SVENNEVADS KYRKA

1700-tal:
Hösten 1782 revs den gamla träkyrkan för att lämna plats för en ny större kyrka. Initiativtagare och ledare för byggandet av en ny kyrka var dåvarande ägaren till Skogaholms herrgård, generalen och friherren Gustaf Philip Wennerstedt. Kyrkans kor var menat att fungera dels som högkor men också som gravkor för familjerna Wennerstedt på Skogaholm och Wester på Haddebo. Ritningarna på kyrkan framställdes av Överintendentämbetet och i akten finns arkitekten Thure Wennbergs namn bevarat men troligtvis fick han hjälp av den dåvarande chefen på Överintendentämbetet arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz.
Byggnadsarbetena påbörjades hösten 1782 under ledning av byggmästare M O Beurling, Örnsnäs. Den 19 augusti 1786 invigdes kyrkan av biskop Benzelius och då fanns bl. a. predikstol och orgel med orgelläktare på plats. Inredningens färgsättning gick i svart och guld på Wennerstedts önskemål.

Altaruppsatsen med tavla uppsattes 1793, fram till dess brukades troligen ett förgyllt kors som altardekoration.

1800-tal:
Under 1800-talets senare del byttes det ursprungliga spåntaket ut mot skiffer från Hällan i Dalsland. Interiören renoverades efter tidens smak och bl. a. ersattes de slutna bänkkvarteren ut mot nya öppna bänkar och altarringen med svarvade balusterdockor tillkommer. Ett tiotal år senare murades den norra ingången igen för att ge plats åt en kamin. Byte av värmesystem sker ytterligare en gång före sekelskiftet 1900.

1900-tal:
Under 1920-talet installerades elektrisk belysning i kyrkan. Övriga arbeten under 1900-talet har karaktär av underhålls- och komfortåtgärder. Utvändiga putsarbeten har genomförts 1940, 1974 och senast 1990. Vid 1990 års arbeten uppfördes nya ekonomiutrymmen och dyligt vid den tidigare igensatta norrportalen. Tillbyggnaden ritades av arkitekt Jerk Alton. Skiffertaket har omlagts år 1986 och 1999.

Svennevads kyrka har rektangulärt långhus med rundat fullbrett korparti i öster, smalare, indraget torn i väster, sakristia samt tillbyggda ekonomiutrymmen och dyligt i norr.

TAK Långhuset har ett mansardtak med valmad spets klätt med skiffer. På östra nockspetsen finns ett förgyllt kors. Långhusets takfall är försedda med häng- och stuprännor av målad plåt. Sakristian och tillbyggnaden på norra sidan har valmade sadeltak belagda med målad plåt. Tornets kopparklädda huv är försedd med urtavlor i samtliga väderstreck och kröns av ett förgyllt kulkors med hane.

FASAD Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade listverk och pilastrar och rusticerade omfattningar. Även sockeln är spritputsad och avfärgad i samma vita kulör som kyrkan i övrigt. På varje långsida finns två slätputsade pilastrar. Längs takfoten på både långhus och torn finns en kraftigt profilerad gesims. Långhusets takgesims fortsätter och övergår till en gördelgesims på den västra fasaden. Fönsternischerna är slätputsade med smal omfattning. Västra och södra portalen har tresprångiga slätputsade stickbågiga nischer med rusticerade portalomfattningar. Ovanför den västra portalen är en kalkstensplatta med förgylld inskription placerad.

FÖNSTER Långhuset har fyra stora rundbågiga fönsternischer på södra sidan och tre likadana på norra sidan. Ovanför södra respektive f d norra porten finns två mindre rundbågiga fönsternischer. I korets rundade östvägg finns ytterligare två stora rundbågiga fönsternischer samt en centrerad rund fönsternisch. Runda fönsternischer finns även i södra respektive norra muren till de flankerande utrymmena till tornet, samt i tornets andra våningen på tornets västfasad. Sakristian har ett likadant men mindre rundbågigt fönster i norra muren.
Fönsternischerna är slätputsade med en smal omfattning och i nederkant försedda med solbänkar. Bågarna är av gjutjärn och tillverkade vid Brevens bruk. De delas upp med en kraftigare mittspröjs och två likadana tvärspröjs, varje mindre del är sedan uppdelad med tunnare spröjs. I översta delen bildas spetsbågar med en infattad blomma i färgat glas; rött, gult och blått. I tornets klockvåning finns i samtliga fyra väderstreck rundbågiga ljudöppningar med träluckor.

DÖRRAR Kyrkan har portar i väster och söder, varav den västra är huvudentré. De har tresprångiga slätputsade nischer med rusticerade omfattningar. I väster är porten en inåtgående pardörr av trä med kopparplåt på utsidan. Södra portalen har en utåtgående pardörr i trä med rektangulära och spetsbågiga fyllningar, den nedersta med flätmönster. Porten har nu en gammelrosa kulör.