FRYKERUDS KYRKA

Kyrkan av sten i klassicerande stil uppförd 1795-99 består av långhus med tresidigt avslutat korparti, torn i väster och en sakristia utbyggd på östra gaveln, bakom koret. Ytterväggarna är av natursten ca 1,2 meter tjocka och vitputsade med spritputs. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med bågar målade i gråblå kulör. Runt fönstren finns släta band. Utmed takfoten löper en i puts utförd profilerad taklist. I fasaden är ankarslut synliga.
Taket över långhuset är brutet, valmat och belagt med rektangulärt skiffer med några dekorband av rundhugget skiffer. Huvudentré sker via tornet i väster. Entrén är tillgänglighetsanpassad med en ramp av sten. Porten är brun i rundbågig portal. Ovan dörren sitter ett litet rektangulärt fönster. Entré finns också mitt på södra långsidan med rundbågiga bruna pardörrar. Ovanför sitter ett stort runt fönster. Dörr finns även mitt på norra fasaden.
Tornet är kvadratiskt med lanternin, krönt av en svängd huv avslutad med kors på en glob. Det har rundbågiga fönsteröppningar i norr och söder. Över det södra sitter en minnestavla med följande inskription "År 1796 Konung Gustaf Adolphus regeringstid Då Länets hövding var Nils Nilsson Silverskiöld och Stiftets biskop Doktor Herman Schröderheim Byggdes denna kyrka av Johan Westman." Tornet har ljudluckor i alla väderstreck med rundbågig form och brunmålade luckor av liggande panel. Tornet har tak av skiffer och på den vilar en vitmålad, plåtinklädd lanternin i nyklassicistisk stil med vita rundbågiga fönster. Sakristian i öster har skiffertak samt fönster i norr och söder samt dörr i söder.

Komplettering vid inventering 2004:
Föregångaren till Frykeruds nuvarande kyrka låg på en höjd i hemmanet Prätbol, Fagerås, ca 7 kilometer sydöst om den nuvarande kyrkplatsen. Den gamla kyrkan, som revs 1797, ska ha byggts om på 1400-talet. En bevarad dopfunt dateras till 1200-talet indikerar emellertid att socknen kan ha haft en kyrka redan i tidig medeltid, då Fryken var annexförsamling till Stora Kil. På den gamla kyrkplatsen restes en minnessten 1922. Som resultat av att socknens centralpunkt kommit att förskjutas mot nordväst uppfördes den nya kyrkan på ny kyrkplats i Västra Glänne vid sjön Aplungen 1795-99.
Kyrkan invigdes först 1820. Denna sker den 1 oktober av biskop Olof Bjurbäck. Kyrkan är till sin arkitektur att hänföra till den klassiska tiden kring sekelskiftet 1800 och den har också tidigare och fram till början av 1930-talet haft den tidstypiska färgsättningen invändigt i vitt, kompletterat med guld. Ett foto från interiören 1929 visar detta.
På 1860-talet utfördes en stor renovering varvid bl a altaruppställningen tillföres och orgeln tillkommer av orgelbyggaren Zetterkvist från Örebro. Strax efter 1930 gör man en radikal förändring av interiören. En helt ny färghållning och dekor införes, fönster i kor förses med glasmålningar, bänkar reduceras genom att avkortas på längden så att sidogångar erhålls. Måleriet utförs av artisten Yngve Lundström, känd från många andra värmländska kyrkoarbeten vid denna tid.
1941-41 ombyggs orgeln av Olof Hammarberg och försågs då med tjugo stämmor och pneumatiskt styrsystem. 1953 genomgick kyrkan en genomgripande restauration, vilket gav det dess nuvarande utseende med nytt golv av tegel, dopfuntens placering vid norra väggen, passage efter väggarna upptogs för bekvämare in- och utpassering i kyrkbänkarna mm. Arbetsbeskrivningar utfördes av arkitekt Gunnar Henriksson, Karlstad.
