Bostadshus

KVARTERET VINKELN - Kvarteret Vinkeln är beläget i stadens östra del och sträcker sig utmed klintbranten. Det utgörs av ett vinkelformat markområde, vars fastigheter dels är placerade uppe på klinten och dels nedanför. I väster angränsar kvarteret till Smittens backe, Södra Kyrkogatan och Ryska gränd. Övre Finngränd avgränsar kvarteret i norr och Trappgatan i öster. Den sydöstra delen av kvarteret gränsar till Torngränd i norr, Nygatan i öster och Hästgatan i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret dels Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 21-24, 36-48, dels S:t Hansrotens tredje kvarter med tomtnummer 1 och 2.
Det är ovisst om kvarteret under medeltiden motsvarade ett enda eller om eventuellt någon gränd delat det i två delar. I kvarterets sydvästra del löpte under 1800-talet från Smittens backe in på nuvarande Vinkeln 28, en gränd, vilken möjligen var medeltida. Troligen var området relativt tätbebyggt med stenhus under medeltiden. Murverk efter dessa byggnader finns dock endast bevarade under mark. Enligt 1646 års karta var endast området nedanför klinten markerat som bebyggt. Däremot sträckte det sig längre norrut än i dag och på området fanns två markerade stenhus. 1697 års karta visar att den del av kvarteret som ligger nedanför klinten fått dagens utbredning och utgjordes av sju tomter, av vilka flera enbart användes för odling. Kvarterets östra hälft uppe på Norra Klinten utgjordes av åkermark med undantag för de två nordligaste tomterna, vilka vid den här tiden var bebyggda. Åkermarken omnämns ha varit bebyggd tidigare.
Ännu under 1700-talet utgjordes sannolikt den övre delen av kvarteret på Norra Klinten till större delen av åkermark, vilken kallades "Madame Kinlocks åker" efter rådmansänkan Catharina Kinlock. Efter hennes död 1756 ärvdes marken av svärsonen Nils Lundsberg och kallades sedermera "Lundsbergs åker". Nygatan mellan Hästgatan och Klintgränd utgör dess äldsta sträckning och omfattade då även nuvarande kvarteret Kruset. Namnet Nygatan erhöll gatan då den, sedan mitten av 1800-talet förlängdes mot norr. Norra Klinten ansågs under 1700-talet vara svårtillgänglig från den äldre stadskärnan och bebyggdes därför relativt sent. Vattentillgången var en anledning till att denna del var mindre attraktiv, då de närmaste ställena att hämta vatten på var vid Stora Torget och Ryska gränd. Idag domineras den övre delen av kvarteret av låga skiftesverkshus, medan den lägre delen nedanför klintkanten främst utgörs av större byggnader.

VINKELN 13 - Fastigheten Vinkeln 13 är belägen i sydöstra delen av kvarteret, i hörnet där Trappgränd och Torngränd möts, ovanför klintkanten. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:37. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus och ett stall, båda försedda med brädtak. Fastigheten har sannolikt haft samma tomtgräns åtminstone sedan 1800-talet. Enligt 1883 års karta var tomten enbart bebyggd med det än i dag befintliga bostadshuset - en reveterad och putsad skiftesverksbyggnad under ett tegeltäckt sadeltak - placerat med långsidan längs Torngränd.
Förutom bostadshuset, från 1700-talets andra hälft, utgörs fastighetens nuvarande bebyggelse av ett uthus från sekelskiftet 1900, placerat i fastighetens nordvästra hörn, samt en friggebod, från 1980, placerad i fastighetens södra hörn.
Ut mot gaturummet har fastigheten en äldre, småskalig utformning och är helt avskärmad från insyn av en inkörsport i nordost, klädd med bred liggande panel med överliggare. Mot grannfastigheterna i sydväst och sydost avgränsas fastigheten av brädplank. Längs klintkanten i nordväst löper ett spjälstaket. Gården är belagd med gräs, stenplattor, kalkstensflis samt singel och är väl uppvuxen med fruktträd och blomrabatter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7
, VINKELN 13 - Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus och ett stall, båda försedda med brädtak. Enligt 1883 års karta var tomten enbart bebyggd med det än i dag befintliga bostadshuset - en reveterad och putsad skiftesverksbyggnad under ett tegeltäckt sadeltak - placerat med långsidan längs Torngränd.
Förutom bostadshuset, från 1700-talets andra hälft, utgörs fastighetens nuvarande bebyggelse av ett uthus från sekelskiftet 1900, placerat i fastighetens nordvästra hörn, samt en friggebod, från 1980, placerad i fastighetens södra hörn.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7