RIDDARHOLMEN

GAMLA RIKSDAGSHUSET VID BIRGER JARLSTORG - Ursprungligen låg här Gråmunkeklostret, grundat 1270. Partier av detta finns ännu bevarade. Tomten skänktes på 1620-talet till Stockholms stad, som där inrättade en skola. 1666 övergick huset i privat ägo. I början av 1700-talet påbyggdes huset med ytterligare en våning och en tvåvånig flygelbyggnad uppfördes mot sjösidan.
Huset ombyggdes 1866 för den nya riksdagen efter ritningar av J F Åbom. Även det intilligande Hebbeska huset togs då i bruk för riksdagen.
1905 flyttade riksdagen till Helgeandsholmen. 1908-11 byggdes i stället huset om för statliga ämbetsverk efter ritningar av Aron Johansson. Den tornprydda byggnadskroppen mot söder tillkom då.

GYMNASIEHUSEN - Det västra huset byggdes 1635. 1806 byggdes det om till fatbur för slottet.
Det östra huset (Kurckska palatset) omfattar rester av det medeltida gråmunkeklostret. I bottenvåningens kryssvälvda rum finns kalkmålningar från 1400-talet.
På 1640-talet byggdes huset om sedan det förvärvats av Johan Baners arvingar. 1669 inköptes det av Gustaf Kurck vars släkt ägde huset till 1689.
Huset tillbyggdes 1758 och användes av Riddarholmskyrkans församling som kyrkoherdeboställe.
Sedan församlingen upplöstes byggdes huset om 1814 för Stockholms Stor- eller Katedralskola fr o m 1821 kallad Stockholms Gymnasium.
1846-54 byggdes båda husen om för gymnasiet efter ritningar av J F Åbom.
Byggnaden inreddes 1948 för riksrevisionsverket.

RIDDARHOLMSKYRKAN - Kyrkan uppfördes omkring 1280-1310 i anslutning till franciskanermunkarnas 1270 grundade kloster.
Under 1400-talet tillkom sydskeppet genom ombyggnad och 1569-90 tillkom tornbyggnaden under ledning av Willem Boy. Under 1500-talets senare del restaurerades kyrkan och under 1600-talets senare hälft ville man omdana den från gotisk medeltidskyrka till barockkyrka.
1811-17 genomgick kyrkan en ny omdaning under ledning av Fredrik Blom. Man försökte då förstärka kyrkans medeltida karaktär.
Efter ett blixtnedslag 1835, då tornspiran och ett flertal yttertak avbrändes, reparerades kyrkan under ledning av A Nyström
Den karaktäristiska tornspiran av gjutjärn uppfördes 1838-40 efter ritningar av E G Göthe.
1914-22 restaurerades kyrkan under ledning av G Lindegren och M Olsson.
Kyrkan var församlingskyrka från 1600-talet till 1807 och är sedan 1635 kunglig begravningskyrka.
Gustavianska gravkoret bygges 1632-34 för Gustav II Adolf efter ritningar av Kristian Blume.
Karolinska gravkoret påbörjades 1671 för Karl X Gustav efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä och fullbordades 1746 under ledning av C Hårleman.
Bernadotteska gravkoret uppfördes 1858-70 efter ritningar av F W Scholander.
Kyrkans torn och spira restaurerades 1968-70 under ledning av arkitekt T Olsson. Spiran togs då ned för konservering och delvis omgjutning.

SPARRESKA PALATSET - Palatset uppfördes på 1630- eller 1640-talet sedan Per Erik Sparre 1635 erhållit tomten i donation. Dess ursprungliga storlek kan anas med hjälp av en rad ankarslutar i fasaden. Palatset inköptes 1776 för Amiralitetskollegium. Efter den stora Riddarholmsbranden 1802 ersattes det tidigare höga taket med en våning och ett flackare tak. Marinen huserade i byggnaden fram till 1916 och därefter har den disponerats av andra statliga institutioner, sedan 1967 av kammarrätten. Byggnaden restaurerades 1949-50 och 1973-74. Vid den senare restaureringen sänktes flygelpartierna till den höjd de hade innan påbyggandet under 1800-talet.

KAMMARRÄTTENS HUS - Tomten donerades 1635 till Carl Bonde, som här uppförde ett palats. På regleringskartan från 1635 är den redan bebyggd, med en huvudbyggnad med gaveln mot vattnet och en smal länga utmed gatan. Efter slottsbranden 1697 nyttjades det av staten som förvaltningslokaler. Efter Riddarholmsbranden 1802 återbyggdes husets södra flygel, som väsentligt förlängdes, för kammarrätten och kammararkivet efter ritningar av Fredrik Blom och fortifikationsofficeren Bouck. Av det gamla huset bevarades endast murpartier av västra delen. Kammararkivet flyttade ut 1974 varefter byggnaden restaurerades och ombyggdes under ledning av Uhlin & Malms arkitektkontor.

HESSENSTEINSKA HUSET (BENGT OXENSTIERNAS PALATS) - Tomten ägdes vid 1600-talets början av riksrådet Bengt Oxenstierna. Palatset började antagligen uppföras efter dennes död 1643 av brorsonen Bengt Oxenstierna.
1731 tillhörde palatset Fredrik I. Det ärvdes av hans son F V von Hessenstein, och kallades därefter Hessensteinska huset.
1831 övergick privatpalatset i stadens ägo. Fasader och gårdsportal ombyggdes då efter ritningar av F W Leijonancker.
Staten övertog huset genom ett byte med Stockholms stad 1926 och nyttjar det för Svea Hovrätt och statskontoret.
Kvar i huset är ett dekorativt brädtak, troligen från 1600-talet, kakelugnar och 1700-talsmålningar av Johan Pasch.

