TINGSHUSET, FJUGESTA

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i två våningar med vind. På en sockel av natursten vilar en plankkonstruktion som klätts med spiktegel och reveterats. Taket är ett brutet valmat sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel, i takfallet finns flera lunettfönster. Planen kan beskrivas som en grund u-form med svagt framskjutande sidorisaliter åt trädgårdssidan. Mellan sidorisaliterna finns två utanpåliggande trapphus med entré från gården. Åt gatusidan sträcker sig tingssalen ut från fasaden i övrigt. Detta parti kröns av en fronton smyckad med triglyfer och guttae. I frontonen står Tingshus skrivet med svarta bokstäver.

Tingssalens fönster är stora i jämförelse med övriga fönster i bottenvåningen. Fasaden är spritputsad medan hörnkedjor, omfattningar och takfotsgesimser är slätputsade. Entrén ligger på ena gaveln, vilket är en något ovanlig lösning. En trappa i granit leder till en avsats framför entrén. Avsatsen skuggas av ett profilerat entablement vilande på två kolonner och två halvkolonner i toscansk stil utförda i gjutjärn. Dörren är en pardörr med glas i överdel och överljus ovan överliggaren.

Tingssalen sträcker sig genom byggnaden och får därigenom dagsljus från två väderstreck, både bakom rätten och bakom allmänheten. Tre dörrar fanns på vardera långsida, ytterligare en har senare tillkommit. En stor järnkamin värmde tidigare salen. Bröstpanelen är med stor sannolikhet den ursprungliga liksom dörr- och fönsteromfattningar. I övrigt är ingen annan inredning bevarad.

Byggnaden rymde vaktmästarebostad. Även polisen hade lokaler i byggnaden. Tidvis satt här fyra poliser och en landsfiskal. Byggnaden hyste tidigare även ett madrasserat häkte. På vinden förvarades beslagtaget gods. På trädgårdssidan finns det gamla häktet med en bevarad häktesdörr. Häktet är förmodligen uppfört av tegel som putsats. Ett uthus med drödmålade panelfasader finns också på tomten. Trädgården är full av fruktträd och bärbuskar.

Enligt en muntlig källa på plats rymde Lars-Inge Svartenbrandt från en häktet i Fjugesta. Han klättrade ut genom en lucka i häktesdörren som mätte ca 27 x 30 cm.

I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns exteriör- och interiörbilder arkiverade från inventeringen 1971.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-14