Kyrkan kororgel tillkommer 1981, vilket medför att några bänkar flyttas bort. 1988 renoveras skiffertaket och några år senare, 1993 sker på nytt en exteriör upprustning med ny skiffertaksrenovering, putslagning och målningsarbete. Samtidigt startar en interiör renovering under ledning av Sverker Andersson, K-Konsult. Tak, väggar, bänkinredning, fönster och dörrar ommålas och omfattande konservatorsarbeten utförs av konservator Urban Ullenius. Läktarunderbyggnader tillkommer. Efter det har värmeanläggningen kompletteras och marken runt kyrkan dränerats.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet består av ett ganska stort och brett långhus med tresidigt avslutat, knappt förhöjt, korparti i öster och ett välvt trätak. En i öster placerad sakristia nås via dörr bakom altaruppsatsen. Ingång sker via vapenhus i tornet. Läktare finns i väster med nyklassicistisk orgel. Under läktaren finns inbyggnader för toalett och samlingsrum. Kyrkorummets bänkar bildar fyra kvarter med sidogångar efter väggarna. Kyrkorummet hade ursprungligen mer en empirestil, nu är det nyklassicistiskt genom altaruppsats och predikstol i denna stil. En modern kororgel finns. En särprägel åt rummet ger korets, fönsternischerna och kortakets dekormåleri som tillkom 1932. Det är på väggar och i fönsternischer utfört i kalkteknik, sk "Al Secco"-metod av artisten Yngve Lundström. Dekoren är till sin typ i vissa fall jugend ( t ex i fönsternischer) med blå färger och i andra fall en "teatralisk" imitationsdekor (i koret) i limfärg. Koret skapar genom sin varmt röda färgsättning en kontrast till det i övriga rummet färgsatt i dominerande blåa kulörer.
LÅNGHUSET har ett nytt såpskurat trägolv. Taket är relativt flackt välvt, av smal panel i kyrkans längdriktning som vitmålats. Taket avlutas i en profilerad taklist målad i tonade blå, grå och röda kulörer. Ljuskronornas länkar är fästade i taket vid öglor av rosetter, vitmålade men genombrutna. Väggarna är putsade och avfärgade med en blå bröstning och gultonade däröver. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade bågar och innanfönster. Fönsternischerna är danska djupa och utförda med blått dekormåleri i en förenklad jugendstil, med sk "Al Secco"-metod. Ingång till kyrkan sker i väster via vapenhuset, eller via entré mitt på södra långsidefasaden. En entré har tidigare funnits även mot norr, denna brukas inte idag utan ytan här framför fungerar som dopplats. Dörrarna i norr och söder sitter i djupa, svagt rundbågiga portaler. Ovan dem finns runda fönster.
Kyrkorummets BÄNKAR bildar fyra kvarter med sidogångar efter väggarna. Mot mittgångarna har de dörrar. Dörrarna och kvarterens skrank har speglar med blå marmorering medan ramverk och insidor är målade i en ljusgrå kulör. Framme mot koret är två bänkrader förkortade. Bänkarna löper in under läktaren i väster. Det finns randiga blå-grå dynor och bänkvärmare.
LÄKTAREN i väster bärs upp av blåmålade räfflade träpelare. Barriären är rak med räfflade avskiljare som delar av den i tre sektioner med sammanlagt tio fyllningar med förgylld dekor. Hela barriären är annars målad blå. Barriären är förhöjd med en blåmålat smidesräcke. Undertaket är panelat och målat grått. Mitt på läktaren står ORGELN med nyklassicistisk fasad, från 1865. Den är målad i samma blå kulör som läktaren och har förgylld dekor. Golvet på läktarens norra sida är kvar ursprungligt med grova plankor medan golvet på södra sidan har sekundärt tillkommande gradänger belagda med textilmatta. På läktarens norra sida finns bänkinredningen kvar och synes vara ursprunglig medan bänkar på den södra sidan borttagits. Under läktaren finns inbyggnader med avfasade väggar mot ytterväggarna. De är utförda med stående, vitmålad panel och har dörrar i de avfasade partierna med fyllningar, målade blå. Kyrkorummets bänkar når ända fram till underbyggnaderna.
KORET är något förhöjt mot långhuset, har tresidigt avslut och ett golv av såpskurat trä. I koret är väggarna marmorerade i en rödbrun färgton i fält åtskilda av målade pilastrar i grått. Nedtill blå färg som väggarna i övrigt. Taket är dekorerat med motivet av en stiliserad sol i kupolcentrum och en därifrån utgående drapering i paraplyform. Vid takfoten står i paraplyavsnitten en stiliserad lilja. I koret två fönster med glasmålningar. Målningarna framställer de fyra evangelisterna. Glasen sammanhålls av blyspröjsar. De är tillverkade 1931 efter förlaga av Yngve Lundström.
