Guldhedskyrkan

GULDHEDSKYRKANS FÖREGÅNGARE
När stadsdelen Guldheden planerades och byggdes under mitten av 1900-talet uppfördes en provisorisk kyrkobyggnad vid Dr Fries torg i centrala Guldheden med hjälp av ekonomiska medel från Göteborgs småkyrkostiftelse.

Småkyrkostiftelsen baserade sin verksamhet på den så kallade småkyrkoidéen, dvs att kyrkan skulle nå ut med sitt budskap genom att uppföra flera mindre kyrkobyggnader på sådana platser där människorna bodde och var verksamma. Den provisoriska kyrkobyggnaden på Guldheden var uppförd av trä och bestod av två sammanbyggda byggnadsdelar ett kyrkorum och en församlingssal som ursprungligen användes som barnstuga. På berget ovanför kyrkan restes en enkel klockstapel i trä vars klocka skulle bjuda in stadsdelens invånare till gudstjänst.

GULDHEDSKYRKAN UPPFÖRS
Redan innan den provisoriska träkyrkan stod färdig var det bestämt att den så fort som möjligt skulle ersättas av en permanent kyrka. År 1951 startades därför en insamling. Genom kollekter, basarer m.m. samlade guldhedsborna ihop omkring en halv miljon kronor fram till år 1965. Att bygga en ny kyrka beräknades emellertid kosta drygt en miljon kronor och den resterande summan sköts till av framför allt Göteborgs kyrkonämnd och Göteborgs småkyrkostiftelse. Stadsplanen för kyrkobyggnaden som placerades högst på bergsplatån vid Dr Fries torg upprättades 1962 där

Det blev arkitekten och professorn Helge Zimdal som kom att utforma den nya kyrkan. Han ritade en kyrkobyggnad i två plan De första spadtagen togs under våren år 1965 och i grunden murades ett plåtskrin in som innehöll dokument om kyrkobyggnadsprojektet. Inredningen är formgiven av inredningsarkitekt Christer Widte. Guldhedskyrkan uppfördes av elever vid Göteborgs yrkesskolor och därför tog byggandet lite längre tid än vad som först var avsett. Söndagen den 2 oktober år 1966 kunde kyrkan invigas av biskop Bo Giertz och komminister Per-Olof Sjögren.

Den färdiga kyrkan fick planformen av en kvadrat med en sida av 20 meter. I markplanet upptogs ytan till hälften av ett kyrkorum (10x20 m) och till en fjärdedel (10x10) av en liten församlingssal. Den återstående delkvadraten inrymde sakristia, kök och vestibul. Utmed kyrkans norra fasad hade en suterrängvåning som bestod av ungdomslokaler, kapprum, toalett och pannrum inrymts i källarplanet. Den nya kyrkans formspråk anknöt till den övriga bebyggelsen i stadsdelen.

FÖRSAMLINGSHEMMET UPPFÖRS
Relativt kort tid efter det att Guldhedskyrkan stod färdig fick professor Helge Zimdal uppdraget att utforma ett församlingshem. Zimdal ritade en byggnad i två våningar med källarvåning, att uppföras norr om kyrkan. Det nya församlingshemmet stod färdig 1976. Byggnaden består av en källarvåning med sällskapsrum, förråd och toaletter; en 1:a våning med kontors- och samlingsutrymmen samt toaletter; en 2:a våning med kontors- och undervisningsrum samt toaletter.

I souterrängplanet byggdes en förbindelsegång mellan de två byggnaderna och i anslutning till förbindelsegången placerades en utvändig spiraltrappa som leder upp till huvudentréerna. Trappan samt passagen i övre planet avgränsades med glesa järnräcken.

DEN URSPRUNGLIGA ORGELN i Guldhedskyrkan utgjordes av en enkel fristående orgel i ljust trä. Orgeln var tillverkad av Hammarbergs orgelbyggeri år 1966 och hade 5 stämmor fördelade på en manual och en bihangspedal. År 1987 tillverkades det en ny orgel till Guldhedskyrkan. Den orgeln har senare byts ut?

FUKTSKADOR
På grund av fuktskador var det även nödvändigt att sätta om den utvändiga garnitbeklädnaden på korutbyggnaden redan 1976.

År 1998 genomfördes en fuktskadeutredning om de båda byggnaderna. Resultatet pekade på att det fanns fuktskador i förbindelsegångens vägg- och takkonstruktioner. Under en längre tid hade det förekommit ett takläckage som orsakat fukt och mikrobiell aktivitet i takkonstruktionen. På vissa ställen hade det även runnit in vatten som orsakat fukt i golvkonstruktionen. Utredningen konstaterade också att byggnadernas betongplattor fuktskadats genom ångdiffusion från marken, vilket sannolikt främst berodde på att plattorna och isolerskikten var alltför tunna och därmed hade en för låg fuktkapacitet.

