Nordenskiöld, Erland

Nordenskiöld, Erland. 1903. Från högfjäll och urskogar: Stämningsbilder från Anderdna och Chaco.
ibid. Arkeologiska undersökningar i Perus och Bolivias gränstrakter 1904-05, Kungl. Vetenskapsakademiens skriftserie
ibid. 1906. Eine Beiträge zur Kenntnis der südamerikanischen Tongefässe und ihrer Herstelllung
ibid. 1906. Travels on the Boundaries of Bolivia and Peru.
ibid. 1910. Indianlif, Stockholm.
ibid, 1911. Indianer och Hvita, Stockholm.
ibid. 1912. De sydamerikanska indianernas kulturhistoria.
ibid. 1915. Forskningar och äventyr i Sydamerika 1913-14. Stockholm.
ibid. 1916. Drömsagor från Anderna.
ibid. 1919. Sydamerika: Kampen om guld och silver 1498-1600.
ibid. 1928. Indianerna på Panamanäset
ibid. 1929. Notes on the Religion of the Cuna Indians.
Lindberg, Christer. 1995 Erland Nordenskiöld: en antropologisk biografi Lunds Reprocentral. (doktorsavhandling)
Lindberg, Christer. 1996. Erland Nordenskiöld - ett indianlif. Stockholm.

Erland Nordenskiöld, född 19 juli 1877 i Stockholm, död 5 juli 1932 i Göteborg, var en svensk museiman och forskningsresande.
I Göteborg kom Erland Nordenskiöld att tillhöra det så kallade Lördagsslaget i Göteborg, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Henrik Almstrand, Leonard Jägerskiöld, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Axel Romdahl, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Evald Lidén, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg.

Erland Nordenskiölds uppväxt och fostran präglades i hög grad av faderns vetenskapliga gärning. Kort efter sin fil.kand. företog han en resa till Sydamerika 1899. Han åtföljdes på resan av Oscar Borge, expeditionens botaniker. Åren 1901-1902 gjorde han en ny resa till samma kontinent, den så kallade Chaco-Cordillera-expeditionen. Denna hade planerats tillsammans med Eric von Rosen och Gustaf von Hofsten, som var expeditionens etnograf-arkeolog respektive botaniker. Under denna resa väcktes Nordenskiölds intresse för indianer. Nya resor företogs 1904-1905 och 1908-1909, den senaste tack vare vännen Arvid Hernmarcks generösa bidrag. År 1913 företog han en ny resa, denna gång som nybakad intendent vid Göteborgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning. På grund av första världskrigets utbrott dröjde det 13 år tills han åter kunde resa till Sydamerika.

Nordenskiöld förde rika och idag unika samlingar från Sydamerikas indianer hem till Göteborgs museum. Några av de folk han besökte är idag utrotade, andra har förlorat sin kulturella identitet. Han var känd som en fascinerande men också krävande föredragshållare, som gärna ägnade sig åt detaljer. Nordenskiöld var ett ledande namn vid flera internationella amerikanistkongresser och en uppskattad generalsekreterare vid kongressen i Göteborg 1924. Som författare var han outtröttlig.

Hans musei- och forskartradition fördes vidare av Sven Lovén, Henry Wassén, Sigvald Linné, Stig Rydén och Karl Gustav Izikowitz. Nordenskiöld byggde upp den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum till vad som vid hans död betraktades som en förebild för motsvarande institutioner i världen. Han betraktas idag som en av pionjärerna inom den amerikanistiska forskningen.
(Wikipedia, 2016-11-15)
Far till Eric (född 1907), Carl (född 1917), Margareta (1920), Eva (född 1923) och Erland (född 1928).