VIKS SLOTT

Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven.
Planlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna. Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven.
Planlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna. Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven.
Planlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna. Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven.
Planlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna. Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven.
Planlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna. Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven.
Planlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna. Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2