STENBOCKSKA PALATSET - Palatset uppfördes på 1640-talet för Fredrik Stenbock och var då ett rött stenhus med dekorerade gavlar.
Det fick sin nuvarande huvudform vid en om- och tillbyggnad 1666-71 efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä.
Interiören moderniserades på 1730-talet under ledning av C Hårleman.
Palatset köptes av kronan 1772 och ställdes i ordning för kommerskollegium. Arkitekt var då J E Rehn.
1865 övertogs palatset av Riksarkivet, som använde det som magasin till 1968.
Därefter har byggnaden under ledning av Uhlin & Malms arkitektkontor grundligt restaurerats för regeringsrätten, som flyttade in 1972.

WRANGELSKA PALATSET - Tomten donerades 1629 av Kronan till riksrådet Lars Sparre och omfattade då större delen av Birger Jarlstorg. På tomten fanns ett försvarstorn från 1500-talet, det s.k. Vasatornet. Detta fick utgöra hörntorn i det palats som Sparre lät uppföra åt sig och som troligtvis stod färdigt omkring 1640. 1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva till riksrådet och krigaren Carl Gustaf Wrangel för hans bedrifter i trettioåriga kriget.
Under 1600-talets andra hälft byggdes palatset om efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä.
Efter Tre Kronors brand 1697 användes palatset som bostad för kungafamiljen och har därefter också kallats Kungshuset.
Sedan 1757 har palatset varit säte för Svea hovrätt.
Vid Riddarholmsbranden 1802 eldhärjades palatset svårt. Det återuppbyggdes i förenklat skick 1803-05 efter ritningar av C C Gjörwell.
Tornhuvarna mot torget återställdes vid restaureringen 1898.
1948-50 byggdes palatset om och restaurerades, bl a återställdes entréhallen enligt Nicodemus Tessins intentioner.
1984-85 putsades fasaden, som dittills varit gul, om i vitt som var dess kulör på 1700-talet.
Sedan 1954 disponerar Svea hovrätt hela palatset, som är Riddarholmens största byggnad.

SCHERING ROSENHANES PALATS - Byggnaden uppfördes som privatpalats 1653-56. Det bestod ursprungligen av en palladianskt influerad kvadratisk tegelbyggnad i tre våningar med sandstenssockel i fonden av en muromgiven förgård med hörnpaviljonger. Arkitekt var Nicodemus Tessin d ä.
Palatset innehades 1782-85 av Svenska Frimurare Orden men köptes sedan av kronan.
Sedan slottet Tre Kronor brunnit 1697 inrymdes kansliet och riksarkivet här till 1755.
Under 1800-talet tillbyggdes två flygelbyggnader, den norra 1801, den södra 1855.
1927-28 genomgick palatset en omfattande restaurering under ledning av E Fant, varvid 1600-talskaraktären delvis återställdes.
Byggnaden, som disponerats av statskontoret, renoverades 1976 för Svea hovrätt.

GAMLA AUKTIONSVERKET - Den norra delen intill Birger Jarlstorg, är från 1700-talets senare hälft. Den mellersta delen uppfördes ursprungligen 1775 som auktionshus för Generalassistancekontoret och efter ritningar av Erik Palmstedt. Det har senare tillbyggts.
Generalassistancekontorets verksamhet upphörde 1832. 1836 inrättades i stället det kommunala auktionsverket.
Den södra delen av huset tillbyggdes under 1860-talet.
Den sammanslagna byggnaden utrymdes 1948 av Stockholms stad och ombyggdes 1953 för statliga institutioner efter ritningar av Cyrillus Johansson.
Kammarkollegiet har nu sina lokaler i byggnaden.

BIRGER JARLS TORN - Tornet byggdes först efter Birger Jarls tid på 1520-30-talen. Däremot lär det redan på Birger Jarls tid ha funnits ett befäst torn här.
Vid 1700-talets mitt påbyggdes tornet och täcktes med brutna takfall. Under 1700-talets slut och 1800-talet användes det av Generalassistancekontoret som förvaringsplats för pantgods.

ÖVERKOMMISSARIENS HUS - Huset uppfördes vid 1700-talets mitt. På 1770-talet inköptes det av kronan och uppläts till det 1772 inrättade Generalassistancekontoret och som bostad och expedition för överkommissarien.
När Generalassistancekontorets verksamhet 1832 upphörde startades en pantbank i lokalerna. På 1850-60-talen påbyggdes en våning och tillbyggdes huset i söder. Samtidigt tillfogades den nyklassicistiska sjöfasaden som harmoniserar med Schering Rosenhanes palats ovanför. 1885 började Stockholms stadsarkiv och bibliotek sin verksamhet i lokalerna och stannade till 1930. Därefter byggdes huset om och moderniserades för statliga myndigheter.

GAMLA RIKSARKIVET - Huset uppfördes i tidstypisk nyrenässans av arkitekten Axel Fredrik Nyström under åren 1887-90. Inflyttning skedde året därpå. Byggnaden är ett unikt exempel på det sena 1800-talets institutionsbyggande och var mycket modern för sin tid. I dag är det ett av få bevarade 1800-talshus av sin art i Europa. För att öka brandsäkerheten byggdes huset som ett "skelett" av gjutjärn med tegelbeklädnad. Gjutjärnspelare bär upp våningsplanen och balkar av valsat järn utgör bjälklag. År 1995 tömdes huset på det sista arkivmaterialet.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Vårdprogram för Wrangelska palatset, Statens Fastighetsverk 2005
Statens Fastighetsverk, http://www.sfv.se/