Kraftfulla föremål
Budstickor fungerade som ett slags pass. Att passera över en
annan klans område kunde vara riskabelt. Därför brukade
långväga vandrare bära med sig budstickor. De berättade vem
man var och vad som var ens ärende.
Vinare används under ceremonier och danser. Vinare är både
ett musikinstrument och ett rituellt redskap. När de snurras i sin
snodd hörs ett vinande ljud. Vinarna är ett viktigt attribut i
initiationsriter för unga män. Vissa vinare är så heliga att endast
initierade män får se och använda dem. Vinarna är dekorerade
med klanmönster.
Dödspekare fanns över hela Australien och var gjorda av ben
från människa, känguru, emu, eller av trä. Om en medicinman
riktade dödspekaren mot en människa kunde den dra livskraft
ur henne eller skicka en sjukdom in i hennes kropp. Den här
pekaren är gjord av emufågelns ben.
Pärlmusselhängen
Dessa hängen var högt värderade bytesföremål som man hand-
lade med över hela kontinenten. Mönstren har mytologisk be-
tydelse och associeras ofta med regn. Snoddarna är gjorda av
människohår.
De mindre hängena bars runt halsen eller flätades in i hå-
ret. De större hängena bars av vuxna män och pojkar i bältet
för att täcka könet.
JaKtredsKaP och universalverKtyg
Klubbor, spjut, kastträn, bumeranger, stenknivar, fällor och nät
– enkla redskap kan tyckas, men jägarnas kunskap och skick-
lighet var det allra främsta vapnet.
Klubbor var vanliga, både i jakt och strid. Vissa kastades,
andra användes att slå med. Spjuten användes i jakt, fiske och
strid. De var helt i trä, eller hade spetsar av ben eller sten.
Med kastträet fick jägaren en väldig kraft när han slunga-
de sitt spjut. Männen spårade och lockade till sig bytesdjur
genom att härma dem. Under jakten använde man sig av
teckenspråk.
Kvinnorna samlade bär, frukter och nötter. Med gräv-
käppar tog de upp rötter och smådjur. Sökandet efter föda
var säsongsbundet och målinriktat. Vattenhålen var utgångs-
punkter när avstånd beräknades. Vätska kunde också samlas
från djur, rötter, växter och från morgondaggen.
Korgar och väsKor
Att ha funktionella korgar av olika slag var helt avgörande för
ett jägar- och samlarfolk. Kvinnornas samlade var grunden i
försörjningen. Männens jakt fyllde ut basfödan.
Kvinnorna flätade korgar av barkfibrer eller gräs och sydde
väskor av barktyg. Barken kunde också bankas ut till skålar
och behållare som tätades med bivax eller kåda. På så sätt
kunde man också bära vatten.
Korgarna kunde ha olika användning – för att frakta saker,
som fångstfällor och som förvaring. Stora barktråg användes
bland annat som bärbar vagga för spädbarn – se montern till
höger.
hedrad och utstött
Den brittiske guvernören införde på 1800-talet en belöning
till de ”infödingar som visat vilja att bli civiliserade brittiska med-
borgare”. De utnämndes till ”kungar” eller ”drottningar” och
fick bröstplattor av mässing.
Titlarna och bröstplattorna var värdelösa. De som blev
”kungar” eller ”drottningar” fick inga rättigheter i det kolo-
niala samhället. Däremot blev de ofta utstötta och föraktade
av sina egna. Våldsamma konflikter utbröt mellan ”kungar”
eller ”drottningar” och klanledare.
De som hade bröstplattor blev udda figurer som varken
passade in i det traditionella eller i det vita samhället.
didgeridoon – australiens lJud
Blåsinstrumentet görs av stockar som termiter har urholkat.
En avancerad blåsteknik behövs för att få fram de vibreran-
de ljuden ur didgeridon. Ursprungligen användes didgeridoon
enbart i rituella sammanhang.
Didgeridoo-spelaren försökte återskapa olika ljud från
naturen. För att göra det lyssnade han till fåglarnas vingslag,
djurens trampande, ljuden från vinden, åskan, träden och
vattendragen.
BaoBaBnötter med graveringar
Traditionellt