestaltning. Interiören genomgick en minst lika grundlig omgestaltning och idag är interiören hållen i en reducerad färgskala med en inredning präglad av stramhet. De delar med ett mer uttrycksfullt formspråk rensades bort och nya inventarier fick ett lugnt och slutet formspråk. I kyrkorummet togs predikstol, psalmtavla, altarring, altarkors och bänkar bort tillsammans med dekorativa element på läktarpelarna.

Sedan den radikala ombyggnaden på 1950- talet har mindre åtgärder genomförts. Under slutet av 1980- talet eller början av 1990- talet togs en dörr upp på södra långhusfasaden. Den fick samma placering som den ursprungliga sidoingången och försågs med handikappramp. 1995 byttes värmeradiatorer samt installerades hötalare och mixerbord i kyrkan. 2000 byggdes orgeln om och målarmästare Per Halvarsson bättrade på bladguldet.

Tåsjö kyrka har ett treskeppigt kyrkorum med orgel- och sidoläktare. Hela kyrkan genomgick en omfattande omgestaltning på 1950- talet vilket syns i en förenkling och nedtoning av detaljer. Man visade liten förståelse för nygotikens formspråk och altare, altarring, predikstol, psalmtavla samt bänkinredning med tidstypisk utformning togs bort. Interiören efter omdaningen på 1950- talet är väl sammanhållen genom färgsättning och nytillverkade delar som lister och dörrar. Genomgående är också väggbeklädnaden med väv. Kyrkorummet nås genom en pardörr med tre speglar i var dörrblad. Speglarna har en gulvit laserande färgsättning medan ramen är grön. Dörren omfattas av lister och en kornisch med karnisformad rännlist. I kyrkorummet, liksom i koret, ligger ett lackat trägolv som i mittgången täcks av en grön matta. Utmed de gulvita väggarna löper en enkelt profilerad mörkgrön golvlist. Över mittskeppet och koret reser sig ett längs fem sidor brutet tak från byggnadstiden, medan sidoskeppen täcks av plana innertak i samma utseende. Innertaken är klädda med längsgående bräder bakom tvärgående bräder i nord- sydlig riktning.

Slutna bänkkvarter från 1958- 59 står på var sida mittgången. På de främre bänkfronterna står urnor som kormarkeringar. Dörrspeglarna är ljust gula med mörkt blågrön ram medan bänkgavlarna har en utanpåliggande mörkare gul spegel med omgivande ytor i samma blågröna färg som på dörrarna. Ut mot sidoskeppen saknar bänkarna dörrar. Kvarteren löper framifrån koret och gör uppehåll en bit innan vapenhusväggen. I denna del står väggfasta långbänkar i enkelt snitt på var sida om dörren ut till vapenhuset. Ovanför bänkarna finns hyllor för psalmböcker och här står också en ljusbärare och tamburmajorer i trä. Fem stora fönster på norra lånhusväggen och fyra på södra sprider rikligt med ljus över kyrkorummet. Fönstren är symmetsrikt placerade mellan pelarparen och ovan dessa, uppe på sidoläktarna, sitter parvis mindre enluftsfönster. Listomfattningarna är målade i gråvitt liksom karm medan innerbågen är blå. Mellan fönstren hänger vägglampetter med tre kupor och i övrigt belyses rummet genom fyra malmkronor och en kristallkrona.

Sidoläktarna bärs i ytterkant av kraftiga parställda pelare med grönaktig färgsättning. Pelarna med fyrkantig form och fasade hörn går över bägge våningarna och avslutas under taket av ett av taklisten markerat kapitäl. Ursprungligen satt strävor prydda med dekorativa element mellan pelare och innertak. 1958- 59 togs dessa bort och utrymmet mellan pelarna fylldes med bjälkar vilket ger intrycket av en övre väggdel. Detta övre väggparti är vitmålat. Orgelläktaren bärs av fyra grupper om tre rejäla pelare, utmed långsidorna i form av sidoläktarnas pelare. Orgelläktarens raka front följer samma utseende som sidoläktarnas med spegelindelning. Speglarna har ljust brun laserande färgsättning medan de omgivande ytorna går i ljust grönt. Orgelläktarens mellersta spegel pryds av förgyllda sniderier. Läktaren nås genom pardörrar med spegelindelning liksom färgsättning likt övriga. Uppe på sido- och orgelläktare ligger ett mörkt lackat trägolv med bänkar placerade på gradänger. Bänkarna är fasta och gulgrå till färgen. De små fönstren kastar ett sparsmakat ljus över läktarna och gör utrymmet ganska dunkelt. På läktaren kommer man nära pelarnas överdel och kan se de vackert avfasade hörnen. Läktarfronterna har spegelindelning även på baksidan och är gråbruna med någon laserande verkan på mittspegeln. Vackert formade konsoler bär upp psalmstöden och uppe på sidoläktarna kan man ana något av kyrkans forna formspråk i läktarfronter, pelare och bänkar. Orgeln är färgsatt i starka röda och blågröna färger som saknar motsvarighet i övriga kyrkorummet. Orgelns mittparti omfattas av vita pilastrar med förgyllda kannelyrer och kapitäl som bär upp ett listprytt överstycke krönt av förgyllda sniderier. Inom en rundbågig öppning är orgelpiporna synliga, svickeln ovanför är avfärgad i kraftigt rött. Mittpartiet flankeras av lägre delar med pipor färgsatta i en kraftig blågrön ton, dessa kröns av förgyllda sniderier. Orgelns nedre del som är vänd ut mot kyrkorummet har en dovare färgsättning med mörkgröna speglar inom ljusbrun omfattning.

