Fjäderskrapa

Skrapan har varit hästdragen.

Källa: Broschyr från Svedala av liknande typ. Beskriven med bild i I. Pettersson: Vägfrågans ståndpunkt i Sverige 1915, Sth 1915, s. 174 f.

Tillverkningsår: Cirka 1900-1910-tal

Fjäderskrapor kunna korteligen beskrivas som ett slags hästräfsor med breda och låga fjädrar. Den å landsvägarna mest använda typen har kommit till Sverige från Danmark. Den s k danska skrapan vilar på fyra låga hjul. Något över hjulnaven är skrapanordningen anbragt. De viktigaste principerna för denna äro följande: 1) skrapan består av ett antal lösa, tättsittande tänder, fästa på fjädrar, som kunna höja och sänka sig oberoende av varandra,
2) tänderna pressas mot vägen genom fjäderkraften, som kan förstärkas medels en enkel hävstångsanordning, och 3) skrapanordningen är ställd snett mot körriktningen.
Genom dessa anordningar vinnes, att vägens ojämnheter icke förhindra en fullständig rengöring av vägbanan, då ju tänderna av fjäderkraften pressas ned i ojämnheterna. Den hopskrapade ävjan avlägges i en sträng vid den ena sidan. Skrapan förspännes med två hästar. På en arbetsdag kunna 5 6 km väg rengöras, om vägbredden är sådan, att fyra körningar efter vägen äro tillräckliga för behandling av vägens hela bredd. (1915)