Skjortan har tillhört givarens farfar Einar Isendahl (1906-1995) som var fanjunkare/sergeant och arbetade som förvaltare vid T4 i Hässleholm. Han var även aktiv i Röda korset och höll ofta kurser i sjukvård, bl a för allmänna luftskyddets samariter.
Givaren ärvde ett antal skjortor av samma typ efter sin farfar, med olika stämplar. Troligen har det rensats ut i de militära förråden ibland då vissa modeller av plagg har utgått och farfaderns sjukvårdsintresse har gjort att han tyckte det var roligt att ta hand om plaggen.
Utöver de förråd som fanns vid regementena fanns även särskilda krigssjukvårdsförråd avsedda för både civilt och militärt bruk på en del platser i landet där man förvarade utrustning i beredskap för ett eventuellt krig. I Handbok för Svenska Arméns Befäl från 1910 framgår att sjukvårdskompanichefen hade ansvar för en trängkårs krigssjukvårdsmateriel. (hänvisning till k. sjvmaterielreglemente daterat 11 okt 1907 nr 108). Det ska ha funnits ett förråd med materiel för fredsbruk också. Här är kopplingen till Einar Isendahl som varit föreståndare för detta. Enligt uppgift finns det också kläder med samma märkning i samlingarna på Hässleholms museum. Det är inte omöjligt att äldre materiel fick tas över av de nybildade trängbataljonerna på 1890-talet.
Skjortan är tveklöst av militär modell och stämplad T4, så det är troligt att man haft ett sådant förråd i anslutning till T4.
T4 i Hässleholm sattes emellertid inte upp förrän 1894. Det sannolika är att de tre stämplarna på skjortan är från olika perioder, och att skjortan tagits till Hässleholm med annan utrustning då trängregementet etablerades där. De äldre stämplarna med årtalen (?) 813 och 1856 kan vara från skjortans tillverkningsår eller från inventeringar, medan den runda stämpeln med texten Krigssjukvårdsförrådet är senare - kanske från någon inventering av materiel i detta förråd.
En armbindel (AM.96790) i Armémuseums samling från Röda korset har samma runda stämpel Krigssjukvårdsförrådet som på givarens skjorta. Kanske har man skänkt äldre militärt överskottsmaterial till Röda korset.
Då de Vita bussarna organiserades för räddningsaktioner 1945 efter VK II var det förvisso i Röda korsets regi men med huvudsakligen militär personal eller tidigare värnpliktiga förstärkt med läkare och sjukvårdspersonal. Uniformer mm fick RK-märkning i stället för militära beteckningar. Det är rimligt att anta att armbindeln är hämtad från ett av trängkårernas förråd och fått en påstämpling inför avfärden till Tyskland. De fyra trängkårerna i landet organiserade vardera en pluton och tre av dem samlades i Hässleholm vid T4 inför avfärden. Här snabbmålades också flertalet fordon vita hos lackerare och verkstäder i Hässleholm.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