Koret som omskapades grundligt under restaureringen på 1950- talet är förhöjt och domineras av en ansenlig altartavla. I koret står en öppen altarring med bruten form och plana spegelindelade sidor. Fronten har ljus över och underliggare och däremellan ramverk i mörkare brunt. Speglarna är ljusa likt under och överliggare. Altaret är brett och flankeras av breda fundament som även omfattar predellan i grisaille föreställande nattvarden. Fundamenten har en ljus färgsättning med bruna speglar och gula ramar. Fundamenten avslutas upptill av en överliggare i grågrönt krönt av en förgylld list. Härovan hänger den gigantiska altartavlan infattad i en enkel smal förgylld ram. Den kontrasterar mot nederdelen genom sitt mer färgglada motiv. Färgerna är ljusare och med större variation, gula och gröna färger dominerar med inslag av blått. Dessa färger återfinns i hela kyrkorummet men inte i dessa klara nyanser. Tavlan har ett stelt formspråk med Jesus i mitten belyst av en sol och nedanför en knäböjande kvinna. Under var sidoläktare står ett slutet kvarter med korbänkar som till färg och form följer långhusets bänkkvarter. Rektangulära psalmtavlor med förgyllda ramar krönta av en harpa är fästa i sidoläktarnas sista pelare närmast korväggen. På var sida om altaret finns pardörrar in till sakrisitan bakom. Dopfunten som är trären har åttkantig form och står på en listprydd fot. Cuppans sidor pryds av snidade treklöver inom en passform. Klöverutsmyckningen återfinns även på det listindelade skaftet. Dopfunten fick nytt fundament 1958 och troligtvis även ny omfattning kring cuppans övre del.

Predikstolen sitter lågt placerad på ett av norra sidoläktarens pelarpar. Korgen kommer från den äldre kyrkan från sent 1700-tal och är utförd av Olof Persson ifrån Bodum med sniderier av byggmästaren Olof Andersson. Korgen är rikt utsmyckad men med en färgsättning som till största delen troligen härstammar från restaureringen. Korgen är sexkantig, kompletterad med en nytillverkad del, och avslutas nedtill av en knopp. Mittpartiet är spegelindelat med förgyllda hålkälslister längs sidor och överkant av speglarna som rymmer arkadbågar burna av pilastrar. Partiet över arkadbågarna är skuret i upphöjd relief medan fälten inom arkadbågarna är släta. Speglarna omges av breda övre- och undre listverk. Hörnen mellan speglarna döljs av vridna spiralformade kolonner och ovanför dessa sitter ansikten på det övre listverket. Ljudtaket har låg valmad översida och plan undersida med en förgylld strålsol. De låga sidorna upptas av speglar flankerade av förgyllda facetter. Prediskolstrappen med slutna sidor tillkom vid restaureringen.

Sakristian nås via en liten hall i norr med pendang i söder. I det norra utrymmet finns en toalett och på motsatt sida i söder en smal svängd trapp upp till övervåningen samt entré. I utrymmena ligger lackade trägolv och väggarna är klädda med väv. Själva sakristian är liten och rummet upptas till största delen av skåp för förvaring. Dörrarna in till sakristian har en spegelindelning som avviker från övriga dörrar i kyrkan med två liggande rektangulära speglar i botten och en stående däröver. De har en ljus laserande färgsättning likt övriga innerdörrar, en färg som även återkommer på skåpen i sakristian. Skåpen täcker hela västra väggen och på motsatt sida står ett skrivbord nedanför två fönster. I golvet finns en lucka ner till vinkällaren. En svängd smal trapp i brunrosa förgsättning leder upp från utrymmet i söder till ett rum ovanför sakristian. Denna trapp är ursprunglig och hade tidigare sin motsvarighet i norr. Rummet ovanför sakrisitan har en äldre karaktär och är möblerat med ett bord och några stolar. I det nordöstra hörnet står en murad kaminomfattning och mot korväggen står väggfasta skåp av äldre modell. Rummet flankeras i norr och söder av mindre utrymmen likt på bottenvåningen. Dörrarna in till rummet, i norr och söder, har samma avvikande spegelindelning som i sakristian.

Vapenhuset bär tydlig prägel av ombyggnaden på 1950- talet. Då förbands utrymmet mellan långhusvägg och trapplopp genom mellanväggar och i de nyskapade rummen inreddes toalett i norr och städskrubb i söder, idag med elinstallationer. Ovanpå det äldre golvet lades ett nytt trägolv som idag täcks av en vit heltäckningsmatta. Utmed väggarna löper låga lackade golvlister med enkel profil och väggarna har den gängse ljusmålade beklädnaden i väv. Långhuset nås via en pardörr med omfattning med samma utformning och färgsättning som inne i kyrkorummet. Mittför sitter pardörren ut till vindfånget, den omfattas av samma lister men saknar krön. Vapenhuset har kallare färgsättning, en vit färg med blå ton, än kyrkorummet, där det går åt en mildare gulvit nyans. Rejäla breda lackade trätrappor med svängd form leder upp till läktarna. De blåmålade hela räckena med mörkgrön överliggare ut mot långhuset kan vara från de tidigare trapporna, kompletterade med moderna handledare i trä fästa i väggarna.

Överst i det norra trapploppet finns en dörr på den södra väggen som döljer ett litet utrymme med trapp upp i tornet. Vidare via en enkel bräddörr nås tornrummet bakom orgeln med brädklädda väggar och tak. På norra väggen hänger resterna av en duk som utgjort skärmvägg i den första kyrkan. Motivet föreställer ett kors med törnekrona och svepduk, vid dess fot står en gråtande Maria. Korset mot en blå himmel med molnformationer står inom en rundbåge buren av parställda svarvade kolonner och däröver ett blå draperi med gula fransar upplyft av tre änglar. I en djup nisch på västväggen sitter ett rosettfönster från byggnadstiden.