Gustav II Adolfs Lützenkyller.

Gustav II Adolfs älghudskyller från dödstillfället vid Lützen 1632 bär flera spår av hans skador. Det togs efter kungens död som krigsbyte av en kejserlig soldat och överlämnades till generalfältmarskalken, hertig Ottavio Piccolomini, som i sin tur lämnade kyllret till kejsaren Wien.

Kyllret kan följas i skattkammarinventarierna i Wien från 1677 till 1732. Från Skattkammaren överfördes det till tyghuset vid Schottenhof och med tyghussamlingarna sedan 1856 till den nya artilleriarsenalsbyggnaden vid Südbahnhof. Kyllret, som länge ansågs som ett av Österrikes främsta krigsbyten, återlämnades efter första världskriget till svenska staten av den Österrikiska regeringen som tack för Svenska Röda Korsets hjälpinsatser. I närvaro av av Svenska Röda Korsets ordförande, prins Carl, Österrikes chargé d'affaires, museichefer och historiker uppackades det högtidligen i Livrustkammaren den 4 juni 1920.

Kyllret är av svensk älghud av olika tjocklek från 6-8 mm i skörten till 2-4 mm i ärmarna. Mellanfoder av grovt linne. Foder av grön sidenatlas, vars stadkant är röd och med 4 linjer. Kanfasstyvning i livet på båda sidor för att hålla framsnibbarna raka. På insidan runt livet är 8 stroppar fastsydda för fasthakande av byxorna. Kyllret var ursprungligen knäppt fram, 18 tättsittande knapphål, kragen har haft 4 knappar, ärmarna nedtill med 7 knappar. Samtliga knapphål är langettsömmade med ursprungligen rött silke. Kyllret är sannolikt av engelsk typ, eftersom kungen hade engelska kyllermakare. De långa ärmarna tyder också på detta, eftersom de flesta kyller vid denna tid var ärmlösa.

Kyllret uppvisar förutom den sönderskurna vänstra ärmen, som anger platsen för det första skottsåret och möjligen antyder att ett förband blivit lagt över detta, hålet efter det andra skottet i ryggen samt ett fyrsidigt sticksår på bröstets högra sida.

På en vidfästad, samtida etikett står: "Dieses Goller hat angehabt König aus Schweden mit ... men Gustavus Adolphus .... Schlacht bei Lütz... schüssen todt auf ... Keiserlichen ..."

Övriga skador på kyllret är orsakade av reliksamlande besökare.

Efter Dirschau, den 8 augusti 1627, kunde Gustav II Adolf ej bära harnesk. Han fick vid detta tillfälle en inoperabel muskötkula på höger sida i halsen.

Kyllret kan möjligen vara tillverkat 1630 av en engelsk kyllermakare i Tyskland (Gustav II Adolf vid Lützen, Stockholm 1944, sid. 220).