För att åtgärda fukt- och emissionsproblemen genomfördes en renovering av byggnaderna under år 1999. Takläckaget från förbindelsegångens ovansida åtgärdades. Därefter revs fuktskadade delar av innertak och taklag i förbindelsegången och i församlingshemmets angränsande hall. Slutligen monterades det in nya bättre ventilerade innertak.

För att åtgärda problemet med de fuktiga betongplattorna revs olämpliga golvmattor och innergolv bort. Betongytorna rengjordes noggrant och ett golv med mekaniskt ventilerade luftspalter monterades in. Arbetena utfördes av RA-Bygg AB i Mölndal.

År 2002 gjordes en större tillbyggnad av församlingshemmet mot nordväst och en inglasad förbindelsegång mellan kyrkan och församlingshemmet samt nya fönsteröppningar i församlingshemmets södra fasad. I samband med ombyggnaden förbättrades utrymningsvägarna från kyrkan och församlingshemmet.

I kyrkorummet finns det 210 sittplatser, men i och med att det finns en vikvägg mellan församlingssalen och kyrkorummet kan de båda rummen vid behov göras om till ett stort utrymme med plats för 300 personer. Man kommer in i kyrkorummet från kapprummet i nordväst.

Kyrkorummet dominerades av mörkröda tegelväggar med fogar i violett bruk. I absiden är teglet vitmålat och kontrasterar på så sätt mot långhuset. Längst bak i kyrkorummet finns en låg gradäng som fungerar som orgel- och körläktare. Bänkarna och predikstolen är tillverkade av ljusa träslag och kontrasterade därför på ett enhetligt sätt mot kyrkans tegelväggar.

GOLVBELÄGGNINGEN utgörs kvadratiska kalkstensplattor med ljusgrå fogar. I koret är golvbeläggningen av rödaktig marmor och golvnivån två steg högre än i det övriga kyrkorummet. Gradängerna vid västväggen är av trä i tre steg. I vapenhuset ligger stora rektangulära kalkstens-plattor. I byggnadens övriga utrymmen består golvbeläggningen huvudsakligen av röda klinkers.

I korabsiden är VÄGGARNA vitslammade. I långhuset består väggarna av mörkrött tegel där varje skift utgörs av två löpstenar och en koppsten. Fogarna är violetta till färgen. På väggarna i kyrkorummet finns det murade detaljer såsom ljushållare samt takstolsupplägg. På den norra väggen finns det åtta dekormurade väggfält. Väggytan under de dekormurade partierna består av fyra vikdörrar in till församlings¬salen samt tre genomsläppliga spaljéfält ut mot vestibulen med en spaljédörr. På västväggen hänger fem stora högtalare.

FÖNSTREN har bågar och karmar av trä och är mörkt laserade, de är placerade på olika höjder och dagsljuset faller in så att de belyser de viktigaste platserna i kyrkorummet koret, dopfunten och orgeln. I långhuset finns dessutom åtta små ljusinsläpp vid takfoten på den norra väggen. Två höga och smala ljusinsläpp finns på var sida om altaret i absiden. Ett stort fönster är placerat på den södra fasaden vid koret och ett litet fönster på den södra fasaden vid dopfunten i väster. I den västra väggen finns ett högt placerat fönster över orgeln.

TAKET består av ett brädtak som är laserat i en grågrön nyans med synliga takstolar i limträ-konstruktion. I sakristian finns ett putsat tunnvalv.

FAST INREDNING
ALTARET är av i kalksten och består av två kraftiga och räfflade ben samt en krönande tjock bordskiva med slipad ovansida och räfflade sidor. Kyrkan saknar altaruppsats i stället står ett enkelt krucifix vi altaret.

BÄNKARNA är utförda i furuträ och relativt breda med stoppade lädersitsar. Bänkarna finansierades genom att varje gata i Guldheden skänkte bidrag till sin egen bänk och därför fick bänkarna namn efter stadsdelens gator.

PREDIKSTOL är tillverkad av ljust furuträ och är försedd med raka panelklädda sidor. Både predikstolen och altaret är formgivna av Helge Zimdal.

DOPFUNTEN är av räfflad kalksten och har en oktagonal cuppa med en smalare fot och en kraftig bas.

I väster hänger ett votivskepp
Armatur av mässing är formgiven för kyrkan.