PUOTTAURE KYRKA

Invändigt bildar rummet en långhuskyrka med avsmalnat, djupt kor som ligger ett
trappsteg över långhuset. Kyrksalen har ett lackat brädgolv medan korgolvet har fått
en blå nålfiltsmatta. Över långhuset reser sig ett skivklätt tredingstak vars form
återkommer i korets lägre tak och öppning mot långhuset. Vinkeln mellan tak och
vägg markeras av en profilerad list. Väggarna har en grå bröstning i pärlspont med en
smal, profilerad bröstlist. Ovanför bröstningen är väggarna klädda med beigemålade
fiberskivor med fasade skarvar, som nyttjats för att ge väggen en horisontell
fältindelning. Väggfältet delas upp av följare i hörnen och mellan varje fönstergrupp.
Fönstren saknar foderlister.
Den korta, fristående lilla läktaren står på två parställda, fyrkantspelare med
profilerade kapitäl, marmorerade i grå-grönt. Läktarbarriären har speglar i gul/grå
marmorering och taket under läktaren pryds av en lagerkrans målad av Frithiof
Eriksson 1955.
De öppna, enkla kyrkbänkarna står löst på golvet i två kvarter utmed mittgången.
Bänkarna är helt raka med gles brädsits och laserade i grågrönt. Framför första
bänkraden är en bänkskärm med smala spegelfält.
Centralt över mittgången hänger en rikt utsirad ljuskrona i kristall och mässing och
mellan fönstren sitter 1950-tals lampetter i opakt glas. I taket över läktaren hänger en
ljuskrona från 1950-talet, med droppformade, opaka glaskupor.
Korets altare är byggt av fiberplatta och står på ett lågt podie. Som altartavla
fungerar ett träkors med silverbård. Det raka knäfallet är indelat i spegelfält och
står förskjutet åt norr.
Dopfunten, från 1920-talet står söder om koret, funten är smäcker med kraftig bas och
rektangulär kuppa. Predikstolen står på marmorerad pelarfot mot norrväggen. Den
åttkantiga korgens spegelfält är bemålade med de fyra evangelisterna.
Rummet karaktäriseras av den strama, luftiga funktionalism som skapas av det rika
ljusflödet tillsammans med färg- och materialval. De äldre inventarierna ger en
koppling till det tidiga 1900-talets försvunna kyrkorum.

Pouttaure kyrka uppfördes under åren 1904-1907, kyrkan byggdes i Jokkmokk och
forslades i delar till Pouttaure för montering. Kyrkan ritades av byggmästare Erik
Gustav Kristiansson och arkitekt Gustaf Hermansson.

Kyrkan är enskeppig med västtorn, avsmalnat kor i öster och utbyggnad för sakristian
i sydöst. Sockeln är i huggen sten och väggarna är klädda med liggande fasspont ovan
bröstningen och stående under. Vertikallinjen markeras av fönsterfodren och knutbrädorna.
Fasaden är enkel, strikt och geometrisk till sin karaktär. De spröjsade
fönstren sitter i grupper om tre, korgavelns fönster har fått en spetsbågig form som
skiljer sig från kyrkans övriga, raka fönster. Långhus, torn och kor har sadeltak
medan sakristians tak är valmat. Taken är spåntäckta. I nockändarna på torntaket sitter
ringkors i trä, på långhustaket sitter en enkel spira och på kortaket ett träkors.
Tornet har markerade strävor mot basen och en panel som växlar mellan stående och
liggande fassspont, fälten avgränsas av släta lister i ljusgrått, den stående panelen
högst upp på torngaveln har ett spetskantat avslut neråt. Kyrkporten är en panelad
pardörr.