bostadsbebyggelse, bebyggelse

HISTORIK
Skintebo är resultatet av en av kommunen utlyst
arkitekttävling med bland annat följande krav: bostäder
för minst 3500 personer, inte högre än tre våningar,
anordningar för båtliv, bad och sport, bostäder med
statliga lån samt minsta möjliga ingrepp i befintlig
bebyggelse. Kommunen gick vidare med Celander,
Forser och Lindgrens tävlingsförslag som antogs 1972.
Inspirationen till utformningen av området kom
från de svenska fiskelägena på västkusten och med
tillbakablickar på traditionell svensk byggnadskonst.
Området blev färdigt 1976. Skintebo projekterades
och byggdes mot en bakgrund av hård kritik av
miljonprogrammet – grå betongförorter där social
homogenitet hos de boende i kombination med
betongarkitekturen sågs som ett växande problemen.
Mot upprepning och standardisering ställdes nu
variation, mot modernitet en traditionsanknytning,
mot öppna planer och hus i park mer slutna stadsrum
och intimitet
MOTIVERING
Bostadsområdet har en representativ roll för
tätt-lågt och nytraditionalistiskt i det moderna
småhusbyggandet och planerandet i Göteborg.
BESKRIVNING, KARAKTÄR
Skintebo är ett lågt och tätt bostadsområde
vilket innebär att majoriteten av husen har direkt
markkontakt och att husen ligger till exempel med
ryggarna mot varandra eller har närkontakt i offentliga
utrymmen. Här finns såväl radhus som flerfamiljshus
som inte är högre än två våningar. Byggnaderna är
indelade i hustyper med skillnader i såväl planlösning
som det yttre och för att skapa variation. Skintebos
bostadsområde har egenskaper som kan förklaras som
täthet och intim skala, kontakt och växelverkan mellan
hus och gata, känslan av helhet i samstämmigheten
mellan form och material. Området har på många sätt
karaktären av en liten by inbäddad i den grunda dalen
som den samspelar med.

Pris ur stiftelsen Per och Alma Olssons fond 1975.