Huvudingång till kyrkan är genom porten i tornets västra sida. Tornets bottenvåning utgör kyrkans vapenhus med putsade vita väggar och valv. I vapenhuset finns tegelmurade sittbänkar med kalkstensplattor och en gammal kyrkklocka är uppställd på ett podium med samma utseende. Två kraftiga mörkbetsade bjälkar löper utmed norra och södra väggen. Golvet är lagt med rött murtegel liksom i resten av kyrkan. Väggarna i hela kyrkan är putsade och vitmålade liksom valven. I tornet utgörs valvet utgörs av ett högt gratkryssvalv som utgår från sidomurarna utan ribbor och valvpilastrar. I öster finns en bred rundbågsformad valvöppning till kyrkorummet. Valvbågen och öppningens sidor är murade i sin helhet av stora kvadrar av gul sandsten. Dessa är oputsade. I öppningen finns ett väggparti med en rakt avslutad pardörr med ett tympanonparti över. Tympanon utgörs av en målad tavla föreställande ett träd i skymning eller gryningsljus omgivet av en bård med kristna symboler.
Långhuset och korsarmarna är möblerade med bänkar fram till korsmitten och längs långhusets västra sida finns en orgelläktare. Läktarens undersida utgörs av ett gråmålat kassettak. Läktaren bärs upp av pelare av omålad ek med kapitäl dekorerade med utskuren och förgylld bladdekor. På orgelläktarens barriär, vid sidan av ryggpositivet, finns målade tavlor i triptykform med motiv från nya testamentet. Målningarna löper också som en bård längs orgelläktarens listverk. Målningarna utfördes av Axel Kulle och komponerades efter en förlaga av Prosten Kaleb Andersson.
I norra och södra mursidorna av kyrkans västra del är delar av de medeltida portalöppningarna synliga. Dessa är belägna mitt emot varandra och den södra portalöppningen är något bredare, cirka 20 cm, än den norra. Kyrkorummets korsmitt är en öppen yta med undantag för dopfunt och en Kristusstaty. I övrigt domineras korsmitten av en altarpredikstol framför triumfbågen vid långhusets östra sida.
Kyrkorummets alla delar är valvtäckta med höga och breda kryssvalv på tresprångiga valvpelare. Valvpelarnas kragband består av två utkragande skift. Ribborna har fyrkantig genomskärning och gördel- och sköldbågar utgörs av breda rundbågsformade eller svagt spetsbågiga valv.
Koret är upphöjt ett par steg från långhuset och golvet lagt med kalksten. I koret finns en uppgång till läktarpredikstolen genom en rundbågig öppning i norra mursidan. En tegelmurad trappa leder upp till läktaren som hänger på triumfbågens västra sida. Korets östra del är inredd till sakristia och en murad vägg med två dörröppningar på var sida om altaret delar av koret från sakristian. Detta arrangemang har gjorts för att kunna välva koret med kryssvalv utan att dölja de romanska målningarna på korets östmur. Sakristian har ett högt beläget mörkbetsat innertak av trä med synligt träbjälklag. De romanska kalkmålningarna når ända upp till innertaket och består av figurer med mantlar mot gul bakgrund, troligtvis föreställande en rad apostlar. Figurerna kan ursprunglen ha varit en del av ett Majestas Domini-motiv det vill säga Kristus som allhärskare, sittande på en tron eller ett klot.
Korsarmarnas gavelsidor är avdelade från kyrkorummet och upptas av vindfång med flera biutrymmen. I norra korsarmen finns toalett och förvaringsutrymme (tidigare bårrum) samt nedgång till ett pannrum i en källare under korsarmen. Södra korsarmen är inredd med ett kolumbarium för familjen Bennet och ett förvaringsutrymme. Vindfången har golv av tegel och sidoutrymmena golv av kalksten. Kolumbariet är inrett med ett litet sidoaltare under fönstret där fönsterbänken av kalksten utgör altarskiva och framsidan, i liv med innermuren, är murad av tegel. Sidoväggarna i kolumbariet täcks av tegelmurade urnnischer med namntavlor av kalksten. Den första urnsättningen skedde 1941. Bårrummet i norra korsarmen har ett altare mot öster på samma sätt som kolumbariet. I övrigt är utrymmena putsade, vitkalkade och innertaket består av ett synligt mörkbetsat bjälklag.
Tornets övre våningar nås via det utvändiga trapptornet med en tegelmurad trappa som leder upp till tornets andra våningsplan. Tornvalvet är oisolerat men täcks delvis av ett brädgolv som är lagt över halva delen av utrymmet. I östra muren finns en öppning till långhusvinden och en trätrappa upp till klockvåningen. Öppningen i öster har något oregelbunden form och kan eventuellt vara sekundär. Murverket i tornet är delvis oputsat eller endast med delvis bevarad puts så att murverket av sandsten ligger synligt. Murverket är rödfärgat av den starka värmen från branden 1931 och i bjälklaget mellan klockvåningen och andra tornvåningen finns brandskadade bjälkar ännu kvar. Även klockstolen bär spår av brand och bör alltså vara äldre än 1931. Klockstolen för två klockor består av tre snedsträvade stolpar på syllar.
Även på vindarna över långhus, korsarmar och kor är valven oisolerade och murverket synligt. En del putsrester finns kvar framför allt från kyrkans senare period med ett högt trätak då putsen nådde ända upp till murkrönet. Vid murkrönet syns också på sina ställen en gesimslist från samma period. Mellan koret och långhuset finns en muröppning som troligtvis inte är ursprunglig utan kan ha tillkommit när kyrkans första valv slogs under medeltiden. Samtliga takstolar är av fur, tillkomna efter branden.