ALTARUPPSATSEN i nyklassicistisk stil är mycket stor och har sitt ursprung från 1860. Den står placerad en bit ut från östväggen, bakom den finns utgång till sakristian. I ett vitgrått ramverk med förgylld dekor finns en mittnisch med blå bakgrundsfärg där ett fristående kors framträder, behängt med skynke. Vid korsets bas vilar ett lamm med segerfana. I uppsatsens överstycke strålar en triangel med texten IHS. Mot altaruppsatsen står ett svängt ALTARE i trä målat i engelsk röd kulör med dekormåleri. Textilierna hänger på krokar. Altaruppsatsen binds ihop av en rund ALTARRING med svarvade dockor målade i gråblå färgton. Dörrar finns i norr och söder. Överliggare och knäfall är klätt med röd textil. Framför ligger en kormatta i rosa och blått.
Kyrkans DOPFUNT är av täljsten och dateras 1200-tal. Foten är rund med skrånande översida. Cuppan kittelformad med plan undersida försedd med uddad kantlist och repstav. Repstav finns också på skaftet. Dopfunten har centralt uttömningshål. Funten har haft betydande skador, är upplagad bl a med ett dragstag. Dopfunten stod vid inventering placerad i den norra mittgången med en dopbonad komponerad av Ethel Halvarsson-Andersson. I motsvarande södra mittgång står kyrkan LJUSBÄRARE.
I koret finns även två PSALMNUMMERTAVLOR. De står på svarvade och med blad dekorerade pelare och har svarta panåer med guldram. Under fönstren i koret står kyrkvärdsbänkar, målade lika kyrkorummets bänkar. Här finns även klocka, flygel, ambo och fyra stolar.
Kyrkans nyklassicistiska PREDIKSTOL är placerad efter den norra väggen. Den har en oktagonal korg. med korg, en rak trappdel med skrank och ett ljudtak som avslutas med ett kors. Mellan korgen och ljudtaket hänger ett snidat blåmålat draperi och en förgylld strålande sol. Ljudtaket har på sin undersida ett dekormåleri, likt ett paraply. Predikstolens är målad vit med blåa lister och förgyllda detaljer. Som pendang till predikstolen står på den södra väggen en kororgel, svagt marmorerad i blått och röd inslag.
VAPENHUSET har omålade bräder i tak, pustade väggar målade vita och ett golv av kvadratiska skifferplattor. Läktartrappor i vardera norr och söder av trä, väggar vid trapporna av trä. Toalett finns i norr och förråd i söder, inbyggda med stående vitmålad panel. Dörrarna in till kyrkorummet samt toalett och förråd är målade vita med blå fyllningar. Kyrkoporten är målad blå invändigt, av stående panel. Här finns bokbord och en gammal kista.
SAKRISTIAN har tak av oljefärgsmålad grå panel och väggar av oljefärgsmålad puts, golv av trä. Fönster finns i norr och öster. De är rektangulära med blåmålade bågar i svagt rundbågiga nischer. Dörr i söder målad grå med blå fyllningar. Skrudskåp. I sakrstian har byggts in ett arkiv med ca 30 cm tjocka väggar av betong.
ÖVRIGT - Ljuskrona av trä, sextonpipig tillverkad på 1800-talet av Bengt Nilsson i Göpåsen. Golvur tillverkad av urmakare Fredrich Welcher, verksam åren 1788-1824. Storklocka av malm i tornet från 1724 och en lillklocka av malm från 1722. Tre tavlor föreställande Nattvarden, Hudflängningen och Gravläggningen. De härstammar från Prästbolskyrkan och har målats av en Mäster Johannes från Stockholm på 1760-talet. Offerkista av furu med kraftiga järnbeslag, från 1600-talet. Minnestavla med vit och guld inskrift, målad på svart träpannå inom förgylld ram och försedd med text om att marken skänkts till kyrkan. Vita högtalare på väggarna. Hörselanläggning med bärbara snäckor. Två små spotligts belyser koret. Blå mittgångsmattor.