| Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
| Plats <presPlaceLabel> |
Sverige, Närke, Örebro, Örebro, Örebro |
| Föremålsbeskrivning <itemDescription> |
-
Saxat ur GT Expressen den 7 maj 2007:
VARFÖR HAR EJDRARNA SÅ KONSTIGA NAMN? Jag läste om ejdrarnas liv på kultursidan. Själv undrar jag varför ejdrarna har så underliga namn: guding, åda...
Roland Andersson SVAR: Ejdrarna har en massa namn. En fullvuxen ejderhanne som hunnit få sin svartvita praktdräkt kallas "gudunge" eller "guding". Gudunge finns belagt sedan 1600-talet och guding sedan 1907, ...
Visa hela
Saxat ur GT Expressen den 7 maj 2007:
VARFÖR HAR EJDRARNA SÅ KONSTIGA NAMN? Jag läste om ejdrarnas liv på kultursidan. Själv undrar jag varför ejdrarna har så underliga namn: guding, åda...
Roland Andersson SVAR: Ejdrarna har en massa namn. En fullvuxen ejderhanne som hunnit få sin svartvita praktdräkt kallas "gudunge" eller "guding". Gudunge finns belagt sedan 1600-talet och guding sedan 1907, men ursprunget är okänt.
â Kanske betraktades hannen som gudasänd för att den var så gudomligt vacker? Eller också sågs den som en gudagåva till en hungrande skärgårdsbefolkning vid vinterns slut, funderar Torkel Hagström på Naturhistoriska museet i Göteborg.
Den unge ejderhannen kallas i stället "hälsing", som är en bildning till ordet hals. En "åda" är en ejderhona och det namnet finns belagt sedan 1561. Det är släkt med "ejder" som kommer från lågtyska eider.
Dessutom har man i Bohuslän egna namn på fåglarna.
Här heter honan "ära" och hannen "är". I norr kallas hannen också för "ärbôlt" eller bara "bôlt" och i södra skärgården säger vi "ärguss". Det är efter norrmännens namn på ejder: aerfugel, berättar Jan Uddén, museibiolog på Bohusläns museum.
Varför har just hannarna så många namn?
Det har att nog göra med deras spektakulära färgteckning. Man lägger mer märke till dem än till honorna.
Stäng
|
| Föremålsbeskrivning <itemDescription> |
-
Gammal hane i vårdräkt.
Grundsund 6/12 1947.
Preparerad av Tore Hansson, Örebro.
|
| Händelse <context> |
-
Produktion i Örebro, Örebro, Närke, Örebro, Sverige av Hansson, Tore.
-
Proveniens 1947-12-06 i Skaftö Grundsund Göteborgs och Bohus län, Lysekil, Bohuslän, Västra Götaland, Sverige.
-
Accession 1986-01-01 .
|
| Material<itemMaterial> |
- UPPSTOPPAD FÅGEL
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
-
Djur
-
Djur (uppstoppade)
-
Fauna
-
Fåglar
-
Vi fåglar
|
| Mått <itemMeasurement> |
-
Bredd: 180.0 mm.
-
Längd: 500.0 mm.
-
Höjd: 470.0 mm.
|
| sakord<itemName> |
- Ejder
|
| alternativt sakord<itemName> |
- Hälsing
- Åda
- Guding
- Ära
|
| Ämne <subject> |
|
| Klassifikation <itemClassName> |
|
| Samling <collection> |
-
S14UM Kulturhistoriska samlingen
|
| preciserat sakord <itemSpecification> |
|
| Identifikationsnummer <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Bohusläns museum |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