Inredning och inventarier
Altare
Altare från 1932 murat av rött tegel och altarskiva av kalksten med lågerhuggen kant.
Altaruppsats
Altaruppsats av skulpterat trä från 1668 med altartavla från 1929 utförd av Per Siegård. Altartavlan föreställer Kristus på korset och inramas av 1600-talets altaruppsats med vridna kolonner och skulpterade vingar samt krönlist målad i mörka färger med förgyllda detaljer.
Altarring
Altarring från 1932. Altarringen är halvcirkelformad med svarvade balusterdockor av trä målad i brunt med förgyllda detaljer. Handfall och knäfall är sammetsklätt.
Dopfunt
Dopfunt av skulpterad ek från 1666. Dopfunten har sexsidig form vars sidor är utsmyckade med utskurna blommor inom rundbågstäckta speglar. Funten är trären med förgyllda och svartmålade detaljer. En baldakin har tidigare funnits till dopfunten. En liknande dopfunt finns i Norra Vram.
En medeltida dopfunt som tillhört kyrkan finns på Historiska museet i Lund. Funten är fyrsidig, huggen av sandsten med skålformad urholkning utan avtappningshål. I hörnet syns stående figurer (Paulus och Petrus och två oidentifierade figurer) i relief och sidorna indelas dubbla arkadbågar med motiv av dopet, syndafallet, ärkeängeln Mikael på en drake och Kristi gisslande. Dopfunten tillhör Mörapsgruppen där dopfuntarna i Mörarp, Munka Ljungby, Rya och Össjö ingår. Dopfuntens urholkning antyder att funten inte varit avsedd för nedsänkningsdop (immersio) utan för dop genom vattenösning (infusio) eller bestänkning (aspersio) vilket är en äldre dopform. Dopfunten dateras av konsthistoriker Monica Rydbeck till 1100-talets mitt, innan allmän doprätt delas ut till sockenkyrkorna.
Predikstol
Läktarpredikstol från omkring 1615 tillverkad av mästaren Statius Otto eller hans verkstad. Predikstolens front är indelad med sju rundbågsinfattade speglar med motiv av yttersta domen, uppståndelsen, korsfästelsen, födelsen, Noaks ark, syndafallet och skapelsen. Mellan speglarna står apostlarna som hermer. Predellan är försedd med inskriptioner och grotesquer. Över predikstolen hänger en oliksidig baldakin med Anders Billes vapen, fåglar och ytterligare vapensköldar. Läktarpredikstolen kom sannolikt till genom donation av Anders Bille som också lät tillverka en säng från samma verkstad. En liknande altarpredikstol med samme upphovsman finns i Mariakyrkan i Helsingborg.
Bänkinredning
Sluten bänkinredning från 1932. Bänkarna är rakt avslutade och utsidorna målade i grön marmorering med kvadratiska speglar i grönbeige marmorering. Invändigt är bänkarna målade i gulbrunt. Ett par bänkar längst fram i korsmitten har speglar med målade adelsvapen.
Klockor
En storklocka från 1734 står uppställd i vapenhuset. I tornet hänger en storklocka gjuten 1934 av och en lillklocka omgjuten 1852.
Orgel
Orgelverk tillverkat 1949 av Th. Frobernius och Co, Kongens Lyngby. Fasaden är uppbyggd efter orgelns olika pedalverk i fyra avdelningar med sidopositiv, ryggpositiv och huvudverk. De synliga piporna är inneslutna i rektangulära lådor av ljust träslag med olika höjd och med ett genombruten dekorativt förgyllt gallerverk överst. Orgelläktaren ritades av Nils Blank 1950 som är en förlängning av läktaren från 1932 ritad av Oscar Persson. Läktaren utökades genom träbjälkar upplagda på järnbalkar, vilka vilar på pelarna.
Övrigt
Triumfkrucifix av skulpterat trä daterat till 1400-talets första hälft. Kristusfigurens kors har gått förlorat och armarna var under en tid skilda från kroppen men återfanns och krucifixet hängdes åter upp i kyrkan på ett nytt kors. Svaga färgrester finns kvar och händer och fötter är skadade. Kristusfiguren är framställd med törnekrona hängande huvud, höftkläde och fäst med tre spikar. Triumfkrucifixet återlämnades till kyrkan 1996 efter att ha varit deponerat på Lunds historiska museum. Det hänger numera på väggen i norra korsarmen
Oljemålning från 1600-talet på duk föreställande Erasmus Hoffgaard, kyrkoherde i Kropp, och hans familj. Målningen är uppsatt på väggen i södra korsarmen.
En kopia av Thorvaldsens kristusfigur står idag i korsmitten vid dopfunten. Kristusstatyn har tidigare utgjort altarprydnad.
En fattigstock av trä med järnbeslagen överdel finns i vapenhuset.
Kormattan från 1981 är vävd i röllakanteknik av atelje MMF. Mattan har grön botten och dekor i blått, beige och gult.
Två medeltida fönsterbågar från 1200-1300-talet finns bevarade. Fönsterbågarna har rundbågig form och är tillverkade av ek. Fönsterbågarna påträffades i tornet på 1970-talet och konserverades 1975. De sitter numera uppsatta på en tavla i vapenhuset.
En träkista i renässansstil står i norra korsarmen. Kistan har rektangulär form och rakt avslutad ovansida. Framsidan är skulpterad och målad samt indelad i fyra rundbågiga fält mellan pilastrar med framställning av evangelisterna, änglar och lejonhuvuden.