BJÖRKEBERGS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:

KYRKOBYGGNADEN
Kyrkan uppfördes troligen vid 1200-talets början med långhus och absidkor. Sakristian tillbyggdes under senare delen av medeltiden. Enligt icke belagda uppgifter lär ett stentorn ha funnits i väster, tillkomsttiden är dock okänd. I söder fanns en port som senare blev försedd med ett vapenhus. Även koret hade en ingång från söder, som vid en restaurering 1945 åter togs upp. Fönstren var små och högt placerade, vilket den återställda fönsteröppningen i södra kormuren är ett exempel på. Murarna stod oputsade till slutet av 1200-talet då de försågs med en gulbrun puts. Vid samma tid vidgades den ursprungligen mycket smala triumfbågen. Ursprungligen bestod innertaket av ett platt trätak, något högre än dagens trävalv. Under 1300-talet dekorerades interiören med kalkmåleri i unggotisk stil, framtaget vid 1945 års restaurering. Valvslagning och ny dekormålning under 1400-talet bidrog till att det äldsta måleriet endast är fragmentariskt bevarat, och återfinns på triumfbågen samt på norra långhusmuren där en häst finns framställd. Även en runristning på latin på norra bågmuren är bevarad från denna tid "denna plats är deras som sjunga ej andras". Texten innebär att utöver klockare och präst var koret reserverat för sångare, ej för den övriga församlingen. 1400-talets kalkmålningar tros vara utförda av en mästare utbildad i den sk Risingemästarens verkstad och återfinns främst i korvalvets dekor.

På 1700-talet skedde flera större förändringar, t ex vitkalkades interiören och 1728 tillkom en predikstol skänkt av snickarmästaren Måns Wittmar. 1762-63 försågs kyrkan med en spånklädd takryttare utförd av byggmästaren Petter Frimodig som byggt flera torn i länet. År 1798 förstorades fönsteröppningarna, ett nytt fönster togs upp i absiden, de förfallna kryssvalven ersattes av ett välvt trätak, läktare byggdes och troligen förlängdes nu långhuset c:a 4,5 meter åt väster. År 1804 rivs vapenhuset i söder, den gamla ingången görs om till fönster, och ett nytt timrat vapenhus byggs intill västra gaveln med ingång från söder. 1815 muras det altare som finns kvar idag. På 1840-talet fanns det planer på att uppföra en gemensam kyrka med Ledberg, men tack vare starka protester från församlingen klarade sig Björkebergs kyrka från rivning. En orgel tillkom 1844 vilken byttes ut 1938 mot en orgel tillverkad av Lindgrens orgelfirma i Göteborg. En ny dopfunt skänktes 1877 av kyrkoherde Wahlgren. Det är också troligt att fönster med diagonalspröjsning tillkom under senare delen av 1800-talet.

År 1945 utfördes en stor restaurering under ledning av Erik Fant (1889-1954) som var en av sin tids ledande restaureringsarkitekter. Fant genomförde ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland. Det var vid denna restaurering man återfann Björkebergs kyrkas överkalkade medeltida kalkmåleri som togs fram för konservering och rekonstruktion. Måleriet är framförallt bevarat i korets valv och på triumfbågen. På grund av bevarat måleri flyttades predikstolen från sin plats på främre norra sidan till främre södra sidan. Koret återfick något av sitt medeltida utseende genom att de stora fönstren i öster och söder sattes igen, och i söder togs i stället en ursprunglig fönsteröppning samt en korportal upp. I långhuset avlägsnades de diagonalspröjsade fönstren och ersattes med dubbelkopplade fönster med blyinfattat glas samtidigt som fönsteröppningarna minskades något. Läktarunderbyggnaden utökades åt öster och bänkarna moderniserades. Efter Fants insatser har endast mindre arbeten utförts, främst av underhållskaraktär såsom fasadomputsning, konservering av måleri, samt ommålning av inredningen. År 1987 försågs altaret med ett modernt altarskåp av Marice Sariola.